Ladda ner - Fas
Share Embed Flag
Download ePaper

Ladda ner - Fas

Ladda ner - Fas Ladda ner - Fas

forte.se
15.09.2013 Views

Om trötthet

Om<br />

trötthet

Populärvetenskaplig kunskapsöversikt<br />

Om trötthet

2 •<br />

En serie populärvetenskapliga kunskapsöversikter från<br />

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)<br />

Nr. 2. Om trötthet<br />

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och<br />

finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att<br />

främja människors arbetsliv, hälsa och trygghet.<br />

Vetenskapsjournalist: Gun Leander<br />

Författare: professor Gunnar Aronsson, docent Birgitta Evengård,<br />

docent Aleksander Perski, professor Torbjörn Åkerstedt<br />

Projektledare och redaktör: Bodil Gustavsson<br />

Arbetsgrupp: Kenneth Abrahamsson, Solweig Rönström<br />

Omslag och grafisk form: Lena Eliasson/Prospect Communication AB<br />

Foto omslag: Lennart Dannstedt<br />

Konstnär: Margareta Klein, skulptur av ”den urholkade människan”<br />

Illustratio<strong>ner</strong>: Lena Eliasson<br />

Tryck: AlfaPrint AB<br />

Copyright: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS),<br />

2004, vetenskapsjournalist samt författare. Journalist och författare<br />

svarar för innehållet i boken.<br />

ISBN: 91-89602-20-X<br />

ISSN: 1652-3199<br />

Beställningsinformation:<br />

Denna rapport kan beställas från Hellmans Förlag AB<br />

E-post: info@hellmansforlag.se<br />

Tel. 0150-78 880 eller från FAS hemsida: www.fas.forskning.se<br />

Utgivare:<br />

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)<br />

Box 2220, 103 15 Stockholm, telefon 08-775 40 70<br />

Internet: www.fas.forskning.se

INNEHÅLL<br />

5 Förord<br />

7 Inledning: Trötthet och störd sömn<br />

– viktiga varningssignaler<br />

10 Den stora tröttheten har många nyanser<br />

21 Gunvor har fibromyalgi: ”Jag har blivit expert<br />

på att ’ogöra’ saker”<br />

31 Det går att motverka utslagning trots en<br />

stresskollaps<br />

43 Att sakta ta ett steg i taget<br />

50 Ett tröttare folk – utvecklingen från 1986 till 2001<br />

62 Sömn – en del av mekanismen och motmedlet<br />

71 Den biologiska klockan tar över arbetstider och<br />

regelbundet leverne<br />

75 Att vara flexibel dygnet runt – en gåva och<br />

en förbannelse<br />

91 Stresstålig operatör: ”Värst halvfem på morgonen”<br />

103 Att bara vara ledig<br />

109 Strategier för återhämtning<br />

• 3

4 •

FÖRORD<br />

Ordet trött har många olika innebörder. Som exempel<br />

finns en skala från ett utvilat tillstånd till en<br />

mer eller mindre accentuerad trötthet, från att man<br />

är trött i största allmänhet, över mycket trött till att<br />

man är utmattad eller utpumpad. Tröttheten kan också vara<br />

ett permanent tillstånd i form av att man är slutkörd, kraftlös<br />

eller apatisk. I dag används allt oftare begreppet utmattningsdepression<br />

i stället för utbrändhet. I ett dygnsperspektiv<br />

tar sig tröttheten andra uttryck, man kan vara nymornad när<br />

man vaknar, dåsig efter en rejäl lunch eller sömnig framåt<br />

kvällskanten. En annan innebörd är att man är trött på<br />

någon eller något dvs. trött i bemärkelsen uttråkad eller man<br />

har fått nog av någonting.<br />

Tröttheten är i sig ett naturligt tillstånd. Kronisk trötthet,<br />

utmattning eller apati är dock en varningsklocka för individens<br />

hälsa och välbefinnande. Barn- och ungdomar som är<br />

trötta i skolan lär sig sämre och blir mer okoncentrerade.<br />

Trötta medarbetare försämrar innehåll och kvaliteten i olika<br />

verksamheter. För mycket trötthet är i sig en arbetsmiljörisk<br />

både för individen, medarbetare och tredje person. Det gäller<br />

inte bara inom transport- och kommunikationssektorn. Det<br />

finns många andra områden där tröttheten både kan leda till<br />

stora risker och försämra produktionsresultatet.<br />

En alltför trött befolkning är därför negativt ur folkhälso-<br />

• 5

6 • FÖRORD<br />

synpunkt. Det talas ofta bland politiker om att avskaffa ett<br />

budgetunderskott. Frågan är dock hur man hanterar ett<br />

