;\''A\'- y - Vaasa

More documents

Recommendations

Info

-" >

208 som kalla Belgien konungariket Nederländernas svaga sida, hafva ostridigt så mycket mer sanningen på sin sida, som det är omöjligt,att genom statens lagstiftning upphäfva verkningarne af gamla seder och inrättningar. Hvad andel konungariket Nederländerna haftikriget mot Algier, hariföregående afdelning blifvit nämdt. För öfrigt var året 1816 lika mycket ett missvext-år för Nederländerna, som för alla andra Vest- Europeiska riken. Stora raagasiner, som Holland aldrig saknat, gåfvo väl det nya konungariket tillfälle att afhjelpa Spaniens, Frankrikes och vissa Tyska provineers spannmåls-brist; men, ju mer stegringi priserna derafblefen oundgängligföljd,desto pier ledo af denna dyrhet fabriker och manufacturer,somderigenom förnämligast stadnadeiBelgien. A ena sidan förminskadelifsmedlena dyrhet förbrukningenaf fabriksvaror hos den talrikare folkklassen; på andra sidan erforo äfven financerna det missgynnande inflytandet af detta sakernas tillstånd, genom förminskningiuppbörden. Derigenom uppkom således inkomsterna en ansenlig lucka, som följande året måste fyllas. Rikets budget för året 1817 steg icke till minre än 73-400» 000 gyllen. Dervid upptogs Konungens hofhålining till 2,600,000, det så kallade statsdepartementet till 1,184,000, statssecreteriateis departement till 306,000,
209 de utländska angelägenheternas till856,780, rättegångsverkets till 3,000,000, de inre ärendenas till 1,850,000, katholska trosbekännelsens till 1,800,000, de öfriga religionernas till 1,300,000, linancernas,jemto statsskuldens intereseen, till 24,750,000, sjömagtens till 5,000,00?, landtmagten? till 23,000,000, canalernas och de offentliga byggnadernas till 4,500,000, handelns och coloniernas till 239,457, och de oförutsedda utgifternas till 813,765 gyllen.. Det blir något kan hända för alltid förvånande, att ett konungarike, hvars befolkning knappt öfverstiger fem millioner menniskor, har kunnat åstadkomma så mycket; ty, med allt hvad som också låter förklara sig, derigenom att man hänvisar till gammal rikedom, verksam handel och en befolkning, som eger 44 25 menniskor på hvarje quadrat mil, är denna utomordentliga förmåga derigenom likväl icke till fullo utredd. Och derföre måste ock anmärkas, att Tyskland icke litet bidrager till upprätthållandet af Nederländernasfinancer,då det hittills underkastat sig delagar,som Nederländernasregering funnit för godtattbestämma försegelfartenpå Rhen. Häröfverhafva desistaårenhögljudda klagomål blifvit anförda;man försummade till och med icke att anmärka, det konungariket Nederländerna,somisegelfartenpåRhen funnit ett bland villkorenförsin Buchhoh, VII. 14
Page 1:
■ .-. _'*■ " . . - ■ '-.i'-"
Page 5 and 6:
Europeiska Staternas HISTORIA, efte
Page 7 and 8:
■^^----»»■■■■»■■
Page 9 and 10:
att goda lagars stiftande erfordrar
Page 11 and 12:
vidt de gingo ut pä att lätta sig
Page 13 and 14:
7 gar, man gjorde hos dem, som oins
Page 15 and 16:
9 statens öfverhufvud utöfvar på
Page 17 and 18:
11 eran, att vid Wiener congressen
Page 19 and 20:
13 studier. Den unge Chiaramonti be
Page 21 and 22:
15 kes hufvudstad, emedan den ofver
Page 23 and 24:
17 de genom ett organisations-stfll
Page 25 and 26:
19 Icke vinnes. Likasom de öfriga
Page 27 and 28:
21 afsteg från sanningen, kalhdt e
Page 29 and 30:
23 Ihela concordatet var intet för
Page 31 and 32:
25 dem uttryckte till och med för
Page 33 and 34:
27 en strid med stnrhertigen af Bad
Page 35 and 36:
29 mansvärjning mot den katholska
Page 37 and 38:
31 Skulle och måste ett cöncordat
Page 39 and 40:
33 slutsats, att Pius den Sjunde ha
Page 41 and 42:
35 frier, som påfven berömt sig d
Page 43 and 44:
37 ga fadren fortfarandet af en inr
