;\''A\'- y - Vaasa

259
blifva faststäidt. Hvar och en, som icke vore
skyldig till conscriptäon, eller från krigs»
tjenst blifvit frikänd, eller som redan uttjent,
skulle ega utflyttnings-rätt, då han ett
år förut gifvit sin önskan tillkänna, för
sig och sina barn afsagt sig alla undersåtliga
och borgerliga rättigheter, samt äfven
erlaggt alla utflyttnings utskylder och fullgjort
andra åliggandeskyldigheter. Slutligen
skulle ingen undersåte kunna arresteras
genom någon annan än med lag enlig
åtgärd, och ingen längre än tre dagar blifva
oförhörd;ministrar och ämbetsmän vore
dessutom skyldige till ansvar för hvarje obefogad
arrestering, och ingen,undantagandes
vid högförräderi,skulle kunna dragas från sin
lagliga domare,icke heller någon på menligt
sätt och utan laglig dom aflägsnas från
sitt juridiska ämbete. Slutligen kommo de
förordnanden: att trohetseden till Konungen
först då skulle afläggas, när han besvurit
statsförfattningen, samt att alla statsskulder
af staten skulle garanteras och rentor med
capitaler betraktas såsom rikets heligaste
förbindelse. Iöfverensstämmelse härmed
skulle vissa säkra statscassans inkomster
anslås till rentornas och capitalernas
betalande, och 'dessa under ingen förevändning
på annat sätt användas.
Dessa voro de idéer, hvarigenom Konung
FredrikIville befästa sin och sina
efterträdares thron. tDstridigt trodde han