;\''A\'- y - Vaasa

212
det uppseende, som den gjorde mot slutet
af år 1817. Kronprinsen var anställd
som förste krigsminister och armeens
öfverbefälhafvare samt uppbar idenna
egenskap en lön af 4 o» o0° gyllen. Under
honom arbetadekrigsministern Grefve Goltz,
en född Preussare, som egnat sig till Konungens
af Nederländerna tjenst. Under dessa
förhållanden hände det, att Kronprinsen
från Brussel, der han vanligen vistades,hos
krigsministern recommsnderade till anställningiinhemsk
tjenst 4 2 på half sold ställda
Belgiska officerare. Grefve Goltz,istället
för att göra afseende på denna recommendation,
som gynnade Belgierna på
Holländarnes bekostnad,öfverlemnade dessa
recommenderade officerare till ministern
för colonierna, som med största glädje
mottog dem, för att skicka dem till Batavia.
Så snart detta blef kändtiBelgien,
bestormade man Kronprinsen med klagomål,
som naturligtvis måste blifva så mycket
obehagiigare för honom, ju tydligare
det af krigsministerns förfarande kunde inses,
att föga afseende blifvit gjordt på
hans recommendation. Prinsen glömde,
att, då det är fråga om att förena tvänne
till språk och seder mycket olika folkslag,
det alltid är ett stort fel, att visa allt för
mycken efterlåtenhet för det enas egenheter,
ochattkrigsministern således,då hannyttjade
Belgiska officerareigemensamma coloniers