Page 45 and 46:
39 portugisarne både dervid uppoff
Page 47 and 48:
41 pen upphjelpa tobaks-, socker- o
Page 49 and 50:
43 par och riktad af rika skänker.
Page 51 and 52:
45 dem. Sedan fredseongrefiser. i W
Page 53 and 54:
47 SrStt att hindra fremmande state
Page 55 and 56:
49 sedde, likväl funno gränsor f
Page 57 and 58:
51 ratta infor sin öfverste, döda
Page 59 and 60:
53 sin Konung trogna. Maa har intet
Page 61 and 62:
55 hållaren och regeringen ansilgo
Page 63 and 64:
57 gjorde oiver närraxande tids up
Page 65 and 66:
59 dinerad nnder prestvaldet, och m
Page 67 and 68:
61 ville man icke nekahonom. "På K
Page 69 and 70:
63 7.sn/.fi och Ofari! hadeisynnerh
Page 71 and 72:
65 genom ännu strängare censurlag
Page 73 and 74:
67 troende .och mina goäa afsigter
Page 75 and 76:
69 der för detta elände, och att
Page 77 and 78:
71 rikes presterskap. Imellertid va
Page 79 and 80:
73 merica, voro allt för svaga, at
Page 81 and 82:
75 nare blef Carthagena med så myc
Page 83 and 84:
77 deputerade, och ett decret, som
Page 85 and 86:
79 strariguld och 397 centner spann
Page 87 and 88:
81 följden deraf blef, att Fransm
Page 89 and 90:
83 mot sina Americanska, t uppror s
Page 91 and 92:
85 Americas afsöndring från moder
Page 93 and 94:
87 oppbrännas, men deras värde ti
Page 95 and 96:
89 hvilka de förutsatte,att de sku
Page 97 and 98:
91 och, om det eger grund, att han
Page 99 and 100:
93 da partiet hade sin stödjepunct
Page 101 and 102:
95 jade den trcfargade flaggan ista
Page 103 and 104:
97 förslag gått igenom. Vid de bf
Page 105 and 106:
99 sina föräldrars död; att hon
Page 107 and 108:
101 Den 21 Januari, eller Ludvig XV
Page 109 and 110:
103 donald. Hvarigenom han förfela
Page 111 and 112:
i 105 ma för Bonapartes usurpation
Page 113 and 114:
107 Öudinot, Hertig af Reggio. Fö
Page 115 and 116:
-. >- 109 dén förargelse, som ofe
Page 117 and 118:
111 således, att 255 deputerade ge
Page 119 and 120:
113 da antalet alltid komma de för
Page 121 and 122:
115 titel: Monarchien efter chartan
Page 123 and 124:
117 der medverkan, och framför all
Page 125 and 126:
119 nas,omministrame gynnatultras'p
Page 127 and 128:
ti 121 läsare det väsendtligaste
Page 129 and 130:
123 rätt snart och på en gång ku
Page 131 and 132:
125 för våra fordna agenteride af
Page 133 and 134:
127 laggd,förekommer oss således
Page 135 and 136:
129 leren for dess gjorda tjenster
Page 137 and 138:
■»31 gtrarne funno sig' föranl
Page 139 and 140:
133 stiftning, var nu pä hela somm
Page 141 and 142:
-■35 de för honom blifvit ett o
Page 143 and 144:
137 francs rentor, som till betalni
Page 145 and 146:
139 vasendtliga af de6S innehåll v
Page 147 and 148:
« 141 teradé-kammarans sammanträ
Page 149 and 150:
143 för Överläggningarna. Det co
Page 151 and 152:
145 dessutom blott rum under vissa
Page 153 and 154:
\ 147 äfven befordra ett godt urva
Page 155 and 156:
149 om nödvändigheten att längre
Page 157 and 158:
151 bleau och der tvinga honom att
Page 159 and 160:
153 kommaibesittning af St. Domingo
Page 161 and 162:
155 hade under sista kriget stigit
Page 163 and 164: 157 trrfnåén af mistroendé och m
Page 165 and 166: 159 sig redan vissa om den andra se
Page 167 and 168: 161 kallade Parisertractatsn en öf
Page 169 and 170: f 163 deles skulle bilda en secundo
Page 171 and 172: 165 och Orleans, ministrame och sta
Page 173 and 174: 167 Amiralen Lord Exmouth, eller f
Page 175 and 176: * 169 -gatter, L\ corvetter och 30
Page 177 and 178: 171 parlamentets underhus stigit ti
Page 179 and 180: 173 rit att under stilla åtlydnad
Page 181 and 182: 175 vid medgifven concurnence, för
Page 183 and 184: 177 gar en gissel af jern; visserli
Page 185 and 186: 179 skåp och brott hafva bragt sak
