;\''A\'- y - Vaasa

362
bondestånd i förening med sin fattiga sdel;
men framgången var så ringa, att de gam»
la ständerna deröfver h«!dre anfördeklagomål
vid förbundsdagen, än afstodo från sina
företrädesrättigheter.
Den märkvärdigaste statsförfattningsurkund,somivåra
dagar trädtiljuset, hade
afseende på furstendömet Lizhtehstéin. Johan
Joseph, med Guds nåde souverain furste
och regent af hufet Lichtenstein, Nicolsburg
o. s. v. var det, man derför hade
att tacka. Furstendömets befolkning utgjorde
på 2 qu. m. 5000 menniskor. Dessa gaf
man Österrikes civila och criminala lagar
till rättesnöre. Landtstanderna skulle utgöras
af presterskapet och landtmanskapet.
Med presterskapet förstod man alla
innehafvare af andliga beneficier, samt
alla andeliga communiteter, och dessa
skulle bland sig välja trenne deputerade,
nämligen 2:ne för grefskapet Valduz och en
förgrefskapet Schellenberg. Landtmanskapet
skulle representeras genom hvarje församlings
föreståndare eller domare och af de
edsvurna. Före hvarje års slut ville fursten
utskrifva en landtdag, hvarvid den då
varande landtfogden i Vaduz, såsom furstlig
commissarie, skulle rara ordförande och
leda göromålens gång. Den 11 artikeln af
denna statsförfattnings-urkund lyder ord för
ord på följande sätt: Våra på landtdagen
församlade ständer skola vi hvarje gång
genom postulater förelägga våra behof; och,