nationellt sömnunderskott som i sig alstrar trötthet, utmattning<br />

och på sikt apati. Det finns inget enkelt svar på denna<br />

fråga. Syftet med denna skrift är dock att i populär form orientera<br />

om aktuell forskning om trötthet i arbete och vardag.<br />

I FAS ansvar för forskning om arbetsliv, folkhälsa och välfärd<br />

har sömn, trötthet och utmattning en viktig roll. Ökande<br />

obalanser mellan överaktivitet och brist på vila kan leda till<br />

ett sömnunderskott med negativa följder för individ och samhälle.<br />

Att minska eller motverka alltför mycket negativ trötthet<br />

är därför betydelsefullt både för den enskilda människan<br />

och för samhället i stort.<br />

Det är FAS förhoppning att utgivningen av denna skrift<br />

kan leda till en bättre överblick av forskningsläget. Vi hoppas<br />

också att skriften förmedlar information, kunskap och<br />

eftertankar för alla som vill åstadkomma en bättre livsbalans<br />

och motverka den smittande tröttheten. Däri ligger tanken<br />

om det goda livet där man ska kunna vakna utvilad på morgonen,<br />

se fram emot ett produktivt dagsverke och efter arbete<br />

eller annan verksamhet också kunna ta del av en aktiv fritid.<br />

I denna mening blir därför en växande och mer utbredd<br />

trötthet inte bara ett hot mot folkhälsan utan den kommer<br />

också att kasta sin skugga över arbetslivet, välfärdssamhället<br />

och demokratins arenor.<br />

Kenneth Abrahamsson<br />

Programchef<br />

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

INLEDNING<br />

Trötthet och störd sömn<br />

-viktiga varningssignaler<br />

Av Torbjörn Åkerstedt<br />

Trötthet – vad är det? ”Alla” klagar över trötthet och<br />

andelen trötta i befolkningen har ökat dramatiskt de<br />

senaste åren. Utbrändhet har blivit ett av de mest<br />

använda orden i medierna och har fått en egen<br />

diagnoskategori. Numera betecknas tillståndet som utmattningssyndrom.<br />

Att må bra verkar i stor utsträckning handla<br />

om att inte vara trött. Trötthetens viktiga roll blir tydlig när<br />

vi undersöker sambandet med långtidsfrånvaro från arbetet.<br />

I en ny undersökning som vi beställt hos Statistiska centralbyrån<br />

är trötthet och störd sömn framträdande problem hos<br />

långtidssjukskrivna tätt efter smärta eller värk i muskler och<br />

leder. Sömnstörningar är också mycket vanliga hos perso<strong>ner</strong><br />

som är långtidssjukskrivna för utmattningssyndrom. Faktum är<br />

att denna grupp har sämre sömn än patienter med diagnosen<br />

(primär) insomni det vill säga sömnlöshet, svårigheter att<br />

somna in eller att sova tillräckligt länge. Även om vi i dag<br />

inte har all kunskap förefaller det som om störd sömn skulle<br />

kunna vara en del av orsaksmönstret bakom utbrändhet.<br />

Sömnen har nämligen en avgörande betydelse för centrala<br />

• 7

8 • TRÖTTHET OCH STÖRD SÖMN – VIKTIGA VARNINGSSIGNALER<br />

<strong>ner</strong>vsystemets återhämtning. På det hela taget är det märkligt<br />

att störd sömn inte betraktas som ett folkhälsoproblem.<br />

I den här skriften skall vi försöka ta upp trötthet från<br />

några aktuella infallsvinklar. Det kommer att handla om en<br />

rad sjukdomstillstånd som kronisk trötthet och olika ämnesomsättningsstörningar,<br />

om utbrändhet eller utmattningssyndrom,<br />

om den litet mer ge<strong>ner</strong>ella stressrelaterade tröttheten<br />

i arbetslivet, om sömnens roll, om arbetstidens effekter<br />

och om vilan.<br />

Innan vi går in på de enskilda avsnitten måste vi först fundera<br />

över vad trötthet egentligen betyder. Den grundbetydelse<br />

som de flesta nog accepterar är att trötthet beskriver en signal<br />

att den aktivitet som pågår bör avslutas för att problem eller<br />

skador är på väg att uppstå. Sedan skiljer sig signalerna åt<br />

beroende på vad det är man håller på med och vi kan därför<br />

räkna med fyra områden av trötthet.<br />

1. Fysisk trötthet handlar bl.a. om musklernas oförmåga att<br />

utföra arbete när e<strong>ner</strong>gi och syre inte riktigt räcker till<br />

