;\''A\'- y - Vaasa

148
Financa-planen, eller den så kallada
budgeten, förår 1818 fordrade 995,2/14,022
francs. Då nu källan för dessa stora utgifters
bestridande blott lemnade 767,778,
600 francs, så måste åter sörjas för ett deficit
af 225,465,422 francs genom ettnytt
lån. "Frankrike,större än sitt lidande — "
yttrar Financeministern Grefve Corvetto,
vid denna budgets meddelande — skänker
crediten det förtroende,att den skall skynda
till dess bistånd; crediten ger till och med
det tillkommande ett värde för oss,derigenom
att den utbetalariförhand,hvad vi ännu
framdeles hafva att vänta oss, och inger
den säkra förhoppning,attisin tid capitalet
skall vara återbekommet med renta. I
sjelfva verket felades icke heller hvarken
Franska eller Engelska banquierer, som voro
färdige att göra detta förskott. Rentorna
räknades till 16 millioner årligea. Utan
all motsägelse bevilljade båda kamrarna
regeringen den begärda crediten, tillsammans
gifvande 4° millioner rentor, för
att derigenom befria Franska gebietet från
fremmande troppar. Med en pluralitet af
176 röster mot 30 blef finance-lagen den
29 April antagen. Den 16 Maj åtskildes
kamrarne, sedan ett kongligt decret förklarat
sammankomsterna slutade.
De påföljande månaderna förflötoutan
serdeles vigtiga händelser, under väntan
på congresseniAachen, som skulle åtgöra