;\''A\'- y - Vaasa

123
rätt snart och på en gång kunna håfvas;
men, om monarchens tänkesätt och ministrames
fasta beslut icke skulle vara tillräcklige,
attutföra detta, så måste vi komma
dem tillhjelp, på det de desto minre må
vara frestade att lemna del ondafritt spel.
Ju mer J gifven, desto mer blir förslösadt.
Ministrarna äroistrid med personerna:
det är dem mycket lättara att upphäfva ämbetena
an afdanka ämbetsmännen. De deputerade,
som ickeäro ämbetsmän, tillkommer
det att undersöka,om det är nödvändigt
att bibehålla ämbetena, och sedan
att blott votera löner för dem, hvilkas bibehållande
föreskrifves af det allmänna intereiset.
Kammaren, som voterar öfver utskylderna,
tillkommer det att uppfylla de
afsigter, som hysas af Henrik IV:s värdiga
efterföljare, och hos honom spela Sully's>
roll. — Ispetsen för ämbeten utan arbete,
men icke utan emolumenter, prunka statsministrarne.
Såsom bevis af monarchens
tacksamhet eller gunst är en så ärofull titel
ostridigt tillräckligioch för sig sjelf; men,
då han gifver ett ämbete, som icke erfordrar
något arbete, så borde han dermed
icke heller förena någon lön;ämbetet biefve
derigenom blott så mycket ärofullare
och mer anseddt. Sedan mötavi understatssccreterare-ämbetet,
en så alldeles ny befattning,
att det vore öfverflödigthär anställa
någon undersökning om dess nytta.