(upplevs som tyngd i musklerna, andfåddhet, etc.) – man<br />

har arbetat för länge.<br />

2. Mental trötthet handlar om ett motstånd mot att tänka,<br />

fatta beslut och att lösa problem. Långvarig mental<br />

ansträngning ligger ofta bakom.<br />

3. Känslomässig trötthet, emotionell trötthet, handlar om att<br />

känna sig tom och slut inombords. Denna trötthet orsakas<br />

av långa perioder med svåra upplevelser och ligger förstås<br />

nära depression.<br />

4. Sömnighet handlar om benägenheten att somna. Orsaken<br />

är förstås att hjärnan varit vaken och aktiv för länge och

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

behöver kopplas om till återhämtning. Omkopplingsförsöken<br />

upplevs som blytunga ögonlock.<br />

Alla typer av sömnighet verkar dock ha en gemensam bas<br />

och har samband med allmänna frågor kring fenomenet att<br />

vara trött. Mer om bakgrunden till olika slags trötthet, både<br />

medicinska och psykologiska, kan du läsa i nästa avsnitt som<br />

Birgitta Evengård har skrivit.<br />

Torbjörn Åkerstedt är professor och verksam<br />

vid Institutet för psykosocial medicin, IPM,<br />

samt Institutionen för folkhälsovetenskap vid<br />

Karolinska institutet.<br />

• 9

10 •<br />

Den stora tröttheten<br />

har många nyanser<br />

Av Birgitta Evengård<br />

Alla människor vet hur det är att vara sjuk. Då rubbas<br />

grundkänslan av relativ harmoni och välbefinnande.<br />

Ett läkarbesök och ett snabbtest kan visa att<br />

det är streptokocker i halsen och ett recept på penicillin<br />

botar snabbt. Tillståndet av välbefinnande återkommer.<br />

Antropologer använder tre uttryck för att beskriva ohälsa<br />

och sjukdom: illness, disease och sickness. När vi upplever<br />

att vi inte är friska så har vi en ohälsa, går in i ett illnesstillstånd.<br />

Om det går att hitta orsaken – som i ovannämnda<br />

fall streptokocker – har vi fått en sjukdom som går att klassificera,<br />

en disease som kallas halsfluss. Sjukdomen har ett<br />

nummer som finns i International Classification of Disease<br />

–10 (ICD-10). Det tredje uttrycket sickness handlar om hur<br />

omgivningen ser på sjukdom och ohälsa.<br />

Omgivningen som familj, grannar, arbetskamrater, chef,<br />

försäkringskassa och läkare betraktar ohälsotillståndet olika<br />

beroende om tillstånden går att klassificera eller inte. Långvariga<br />

trötthetstillstånd bemöts ofta annorlunda än om patienten<br />

kommit under vård för brutet ben.<br />

Denna skillnad i bemötande beroende på vilket tillstånd<br />

patienten befin<strong>ner</strong> sig i har sannolikt betydelse för prognosen

BIRGITTA EVENGÅRD<br />

även om jag ännu inte sett någon sådan studie. Vår medicinska<br />

forskning rör sig till viss del i området mellan illness och<br />

disease. Vi vill förstå det vi inte förstår i dag och skapa ordning<br />

genom att föra in dessa tillstånd in i diseasegruppen och<br />

ICD-10. Utvecklingen är i dag på molekylärbiologisk nivå<br />

och vi kan till och med se rubbningar inne i cellkärnor, vilka<br />

kan vara förklaringen till ohälsan.<br />

I dagens skolmedicin handlar det mycket om att kunna<br />

hitta påvisbara förklaringar till sjukdom. Vi vill förstå de<br />

patogenetiska mekanismer som har betydelse, det vill säga<br />

exakt hur sjukdomsprocessen har startat. Annars finns tillståndet<br />

inte. I vår kultur har de medicinskt skolade yrkesutövarna<br />

denna inställning till ohälsa. I vår tid råder en<br />

tydlig klyvnad mellan kropp och själ. Grundtanken återfinns<br />

redan hos Platon och förstärktes under 1600-talets utveckling<br />

inom filosofin, inte minst under inflytande av Descartes.<br />

Oförmåga att gå vidare<br />

För mig är det viktigt att ha med dessa historiska och antropologiska<br />

perspektiv i diskussionen om trötthetens betydelse<br />

vid olika diagnoser. På så sätt inser vi att det behövs en ständig<br />

utveckling både när det gäller de olika sjukdomsframkallande<br />

mekanismerna och hur nya synsätt och ökad kunskap ska<br />

kunna kombi<strong>ner</strong>as för bättre förståelse för tillståndet, för<br />

lidandet och för upplevelsen av lidandet.<br />

Det är intressant att fundera över den språkliga och semantiska<br />

bakgrunden till ordet trötthet. Vad står dessa åtta bokstäver<br />

för? Svenska språket är onyanserat när det gäller<br />

trötthet. Engelskan har betydligt fler ord som beskriver olika<br />

nyanser av trötthet: weariness or exhaustion from labor,<br />

• 11

12 • DEN STORA TRÖTTHETEN HAR MÅNGA NYANSER<br />

exertion, stress, fatigue, tiredness associated with a lowered<br />

capacity for work after mental/physical activity, strengthlessness,<br />

worn out, weakness, lassitude, lethargy. Aven döda föremål<br />

kan bli trötta – ta till exempel uttrycket metalltrötthet!<br />

Nyligen enades en grupp europeiska och amerikanska<br />

forskare om följande definition: ”fatigue is a lack of e<strong>ner</strong>gy<br />

