;\''A\'- y - Vaasa

411
att Kronprinsen Carl Johan utgjorde själen t
Sverigesregering. Att befästa sig på Svenska
thronen var denna furstes första angelägenhet.
Hvad som under andra omständigheter
hade blifvit lätt, det blef svårigheter
underkastadt, genom den efter Wienska
congressen utspridda läran om legitimiteten',
en lära, som med omisskännelig ensidighet
stödjer den lagliga besittningen af
högsta magten på födseloch härkomst samt
på sådant sätt ger partiandan en ny näring.
För -Sveriges Kronprins Carl Johan talade
deremot en legitimitet af annat slag:
Svenska nationens villja hade under ganska
svåra omständigheter kallat honom till thronen,
för att efter den då regerande Konungen
derpå uppstiga, och sjelf hade han
allt sedan år 1810 aldrig upphört att förvärfva
sig,iafseende på Svenska folket, förtjenster,
som äfven gåfvo honom all rättighet
dertill. Kejsarens af Ryssland vänskap
understödde honom äfveu i dessa bemödanden;
och under detta baner trotsade
han alla de kortsyntaanmärkningar, genom
hvilka maniEngland, Frankrike och Tyskland
sökte att kasta skugga på honom,
såsom nära beslägtad med Napoleon. Dessutom
sökte han att på allt sätt tillvinna
sig Svenska adeln, ett stånd, som i alla
tider varit så farligt för Sveriges regenter.
Om vi annars blifvit behörigen underrättade,
så lånade HansKongl. Höghet åt