;\''A\'- y - Vaasa

203
fredstider ansträngningar, som för en stat
med omkring 5millioner menniskor ickeutan
svårighet kunde uthärdas,och åt den på nytt
föddastaten mer gåfvo utseende af en militärisk
än en handlande nation. Huru vida
detta just hörde till Brittiska statsklokhetens
planer, måste lemnas derhän. Konungariket
Nederländerna blir likväl alltid,ianseende
till sitt försvar, beroende af Storbrittannien
och Preussen, hvilka alltid måste
komma till dess undsättning, när en gång,
förr eller sednare, Frankrike söker att återvinna
besittningen af Luxemburg och de
Belgiska provincerna. Napoleon hade år
1810 gjort konungariket Nederländerna en
ganska stor tjenst gerom statsskuldens nedsättande
till en tredjdel af dess belopp; ty
denna skuld utgjorde år 1808 icke minre
an 999,102,852 gyllen, som förrentadea
med 42.2153,367 gyllen. Vid samma tid
erfordrade de årliga utgifterna för då*
varande konungariket Holland 74.H9-354
gyllen, då deremot år 1815, efter detta
konungarikes förening med Belgien och
Luxemburg, utgifterna föralla statens behof
icke stego till mer än 50,999,900. Regeringen
hade således blifvit mycket friare;
och, ehuru Konung Wilhelm I, enligt sin
förklaring, icke ville anse den af Napoleon
Bonaparte tillintetgjorda statsskulden som
helt och hållet annullerad; så utvisade sig
likväl riktigheten af detta Napoleons steg