that affects mental and physical activity, which differs from<br />

sleepiness or lack of motivation, and which may be aggrevated<br />

by, but is not primarily attributable to minor exercise or<br />

diagnosable diseases”.<br />

Vi kan också tala om en oförmåga att fortsätta. Den normala<br />

tröttheten måste ses som en skyddsmekanism; på den<br />

sjunde dagen skall man vila. Att bejaka denna sunda känsla<br />

av trötthet innebär att vi kan återhämta oss både mentalt<br />

och fysiskt.<br />

Vad är då den sjukliga, abnorma tröttheten? Trötthet<br />

ingår i de flesta tillstånd av ohälsa och sjukdom – om man<br />

bara frågar patienterna. Men trötthet är så vanligt att läkare<br />

i allmänhet inte frågar efter den eller tar den på allvar. Man<br />

fokuserar på andra symtom som på ett mer självklart sätt<br />

leder fram till att en diagnos kan ställas. Forskningen har<br />

visat att cirka tjugo procent av öppenvårdspatienter i England<br />

söker för trötthet som ett domi<strong>ner</strong>ande symtom. Och<br />

för patienten är tröttheten ofta av större vikt än objektiva<br />

laboratoriefynd. Det medicinska problemet uppstår när den<br />

stora tröttheten blir långvarig och får en kronisk karaktär.<br />

Det viktigaste för doktorn till att börja med, förutom att<br />

fråga efter symtomet, är att försöka förstå vad trötthet betyder<br />

för just den här patienten. På så sätt kan tröttheten sättas<br />

in i ett sammanhang och bidra till möjligheten att ställa en

BIRGITTA EVENGÅRD<br />

riktig diagnos. Och även i preventivt syfte är tröttheten viktig<br />

att ta på allvar. Kan det inte vara så att trötthet är en lika<br />

stor fara i trafiken som alkohol?<br />

Fingertoppskänsla för diagnos<br />

Det går att betrakta fenomenet trötthet på olika sätt; jag<br />

beskriver här några olika modeller. Man kan se på trötthet<br />

som en följd av en rad tänkbara mekanismer: minskad syretillförsel,<br />

rubbad hormonbalans, förändrad ämnesomsättning<br />

(metabolism), cancersjukdom, bristsjukdomar, rubbad <strong>ner</strong>vmuskel-funktion,<br />

