;\''A\'- y - Vaasa

379
och förlorat; svårligen upphöra att begråta
sina barn,hvilkas aska ligger kringspriddialla
verldens länder." Men allt dettakunde likväl,
om också icke rättfärdigas, likväl urskuldas
såsom ett utbrott af enupprörd fosterlandskärlek.
Men fördettariksadelns egentliga tänkesätt
visade sig derjemte sedan på det ögonskenligaste
sätt vid försvarandet af dess enskilda
fördelar. Genast efter första inledningenbeklagade
den förlusten af Drittel-hiheten
vid utskyldercas utgående, tillintetgörandet
af dess JS/achsteuer-räu på Frankrike,detringa
skadestånd,den rrhållitvidden
nya Ohmgelds-lörordningen, deu förlorade
tull- och accisfriheten,den förloradefriheten
från militärisk tjenstgöring, och slutligen
äfven inskränkningarneidess domsrätt.
Hvad storhertigen också måtte hafva
lofvat böneskriftens öfverlemnare, så togo
likväl hans tankar deröfver en annan vändning,
sedan han genomläst denna skrift.
Uppbragt öfver dess skoningslösa innehåll,
lät Han återställa den,med den anmärkning:
"att det mot all vördnad stridande uppförande,
riksadeln vid detta tillfälle visat,
skulle få förblifva» utan vidare tilltal, emedan
han förmodade,att de flesta bland dem,
som undertecknat, måtte hafva varit okunniga
om det rätta sammanhanget och den
egentliga meningen i den af någon illasinnad
föifattade skriften". Imellertid var icke
saken härmed bilaggd. Idessa adelns fotspår