;\''A\'- y - Vaasa

16
Men det hadenu kommit derhän, att theo>
logie och politik på sätt och vis sammansmält
till ett, så att trosdomstolar måste
anställaundersökningar öfver den politiska
trosbekännelsen, för att icke alldeles nödgas
inställa sin verksamhet. Förevändningen
Jblei — den, att det, som undergräfde thronen
och med denna förstod man den oinskränkta
furstliga magten — äfven vore farligt
för religionen; och så kunde det icke
felas inquisitionen kättare af en alldeles ny
och egen art, på en tid, då allt uppfordrade
till eftertänka öfver de politiska formerna;
för dessa nya kättare voro väl kyrkans
läror alldeles likgilltiga; men derigenom,
att de på ett afvikande sätt tänkte öfver
regeringens förhållande till samhället,
och öfver kyrkans till stater, voro de likväl
ändå påfvedömets verkliga fiender. I
påfliga regeringens förfarande mot Carbonari
varisynnerhet det märkvärdigt, att,
då rättighet till dessa brottslingars bestraffande
alldeles felades» de af inquisitionen till
döden dömde af Påfven väl icke benådades,
men likväl dödsstraffet så vida mildrades,
att det förvandlades till lifstids
fängelse. På detta sätt sökte,under nittonde
århundradet, päfvedömet att befästa sig,
och detisjelfva Kyrkostaten.
Detta allt oaktadt, kunde dock Pius den
Sjunde sjelf ej undgå,attisina egna stater
uppträda som nyhets-stiftare.] Detta sked-