;\''A\'- y - Vaasa

425
saredömet, på hvars ruiner det grundat sin
magt.
Hvad som tilldrog sig under Mahmud
II:s regering, var under de trenne sista å«
ren alldeles det samma, som redan längre.
än ett århundrade varit det vanliga inom
Turkiska väldet: pest på åtskilliga puncter,
men i synnerhet inom hufvudstaden; nya
eMsvådor, förorsakade genom soldaternas
vildsinthet; upprorimer än en province;
omvexlingar inom ministeren o. s. v. Uppgifna
voro alla projecter att gifva denna
stat någon likhet med det öfriga Europa;
ty Mahmud II ville vara säker om sitt
lif. För att inom detta välde bibehålla
lugnet, bevilijade Sultanen England deti
sista Pariser freden detta land tilldelade
herraväldet öfver Joniska Öarne. Ryssarne
erhöllo förmonligare gränsor vid Fruth
och Donau, än freden i Bucharett hade
gifvit.
Åtskilliga Paschar gjorde sig år från
ar allt mer oberoende. Bland dessa får
manisynnerhet räkna Aly, Pascha af Jani
na. Sedan hanitrettio års tid varit oinskränkt
herrskare öfver de honom anförtrodda
områden, d. v. s. Epirus samt en del
af Macedonien och Thessalien,hade han nu
bragt det så vida, att han var ett föremål
för allmän aktning. Hufvudstaden förhans
paschadöme,omgifven a£ en ny mur och fur--