Page 187 and 188: 181 noner sflossades ocb annat ofog
Page 189 and 190: 183 N. liflighet, hvarförutan Brit
Page 191 and 192: 185 för detta pris blifva förräd
Page 193 and 194: 187 öfverhnsetskedde genom Grefve
Page 195 and 196: 189 sta fara och de största oläge
Page 197 and 198: 191 Det år ssnnt, attmini^ren medg
Page 199 and 200: 193 tillbaka plägade göra, och Dr
Page 201 and 202: 195 Wurtemberg gemål, så väl som
Page 203 and 204: « 197 rence, utom ett utstyre af 1
Page 205 and 206: 199 På detta sätt sökte man att
Page 207 and 208: 201 ditintillsbibehållit sitt ober
Page 209 and 210: 203 fredstider ansträngningar, som
Page 211 and 212: 205 för de missnöjda. Vid sjelfva
Page 213: 207 komma allt vidare uppseende och
Page 217 and 218: f. 211 lyckliga landsförvista,och
Page 219 and 220: 213 tjenst, endast följdeförnufte
Page 221 and 222: 215 och dessutom blifva förlustigs
Page 223 and 224: DE TTSKA STATERNA, 217 Då historie
Page 225 and 226: 219 gestalt, genom en förändringi
Page 227 and 228: 221 Franfurt am Main. Stor var imel
Page 229 and 230: )> 223 förbundna magternas vishet
Page 231 and 232: 225 Frankrike fordom voro, nämlige
Page 233 and 234: 227 rare begåfvo sig till det Taxi
Page 235 and 236: 229 man ännu deruti villja finna e
Page 237 and 238: 231 stämda rättegångsformer äro
Page 239 and 240: 233 Grefve von Mandelslohe; Hannove
Page 241 and 242: 235 presentation, som svarade mot
Page 243 and 244: 237 de kunnat tro honom vara utträ
Page 245 and 246: 239 magt, som är nödig, för att
Page 247 and 248: 241 Under hvilket ofördelaktigt in
Page 249 and 250: 243 frarnt man ickeitysthet aflägs
Page 251 and 252: 245 henzollern-Siegmaringen och Lic
Page 253 and 254: 247 Istöd hsraf begärde Judarneid
Page 255 and 256: 249 att hvarje afvikande från dess
Page 257 and 258: 251 NetgrCt Tyska staters försök,
Page 259 and 260: 253 nu åter införas. Att genom bl
Page 261 and 262: 255 de måste af Konungen nödvänd
Page 263 and 264: 257 terna måste föreslås af fina
Page 265 and 266:
259 blifva faststäidt. Hvar och en
Page 267 and 268:
# 261 om intet. WiSrtembergs förra
Page 269 and 270:
■■-- 263 aktligen icke kunde g
Page 271 and 272:
265 ständighet", sade ständerna,"
Page 273 and 274:
267 på sanningens och sin iosigts
Page 275 and 276:
269 allenast till ett villkor för
Page 277 and 278:
271 brågte det förslag, att man i
Page 279 and 280:
273 ett kort prorogerande, de-Inyo
Page 281 and 282:
i 275 eftergifvenhet så lår>f,t,
Page 283 and 284:
277 derna, af Konungen väl blott m
Page 285 and 286:
279 des mer än theoretiska insigte
Page 287 and 288:
281 och att, då på båda sidor eg
Page 289 and 290:
283 "tänderna sjelfva ej rätt vis
Page 291 and 292:
285 hade inträffat på högst krit
Page 293 and 294:
287 detta ändamål derigenom, att
Page 295 and 296:
289 de närvarande behofvens magt o
Page 297 and 298:
291 Starne och riksgrefvarne voro
Page 299 and 300:
293 begrepp om förhällandet med s
Page 301 and 302:
295 inställa felaktiga och otrogna
Page 303 and 304:
297 vertygelsen, att den väg, Konu
Page 305 and 306:
299 tittslut.Följandenattenblefvo
Page 307 and 308:
301 föreslog sådane medel, hvarig
Page 309 and 310:
303 Konungen den 4 Jun* del af omr
Page 311 and 312:
1 305 mer säkra iWurtembergska omr
Page 313 and 314:
* STOniIERTtGDÖM ET TVEIMAR- EISEN
Page 315 and 316:
309 Att häruti låg mycket förål
Page 317 and 318:
s ; 311 efter en allmän uppskattni
Page 319 and 320:
313 ernås ämbetsskyldigheter voro
Page 321 and 322:
315 de i noten af den 15 November 1
Page 323 and 324:
317 felaktigheter; 4) rättigheten
Page 325 and 326:
319 ålminsonei12 år sin befattnin
Page 327 and 328:
v 321 öfver valens gilltighet. Så
Page 329 and 330:
323 hemvist eller gods inom landet
Page 331 and 332:
325 deisa ega likvå'l icke rättig
Page 333 and 334:
327 Ehuru detta var för mycket, s
Page 335 and 336:
329 som sedermera fick benämning a
Page 337 and 338:
331 de mest välgörande afsigter i
Page 339 and 340:
333 Icke minre än 83 deputerade sa
Page 341 and 342:
335 ämbeten, som bortgafvos af reg
Page 343 and 344:
337 både. Enligt des?a förhållan
Page 345 and 346:
339 ren för de höga stam-hospital
Page 347 and 348:
341 of ständernas råd, så berodd
Page 349 and 350:
343 diet anbefallde, utom stiftelse
Page 351 and 352:
345 heten i hans fordringar. Detta
Page 353 and 354:
347 den katastroph, som träffat ho
Page 355 and 356:
" 349 heten, eller de af krigscassa
Page 357 and 358:
351 fall till en statsförfattning,
Page 359 and 360:
353 Furste af Solms-Braunfels; Volr
Page 361 and 362:
355 Wiéå de förbundna magterna.
Page 363 and 364:
357 fritt utflyttande från sina st
Page 365 and 366:
359 vsrne af alla ståndsherrskaper
Page 367 and 368:
361 Flera Tysklands smärre Stater.
Page 369 and 370:
3 63 då vi deraf intet behålla f
Page 371 and 372:
*■" 365 hvad som låg på venstra
Page 373 and 374:
367 ödan förtjena ett kort vidrö
Page 375 and 376:
369 ve Montgelas i de nådigaste ut
Page 377 and 378:
371 an verkan, 1 som dess användan
Page 379 and 380:
373 artikelnidenna afdelning: "Att,
Page 381 and 382:
375 allt för långt,omvii detta sa
Page 383 and 384:
377 tre personer af detta stånd f
Page 385 and 386:
379 och förlorat; svårligen upph
Page 387 and 388:
381 om den bästa statsförfattning
Page 389 and 390:
383 ?3
Page 391 and 392:
385 stod den Badiska arfsföljden,
Page 393 and 394:
387 ningskrets och den femte slutli
Page 395 and 396:
389 statsekonomien, till befordrand
Page 397 and 398:
391 ligheten af ett varaktigt lugn
Page 399 and 400:
393 tillmissnöje. Oroliga vänner
Page 401 and 402:
395 drägt mednationenden säkerhet
Page 403 and 404:
397 likväl icke utan att hejda bå
Page 405 and 406:
399 da nu tvänne betydande hinder
Page 407 and 408:
401 Detta ma vara sagdt — icke f
Page 409 and 410:
403 På detta satt hadegenom de sis
Page 411 and 412:
405 denifver,hvarmed dessa förfäk
Page 413 and 414:
407 sig, som myntets behandling all
Page 415 and 416:
409 Danska undersåter, blifva uppe
Page 417 and 418:
411 att Kronprinsen Carl Johan utgj
Page 419 and 420:
413 da en ny hvälfning. Hvilka de
Page 421 and 422:
415 nas upplösning, som dermed sto
Page 423 and 424:
417 tes, hade han genom ett stände
Page 425 and 426:
419 taga tro- och huldhetseden. All
Page 427 and 428:
421 ingen annan än den, att,der ma
Page 429 and 430:
423 pappersmyntets förderflighet?
Page 431 and 432:
425 saredömet, på hvars ruiner de
Page 433 and 434:
427 lar skulle utgöras af Syrien o
Page 435 and 436:
429 Åren 1817 och 1818 fortforo al
Page 437 and 438:
431 skottet tolf sakkunniga män, s
Page 439 and 440:
433 gare. Ar 1817 blef ett tillåmn
Page 441 and 442:
435 Drottningen af Hetrurien icke e
Page 443 and 444:
437 HollandiRom; Murats och Baccioc
Page 445 and 446:
439 de äfven Italiens furstar idee
Page 447 and 448:
441 Båda Sicilierna,ihvilket en sk
Page 449 and 450:
* 443 år 1818 Hade beslutat att g
Page 451 and 452:
SCHWEIZ. 445 Schweiz måste här ä
Page 453 and 454:
447 gaf sig en ny sakernas ordning,
Page 455 and 456:
449 välde. FÖr de förbundna mona
Page 457 and 458:
451 tant, Furst Wolkonsky, samt gen
Page 459 and 460:
453 fall: af royalisterna vore lika
Page 461 and 462:
455 statsskuldens stora bok och ber
Page 463 and 464:
457 temas skaH förkunnade folket f
Page 465 and 466:
459 nade han monarchens knän och f
Page 467 and 468:
461 När en redogörelse skulle gif
Page 472:
■j ■\ ■■ ' " ' ■" ■■.
show all

;\''A\'- y - Vaasa

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?