psykologiska faktorer eller psykiatrisk sjukdom.<br />

Låt oss gå in på dessa olika möjliga faktorer mer i detalj.<br />

Minskad syretillförsel ger en minskad möjlighet till förbränning<br />

i kroppens celler vilket ger upphov till trötthet. Vi<br />

ser det vid åderförkalkning i kärlen som vid hjärtinsufficiens,<br />

fönstertittarsjukan (claudicatio intermittens) då patienterna<br />

inte klarar att fortsätta gå längre sträckor och ofta beskriver<br />

att de är mycket trötta. Kroppen kan drabbas av låg syrehalt<br />

i blodet om man befin<strong>ner</strong> sig på höga höjder. Då blir man<br />

trött, vilket har att göra med att lågt blodtryck ger sämre<br />

genomblödning i centrala <strong>ner</strong>vsystemet. Lungsjukdomar som<br />

kroniskt obstruktiva sjukdomar ger sämre syrehalt i blodet<br />

och trötthetsupplevelse.<br />

Rubbad hormonbalans som vid diabetes, sköldkörtel- och<br />

binjurerubbningar kan framkalla rejäl trötthet. Både underoch<br />

överfunktion kan ge trötthet som symtom. En patient<br />

med underfunktion i sköldkörteln är ofta både trött och<br />

långsam, livet känns trögt. Vid överfunktion kan man i svåra<br />

fall få muskelsymtom som gör det svårt att gå i trappor, lyfta<br />

armar och andra problem med rörelser där tröttheten är<br />

• 13

14 • DEN STORA TRÖTTHETEN HAR MÅNGA NYANSER<br />

förknippad med muskelanvändningen.<br />

Vid binjurebarkinsufficiens (Addison’s sjukdom) har patienten<br />

alltför låga nivåer av kortisol i blodet vilket kan bidra<br />

till en abnorm trötthet.<br />

Förändrad ämnesomsättning kan ofta ha samband med<br />

andra faktorer bakom trötthet. Lågt blodsocker kallas hypoglykemi,<br />

ett tillstånd som kan ge upphov till oro, trötthet<br />

och irritabilitet. Lågt kaliumvärde kan ge liknande symtom.<br />

Andra diagnoser som kan sorteras in här är Conns syndrom<br />

(hyperaldosteronism) där nivån av kalium är låg och patienten<br />

upplever en muskulär och psykisk trötthet.<br />

Rubbningar i elektrolytbalansen kan över huvud taget ge<br />

trötthet liksom förändringar i syra-basbalansen som mäts via<br />

pH-värdet. Kroppen kan råka in i något som brukar kallas<br />

katabol process som är motsatsen till anabol uppbyggnad av<br />

muskler och vävnader. Orsaken kan vara långvarigt sängläge,<br />

tumörsjukdom, infektion eller yttre skada av något slag.<br />

Vissa infektio<strong>ner</strong> som virushepatiter kan ge upphov till<br />

månadslånga perioder av svår trötthet. Även en vanlig influensa<br />

kan orsaka trötthet under några veckor. Olika giftiga<br />

substanser som alkohol och medici<strong>ner</strong> som lugnande medel<br />

och till och med antidepressiva läkemedel ger trötthet hos<br />

vissa individer.<br />

Vid cancer och cancerbehandling är trötthet ett vanligt<br />

symtom. Hos kvinnor som drabbats av bröstcancer kan<br />

tröttheten i vissa fall finnas kvar även efter friskförklaringen.<br />

Orsaken till detta är inte känd.<br />

Bristsjukdomar som brist på järn, folsyra, olika vitami<strong>ner</strong><br />

och mi<strong>ner</strong>aler kan ge trötthet, liksom svält i form av matbrist<br />

eller anorexi.

BIRGITTA EVENGÅRD<br />

Nerv-muskelsjukdomar har ofta en uttalad trötthetskomponent.<br />

Myasthenia gravis, där impulsöverföring från <strong>ner</strong>v<br />

till muskel inte fungerar, är ett exempel på att muskler blir<br />

trötta.<br />

Följden kan bli att ögonlocken börjar hänga ned, talet bli<br />

grötigt och ansiktet bli orörligt. Överproduktion av cortison<br />

som vid Cushing’s sjukdom samt ärftliga muskelsjukdomar<br />

kan ge muskeltrötthet. Mekanismerna bakom tröttheten kan<br />

vara olika. En viktig orsak kan vara att depåerna av blodsocker<br />

förbränns på grund av syrebristen.<br />

När det gäller psykologiska-psykiatriska förklaringar<br />

bakom trötthet finns en glidande skala från rampfeber till<br />

allvarliga psykiska sjukdomar som manodepressiv sjukdom.<br />

Vid den djupa depressionen är trötthet ett av de domi<strong>ner</strong>ande<br />

symtomen. Antidepressiv behandling med läkemedel kan<br />

också ge upphov till trötthet.<br />

Kulturell modlöshet<br />

I ett historiskt perspektiv kan vi se att trötthet nämns som en<br />

medicinsk diagnos från och med 1860-talet när medicinska<br />

tidskrifter började spridas i större skala. Begreppet neurasteni<br />

var vanligt förr, men i takt med att klassificering av andra<br />

tillstånd har stramats upp har antalet fall minskat i vår del<br />

av världen. Neuroasteni är dock fortfarande en vanlig diagnos<br />

i Kina och betecknar då ofta ett slags post-traumatiskt<br />

stresstillstånd efter kulturrevolutionen. Läkemedelsbolaget<br />

Astras första produkt hette E<strong>ner</strong>gon och var en blandning av<br />

kalvhjärna, socker och mjölk som ordi<strong>ner</strong>ades till mod- och<br />

