;\''A\'- y - Vaasa

317
felaktigheter; 4) rättigheten att göra fursten
föreställningar öfver brister och missbruki
lagstiftningen och landets förvaltning,jemie
förslag till deras afhjelpande; 5) rättigheten
att ho,s fursten anföra klagomål och besvär
mot ministrarna samt andra statens ämbetsmän,
öfver deras villkorliga handlingar och
ingrepp imedborgares frihet, ära och egendom,
så väl somilandets författning;
6) rättigheten att deltaga i lagstiftningen
pä det sätt, att nya lagar icke kunna utfärdas,utan
deras föregående tillstyrkande och
bifall; 7) rättigheten, att, till skyddande af
alla dessa rättigheter, välja landtråder eller
föreslå dem tili furstens antagande, att utnämna
tvänne råder eller assessorer vid landskaps-collegierna.samt
att vidförekommande
utomordentliga fall, till ex» ikrigstider, då
något coliegium kunde få inflytelse på landskaps-cassorna,
kunna fordra, att en eller
flere ef dess deputerade förenas med detta
coliegium, och slutligen att utnämna casseurer
vid huivud-landskapscassan. Förhela
storhertigdömet skulle trettioen befullmäg-
tigade väljas till dess representanter; elfva
bland riddarcgods-egarnes stånd, tio af bor-
gare och tio af bondeståndet. Utom det,
att hvarje stånd väljer sina representanter
inom sitt eget stånd, åligger det dem äfven
att för hvarje sådan representant också
välja en vicarius. För att lätta valen, blir