;\''A\'- y - Vaasa

235
presentation, som svarade mot åldern, värdigheten
och vigten af deras hus. Denna
promemoria var underskrifven af Grefve von
Waldeck och några andra mediatiserade.
Men hvad kunde väl en sammankomst af
ambassadeurer uträtta till förrnon för sökande,
hvilkas interesse stodiden rakaste
motsägelse med deras souverainers fördelar;
oberäknadt den omständighet, att förbundsdagens
natur skulle blifvit förändrad
ioch med det »amma, som den bland sig
upptagit befullmägtigade af det fordna
riksridderskapet och öfriga mediatiserade.
På lika sätt förhölldet sig med Furstens von
der Leyen anspråk, hvilken,ianseende till
sin slägtskap med huset Dahlberg, som blott
grefve vunnit den förmon, attiRhenförbundet
hafva blifvit upptagen som furste
och souverain, men efter Rhenförbundets
uppbäfvande förlorat sin souvsrainetet och
på "Wiener Congressen misslyckatsialla sina
bemödanden att genomdrifva den* förlorade
värdighetens återfående. Johanniter-Orden,
som anhöllomåterställelse,fannganska varma
vänner bland åtskilliga förbundsdagens ledamöter.
Imellertid kunde icke dessa underlåta
att inse, det en Orden, som nästan
omfattade alla Europas länder, icke kunde
vänta sitt förnyandeaf Tyska förbundsdagen
och,ilikhet med de Tyska riddarne, blott
kundebegära skadestånd ochpensioner. Flere
förbundsförsamlingens sammankomster an-