;\''A\'- y - Vaasa

102
hade afseende på Romersk-katholska tyrkoväidets
fördelar,än på samhällets,och således
väckte alla fördomsfriamenniskors förundran,
så väl inom som utom Frankrike.
Alla dessa steg hotade Frankrike med feudalsystsmetsoch
katholska kykode». potismens
återkomst satut voro, om icke stridande
mot chartans bokstaf, åtminstone mot dess
anda.
Men hvad som höll royalisternas hopp
vaket, ökade däremot deras motståndares
oro ända till förtviflan. Prevotal-domstolarnes
verksamhet förolämpade folkets hederskänsla,
somidem sågbörjantill ett odrägligt
tyranme.ITarascon utbröt ett uppror, som
nödgade underprefscten att fly till Arles.
De upproriska uppbröto fängelserna, och
det till lugnets återställande uppfordrade
nationalgardet blef overksamt. Dylika uppträden
tilldrog» sig äfveniBretagne, der de
Federerade åter upplefde, att försvara sig
mot adelns och presterakapets fordringar.
Det värsta tilldrog sigiGrenoble. En beväpnad
flock af 2 till 300 upproriska, som
till, större delen voro afskedade soldater,
sökte genom ett anfall att bemägtiga sig
denna stad, som utom betydande artilleriförråd
egde 300 canoner. Hade företaget
lyckats, så skulle ett inbördes krig visserligen
hafva spridt sig öfverhela södraFrankrike,
Ispetsen för detta stod en viss Didier,
för detta-- adjutant 'hos-Marskalk Mac-