;\''A\'- y - Vaasa

404
grönsande staterna lade sig i vägen för
en representations införande. Lifegenskspen
var redan upphäfven, och adeln,
såsom jordegare, hade allt hvad som erfordrades
för att genast ingåiett öfverhus.
Härvid u^pstodo deremot svårigheter af
annan art. Den svåraste blanrt alla var
Konungalagen. Den revolution,hvarigenom
Konung Fredrik 111, jemte den ärftliga
thronföljden, erhöll en oinskränkt magt,
hade visserligen för Danskarne haft den
lyckliga följd, att de undgått adelns förtryck
och erhållit ett högre mått af borgerlig
frihet; men, då de, med afstående af
alla rättigheter såsom folk, nedlaggt sitt
öde i en enda menniskas vård, uppstodo'
likväl andra olägenheter, som isynnerhet
under de sista tiderna blifvit synbara.
Med den bästa villja att kunna undgå
Konungalagen, hade hertigdömena likväl
öfver 150 år beständigt mar eller minre
varit nödsakade att underkasta sig
den. Nu, då de egde rättighet att fordra
denna lags upphäfvandei afseende på sig,försatte
deregeringenienickeringa förlägenhet,
och denna grundade sig på den enkla reflexion,att
en monarch icke kanvara oinskränkt
öfver dem, som närmast omgifva honommen
inskränktianseende till sina aflägsnare
provincer. Så länge derföre hos Danskarne
behof vet af en naturenlig statsförfattning
icke uppstått, var för de Tyska
storhertigdömena intet godt att vänta; men