;\''A\'- y - Vaasa

205
för de missnöjda. Vid sjelfva författningen
fann hanintet att tadla;men, då Konungen af
Nederländerna var protestant,begagnade han
denna omständighet, för att oroa sina landsmäns
samveten. Man var ibegrepp, att
förkasta den till antagande förelaggda statsförfattningsurkunden,
då Pius VII trädda
imellan och genom en legat förekom utbrottet
af häftiga oroligheter. Grefven af
Broglio, ärchebiskopiGent, var den enda,
som icke ville låta omvända sig. Han
gjorde ingen hemlighet deraf, att han ansåg
det för synd, att innesluta en protestantisk
Fursteiden bön,som katholska presterna
läsa under messanidet ögonblick,då
enligt deras kyrkas begrepp brödetundergår
sin förvandling: en bön,hvaruti det presterliga
högmodetlåter Kejsaren ellerKonungen
följaiordningen efter påfven och biskopen.
Då denna bön af försigtighetläses helt tyst,
och ingen kan höra den, så kunde Konungen
af Nederländerna vara alldeleslikgilltig
for en fanatisk ärchebiskops envishet, som
dermed visserligen hade någon helt annan
afsigt än den katholska lärans högstarenhet.
Men Grefven af Broglio gick längre. Ien
dom,rörande läran (jugement doctrinal),som
han offentligt kungjorde, förklarade han:
"ingen Nederländsk prest, utan att förråda
katholska religionens interesse och göra sio*
skyldig till ett groft brott, kunde aflägga
den af statsförfattningen föreskrifna