kraftlösa patienter ända in på 1950-talet.<br />

I dag har vi kvar gruppen ”kroniskt trötthetssyndrom”<br />

• 15

16 • DEN STORA TRÖTTHETEN HAR MÅNGA NYANSER<br />

och andra diagnoser som i vissa sammanhang kallas ”nya<br />

diagnoser” och i bland betecknas som ”annan överkänslighet.”<br />

Jag tänker på fibromyalgi, kronisk smärta, elöverkänslighet,<br />

amalgamsjuka, multipel kemisk överkänslighet, sjuka hussjukan.<br />

Det är få av dessa diagnoser som accepteras inom<br />

den etablerade skolmedicinen.<br />

För att få diagnoserna klassificerbara i vårt system krävs<br />

forskningsresurser och få av de instanser som finansierar<br />

forskning är särskilt intresserade av att satsa på den här<br />

typen av forskning och utveckling. I Sverige har Vårdalsstiftelsen<br />

och FAS bidragit, men i övrigt har varken stat eller<br />

landsting arbetat på ett medvetet och strukturerat sätt för att<br />

skapa kvalitetsregister eller förbättra forskningsmöjligheterna<br />

för de nya diagnoserna. Det är faktiskt ofta amerikanska<br />

skattebetalare som finansierar den är typen av studier. Med<br />

tanke på att det är en stor del av befolkningen som lider av<br />

de här symtomen är det tragiskt både för individer och samhälle<br />

att inte mer görs. Kultursjukdomar har de också kallats.<br />

Vissa diagnoser förekommer i vissa tidevarv. I början av<br />

1900-talet var melankoli, nostalgi, neurasteni, kloros, hysteri,<br />

onani vanliga diagnoser. Särskilt vid införande av ny teknik<br />

kan speciella typer av symtom uppträda. Muskelkramp i<br />

form av ”telegrafistarm” vid telegrafins introduktion och<br />

musarm när datorerna infördes har vi alla hört talas om.<br />

Det finns helt klart diagnoser som är temporära och har<br />

med samhällsklimatet att göra. Individen kan anpassa sina<br />

symtom, exempelvis trötthet till den rådande kulturen.<br />

Skillnader i förekomst mellan olika diagnoser avspeglar<br />

också hur läkarutbildningen ser ut, liksom läkarens personlighet<br />

och öppenhet för olika influenser.

BIRGITTA EVENGÅRD<br />

Perifer och central trötthet<br />

Att skilja mellan organisk trötthet och psykologisk trötthet<br />

är inte lätt. Frågan är om det är särskilt önskvärt. Däremot<br />

går det att använda en medicinsk uppdelning i perifer och<br />

central trötthet.<br />

En rad neurologiska sjukdomar förknippas med risken för<br />

långvarig trötthet.<br />

Dit hör myastenia gravis och multipel skleros (MS) liksom<br />

post-polio syndrom och post-stroke syndrom. Även den omdiskuterade<br />

diagnosen kroniskt trötthetssyndrom hör hit.<br />

Sjukdomar som påverkar överföringen av signaler mellan<br />

<strong>ner</strong>ver och muskler samt ämnesomsättningssjukdomar kan<br />

orsaka muskeltrötthet. Då får muskeln svårt att bibehålla<br />

kontraktionen. Det kallas för perifer trötthet. Trötthet finns<br />

också med i sjukdomar vilka påverkar centrala, perifera och<br />

autonoma <strong>ner</strong>vsystemet och då kallas tröttheten för central<br />

trötthet. En ökad förnimmelse (ökad perception) av att inte<br />

riktigt orka som förr är vanlig liksom att man lätt blir uttröttad<br />

av både fysisk och psykisk ansträngning. I den sjukdomsframkallande<br />

processen bakom central trötthet kan det finnas<br />

rubbningar i hjärnans ämnesomsättning och funktio<strong>ner</strong>.<br />

Dessa förändringar kan finnas både i de djupa delarna (thalamus<br />

och det limbiska systemet) och i hjärnbarken där tankeprocesserna<br />

sker. Dessutom påverkas basala ganglierna (1) .<br />

Det finns hypoteser om att perso<strong>ner</strong> som lider av tillstånd<br />

med låg kortisolnivå kan bli mycket trötta eftersom hela<br />

den så kallade stressaxeln, HPA-axeln, kommer ur balans.<br />

1. Basala ganglierna är en anhopning av <strong>ner</strong>vceller i hjärnans understa del.<br />

Området har betydelse för hur hjärnan styr våra omedvetna rörelser.<br />

(Källa: Medicinska ord, Studentlitteratur, 1998.)<br />

• 17

18 • DEN STORA TRÖTTHETEN HAR MÅNGA NYANSER<br />

I stress-axeln samspelar hjärnans hypofys och hypothalamus<br />

med binjurebarken. Stressaxelns betydelse för att aktivera<br />

centrala fysiologiska reaktio<strong>ner</strong> är grundligt utforskad.<br />

Många tror att det måste finnas både ett reglerande och ett<br />

motreglerande system.<br />

Om hypofysen i hjärnan får en stimulerande signal från<br />

hypothalamus så att mer överordnat (ACTH, adenotropt<br />

hormon) bildas leder det till att binjurebarken stimuleras så<br />

att mer kortisol förs ut i blodet. Den stegrade kortisolnivån<br />

leder normalt till en hämning i den överordnade regleringen,<br />

vilket betyder att balansen återställs. Men hos perso<strong>ner</strong> som<br />

lider av kronisk stress tycks denna balans vara störd. Då blir<br />

systemet närmast uttröttat och patienterna får konstant låga<br />

kortisolnivåer.<br />

Kronisk trötthet kan beskrivas som bristande kommunikation<br />

i det neuroendokrina-immuna systemet, det vill säga<br />

samspelet mellan <strong>ner</strong>ver och stresshormo<strong>ner</strong>. Samtidigt finns<br />

