;\''A\'- y - Vaasa

260
sig hafva varit ganska frikostig, och att
isina ädelmodiga medgifvanden hafva aflaggt
den skoningslösa sjelfherrskande charakter,
hvarigenom han hittills utmärkt
sig. Men detta var en punct-, hvaröfver
han lätt kunde irra sig. Det felas
uttryck att charakterisera det från
honom härrörande statsförfattnings förslaget,
om man icke kan hända skulle villja
säga: att.despotismen derigenom hade
velat masquera sig.Isjelfva verket kunde
man icke ett ögonblick undgå att inse
det felaktigaidetta utkast. Föreningenaf
helt och hållet olika berättigade ledamöter
ien och samma församling; inskränkningen
till en tid af blott 6 veckor vid hvarje
sammanträde,som blott hvart tredje år skulle
ega rum; rese- och underhållskostnadernas
bestridande ur statscassan; det begärdta
fortfarandet af de directa och indirecta
statsutskylder, som nu egde rum, för den
regerande Konungens hela lifstid; conscriptionens
fortfarande: detta allt var så vidt
skildt från en representativ regerings väsende,
att endast slafvar idetta statsförfattnings
utkast kunde se en välgerning.
Imellertid hade Konung Fredrik åtminstone
så vida afsagt sig sin herrsklystnad,
att han kallade detta förslag ett utkast
och icke en lag; och deruti låg fröet
till alla de uppträden, som bragte det a£
honom föreslagna statsförfattnings utkastet