;\''A\'- y - Vaasa

99
sina föräldrars död; att hon doge iden katbolska,apostoliska
och Romerska religionen,
hvaruti hon blifvit uppfödd, och livartill
hon ständigt bekant sig; att bon upprigtigt
hedt Gud förlåta henne alla de synder,bon
från dn födelse begått; att hon af hjertat
förlät sina fiender allt det onda, de gjort
henne; att, om man skickade till henne en
constitutionéli prest, hon då icke skulle inlåta
siginågot samtal med honom, utan
behandla honom som alldeles fremmande.
Så lydde denna skrifvelse, som af Drottningen
författades få stunder före hennes afrättande
och var bestämd för dess svägerska,men
genom conciergeriets fångvaktare
först öfverlemnades åt revolutions tribunalet,
sedan fölliRobespierres händer och
efter den 9 Thermidor komiconvents deputeraden
Courtois* förvar, af hvilker, jemte
en Drottningens hårlock och en Dauphins
handske,denna skrifvelse förvaradessom en
sällsynthet. Courtois ville lägga allt detta
för Konungens fötter, att derigenom tillvinna
sig Konungens nåd och undgå atti
sin höga ålderdom blifva nödsakad lemna
Frankrike, med många andra röstande — ty
så kallade man de convents-ledamöter,som
rostat för Ludvig XVlts död. Imellertid
ernådde han icke sin afsigt. Genom policeministern
bemägtigade sig hofvet dessa underpanter,
som han kunde anse for sin egendom.
Den olyckliga Drottningens skrifvel*