;\''A\'- y - Vaasa

394
allenast verkligt, utan lofvade älven deherrligaste
utvecklingar,ikraft af de inrättningar,
genom hvilka tapperheten å den
ena, och den militära insigten å den andra
sidan understöddes. Genom kriget 1815
lades den första grunden till en föreningaf
det borgerliga och militära lifvet, och huru
skulle icke något ganska båtande utveckla
sig på en sådan grund!
Mycket skedde inom här beskrifna tidrymd
för den offentliga undervisningen, så
väl på landsbygden somistäderna; bland
de sistnämnda erhöllBonn en akademie. Regeringen
var icke sparsam ikonstskatters
ökande,ilandsvägars anläggande, ibefordrandet
af en högre landets odling.
Svårligen gafs det väl ihela Europa en
mer liberal styrelse; och vi förfoga oss
genast till hufvudpuncten, som hitintills
aldra mest sysselsatt sinnena.
Under congresseniWien gaf Fredrik
Wilhem 111 konungarikets invånare löfte,
att de skulle erhålla en representation. Den
förordning,hvaruti detta löfte gafs, utfärdades
den 22 Maj 1815; den blef således bekant
kort före utbrottet af det krig, hvarunder
sista qvarlefvorna af Napoleon Bonapartes
välde söndersplittrades. Iinledningen sades:
"att, ehuru den borgerliga friheten och
fortfarandet af en rättvis, på ordning
grundad, förvaltning hitintills funnit i
regenternas egenskaper och i deras en-