det glädjande studier som visar att dessa förändringar i HPAaxeln<br />

kan motverkas genom att patienten blir mer aktiv, får<br />

bättre kondition och börjar sova bättre. Vi behöver förstå<br />

mer av dessa fysiologiska processer och följa dem hos våra<br />

patienter. Det är viktigt att kunna sätta dessa biologiska fynd<br />

i samband med andra faktorer som personlighet, psykologiska<br />

faktorer och tidigare livshändelser (särskilt negativa sådana)<br />

och hur individer upplever dessa.<br />

För mig är det en självklarhet att diagnosen kroniskt trötthetssyndrom<br />

finns. Patienterna finns, symtomen finns, diagnosen<br />

finns. Vad som inte finns är en mer ödmjuk inställning hos<br />

professionen och sjukvårdsadministratörerna. Om öppenheten<br />

var större skulle vår erfarenhet av okända lidanden

BIRGITTA EVENGÅRD<br />

kunna tas tillvara utan att den kritiska inställningen för den<br />

skull åsidosätts.<br />

Att vi nu börjar få tillgång till nya metoder att dokumentera<br />

bakgrunden till långvarig trötthet tack vare funktionell<br />

”neuroimaging” med positronkamera och en rad andra<br />

metoder att studera ge<strong>ner</strong>, protei<strong>ner</strong>s uttryck och cellers transkriptionsfaktorer<br />

är lovande. På sikt kommer fler artiklar i<br />

de medicinska databaserna, kunskapen ökar och därmed vår<br />

förmåga att hitta behandlingar som lindrar eller botar.<br />

I dag är patienter som lever med konstant trötthet i stor<br />

utsträckning utelämnade åt sitt öde. Både den medicinska<br />

professionen och politiker borde ta ett ökat ansvar för den<br />

trötthet som ännu inte kan vägas och mätas.<br />

Vi har övergripande system som arbetar med kvalitetskontroll<br />

av exempelvis hjärtsjukvård och kirurgi. Vi har metoder<br />

för certifiering av kliniker för att upprätthålla kvaliteten på<br />

en rimlig nivå. Men långvarig oklar trötthet är ett tillstånd<br />

som primärvården får ta hand om. Här saknas både fungerande<br />

vårdkedjor och uppföljningsinstrument. Med tanke på<br />

kostnaderna för denna sjuklighet är det mycket märkligt att<br />

man inte på ett systematiskt och strukturellt sätt börjat pla<strong>ner</strong>a<br />

för en genomtänkt vård. Att arbeta mot en mer jämställd<br />

vård och en jämställd forskning är definitivt ett av vår<br />

tids stora uppdrag för socialministern och andra politiker i<br />

hälso- och sjukvården.<br />

Birgitta Evengård är docent och överläkare vid<br />

infektionskliniken, Huddinge universitetssjukhus.<br />

• 19

20 • DEN STORA TRÖTTHETEN HAR MÅNGA NYANSER<br />

Lästips!<br />

H. Natelson, B., Evengård, B. m.fl. Trötthet, fakta och funderingar.<br />

Studentlitteratur, 2002.<br />

På Internet finns svenska hemsidor som vänder sig till de som<br />

vill veta mer om ME (Myalgisk Encefalomyelit/Chronic Fatigue<br />

Syndrome). Sidorna hittas på följande adresser:<br />

www.me-info.nu och www.rme.nu

GUNVOR HAR FIBROMYALGI:<br />

”Jag har blivit expert på att<br />

’ogöra’ saker”<br />

Av Gun Leander<br />

Att leva med kronisk värk innebär förtrogenhet med<br />

en speciell form av trötthet. En obönhörlig form av<br />

matthet som inte tål några kompromisser.<br />

Det handlar inte om tunga ögonlock och sömnighet<br />

utan om den definitiva känslan av att ha tömt alla reservlager,<br />

att vara helt slut.<br />

– Kroppen vill inte längre, den säger ifrån att nu är det bara<br />

en sak som gäller, vila berättar Gunvor Lindqvist.<br />

Hon är 49 år, bor strax utanför Varberg och har varit<br />

trotjänare inom kommunens barnomsorg i hela sitt yrkesaktiva<br />

liv. Gunvor var 29 år och hennes barn två och sju när<br />

hon insjuknade första gången. Hon hade kommit hem från<br />

jobbet som förskollärare i Varberg och satt hemma vid köksbordet<br />

och sorterade papper i en pärm.<br />

– Plötsligt kändes det som om någon körde in en kniv i<br />

ryggen på mig; en våldsam smärta i vänster skuldra, berättar<br />

Gunvor.<br />

• 21

22 • ” JAG HAR BLIVIT EXPERT PÅ ATT ’ OGÖRA’ SAKER”<br />

Hon kontaktade vårdcentralen där en allmänläkare ordi<strong>ner</strong>ade<br />

