;\''A\'- y - Vaasa

375
allt för långt,omvii detta sammanhang skulle
uppgifva sjunde artikeln» innehåll, angående
ständernas verkningskrets. Då det vid skapelser
af denna art alltid beror derpå,ihvad
förhållandefolksrepresentationen kommer att
stå till styrelsen; så nöjavi oss med den anmärkning,attdenBaierska
statsförfattningen,
föratt trygga styrelsens öfverlägsenhet öfver
ständerna,blott bevilljade de sednareattsammanträda
hvart tredje år för en tid af tvänne
månader hvarje gång, men deremot fordrade,
att de utskylder, som bevilljades, alltid
skulle blifva gällande för sex års tid. Vid
en sådan brist på sinne för frihet bör man
icke vänta sig, att genom edsvurna domstolar
och offentlighet lagskipningen skulle antaga
en ädlare charakter;likväl fastställde den nya
statsförfattningen, "att egendoms-confiscation
blott skulle få ega rum,när militärisk
tjenstgöring genom afvikelse försummades."
Från skyldigheten att bära vapen voreblott
presterskapet undantaget. Statsförfattningens
skydd beroddepå eder och ministrames samt
andra statens ämbetsmäns ansvarighet, som
isista instancen skulle dömas af domstolarne.
Till denna statsförfattning slöt sig en
lång kedja af lagar under namn af Edicter,
och som angingo serskiida omständigheter,
till ex. öfver indigenatet, öfver Konungens
af Baiern yttre rättsförhållanden iafseende
på religion och kyrkosamfund, öfver
tryckfriheten och bokhandeln, öfver de
*"