;\''A\'- y - Vaasa

405
denifver,hvarmed dessa förfäktadesina gamla
rättigheter och privilegier, kunde blott
skada och icke gagna dem; ty just uppoffringen
af dessa gamla privilegier och rättigheter
måste förutgå, så frarnt Danmarks
samtliga undersåter skulle kunna komma till
en statsförfattning,som inom sig egde borgen
för en god lagstiftning *).
Tvänne gånger åtskildes den comité,
Fredrik VI sammankallat i Köpenhamn,
för att utarbeta en representativ författning
åt hertigdömena Schleswig och
Holstein, och sista gången sommaren år
1818» Den enda följden af derasbemödande
var ; — att den förbindelse, hvaruli dessa
') SS fördomsfriHolsteinskngodsegarncs och prelaternas
åsigt for flfrigt kunde vara, var den det
likväl ickeidetta fall.
De gamla rättigheterna spelte (som de nyligen
utkomnaurkundliga bevisen for de Schleswig-Hol'
iteinska ständernasrättighet att sjelfva hevillja sina
utskylder, tydligt ådagalägga)iHolstein samma
roll somi Wurtemberg ocb andra Tyska atater.
Vid rättigheter kan det likväl aldrig blifva frå.
ga om ålder, så snart afsigten blott är att göra
deras godhet ocb duglighet gällande. Rätt
Sr det, som för sig kan åberopa förnuftets bifall.
Den stadga förtjenar således icke denna
benämning, som af godtycket blifvit fastställd
och af öfrermagten bibehållen. En stadga af
sidan art kan förSrbundraden sedan hafva blifvit
fastställd och sedan oafbrutet bibehållen ■—
derföre är den likväl icke en på förnuftetgrundad
rättighet,icke en gång en vanans rättighet,
utan blott en urhunds häfd.