;\''A\'- y - Vaasa

225
Frankrike fordom voro, nämligen statschefens
sammankomst med dess förnämstaämbetsmän,
för att aftala om de mått och
steg, hvilka erfordrades för den yttre och
inre säkerheten. Denna charakter bibehöllo
de Tyska riksdagarne, intilldess Kejsaren
af Habsburgska huset tagit sig en
fast bostadi det södra Tyskland. Under
Fredrik 111 blef det aldra först brukligt,
att Kejsaren genom ett sändebud infann sig;
på riksdagarna; och denna Kejsares svaga
personliga egenskaper torde icke hafva varit
en ringa anledning dertill. Riksfurstarne
trädde snartiKejsarens fotspår; och,di
allt nu afgjordes genom utskickade och.befullmägtigade,
blef detta sammanträdes natur
derigenom så väsendtligen förändrad,att
detisin utveckling måste stadna långt efter
hvad historien har att saga om det
Brittiska parlamentet. En riksdag, vid hvilken
blott befullmägtigade uppträdde, kunds
icke blifva annat an trög och obeqväm, då
de befullmägtigade aldrig voro så säkra på
sin sak, att icke ytterligare instructioner
erfordrades. Visserligen förmådde derma
riksdag intet, som skulle kunnat
uppväga besvärligheterna vid dess fortfarande
bestånd; men skulden dertill låg
endastide former, mom hvilka den rörde
sig: former, som erfordrade en utom-
Buthhvlz, VII. -*5