värktabletter och några veckors sjukskrivning. När<br />

hon kommit tillbaks till jobbet dröjde det inte länge innan<br />

hon blev sjukskriven igen först för bihåleinflammation sedan<br />

lunginflammation och därefter värk och ännu mer värk.<br />

Gunvor undersöktes av ortoped, neurolog och andra experter.<br />

Proverna var många, men det dröjde flera år innan hon fick<br />

en korrekt diagnos.<br />

Tre år senare fick hon byta arbetsplats och bli föreståndare<br />

på en annan förskola med administrativt ansvar. Tanken var<br />

att pressen skulle minska, men i stället förändrade den karaktär.<br />

Att ha personalansvar innebär många svåra avvägningar<br />

och funderingar som gärna följer med hem. Hon kände sig<br />

ofta trött och hade ont på olika ställen i kroppen av och till.<br />

– Det värsta var att inte veta, att oroa sig för att det var något<br />

allvarligt och att det skulle bli värre. När jag fick diagnosen<br />

fibromyalgi på smärtsektionen på Östra sjukhuset i Göteborg<br />

1988 hade jag ingen aning om vad det innebar. Men det kändes<br />

skönt att bli tagen på allvar och slippa tro att jag hade<br />

något fel i huvudet. Jag har mött många fibromyalgipatienter<br />

som inte blir trodda när de berättar om sina symtom och de<br />

får vänta alldeles för länge på sin diagnos.<br />

Svårt säga nej<br />

Gunvor tycker att hon lever ett bra liv i dag trots en ständig<br />

värk som varierar i intensitet och som flyttar runt i kroppen.<br />

Hon kän<strong>ner</strong> sig ofta stel, särskilt i skuldror och axlar, men<br />

också i knän, ben, höfter och rygg liksom i nacke och huvud.<br />

Sjukdomen har lett till en omprövning av mycket av sådant<br />

som tidigare var självklart.

GUN LEANDER<br />

Privat foto<br />

• 23

24 • ” JAG HAR BLIVIT EXPERT PÅ ATT ’ OGÖRA’ SAKER”<br />

– Tack och lov gick sjuåringen i skola och tvååringen var på<br />

förskolan på dagarna, annars vet jag inte hur det hade gått.<br />

I dag, med facit i hand, konstaterar Gunvor att barnen har<br />

klarat sig fint även om det säkert inte var så lätt då att inse<br />

att mamma inte längre orkade eller kunde som förut. Det<br />

blev t.ex. omöjligt att lyfta och bära som förr.<br />

Gunvor minns barnens skolgång som en svår tid då hon<br />

tvingades avstå från mycket av det roliga som hade med<br />

barnens skolresor och annat att göra.<br />

– Om jag inte orkar ställa upp på en massa aktiviteter vill jag<br />

inte alltid behöva förklara varför. Det ska räcka att jag säger<br />

att jag inte kan.<br />

Men om det inte syns utanpå att man är sjuk är det svårt<br />

för omgivningen att förstå att man menar allvar. Gunvor,<br />

som varit i stort sett frisk under hela sitt liv, blev beroende<br />

av hjälp och stöd på ett helt nytt sätt. En förstående make<br />

tog över mer av hemarbetet och började ta hand om tvätt<br />

och städning.<br />

– Förr tyckte jag mycket om att sy, men det har jag tvingats<br />

sluta med. Däremot har jag upptäckt hur roligt det är att<br />

sticka om jag tar det i min egen takt. Jag pysslar med mina<br />

blommor i trädgården och min man och jag brukar sitta där<br />

och bara njuta av allt det vackra. Över huvud taget ägnar vi<br />

oss mer åt att bara finnas till och vara nöjda med allt fint vi<br />

har i livet.<br />

Numera har Gunvor halvt sjukbidrag och resten av tiden<br />

arbetar hon som kösamordnare inom Varbergs barnomsorg.

GUN LEANDER<br />

Skräddarsydd tjänst<br />

Klockan kvart över sex ringer väckarklockan och mellan<br />

kvart i åtta och nio börjar arbetet inne i Varberg.<br />

– I bland måste jag ladda med värktabletter innan jag sätter<br />

mig i bilen för att åka till jobbet. Jag har flextid, vilket<br />

innebär att jag kan jobba tre timmar en dag och fyra och en<br />

halv timme nästa dag om jag vill.<br />

– Jag trivs med mitt arbete som innebär mycket kontakt med<br />

föräldrar till barn i förskoleåldern. Min yrkeskunskap kommer<br />

till användning i ett administrativt arbete där jag inte<br />

stressar på samma sätt som när jag var arbetsledare. Det är<br />

kul att vara med i olika sammanhang och berätta om förskolan<br />

och vad vi kan erbjuda. Den här tjänsten inrättades i<br />

samband med en omorganisation och passade mig perfekt så<br />

att jag skulle kunna fortsätta att arbeta trots min sjukdom.<br />

Periodvis är det mycket tufft, med stor arbetsbelastning. Om<br />

jag då får ont och måste stanna hemma en dag väntar dubbelt<br />

så mycket jobb nästa dag.<br />

Bland oförstående och i bland ovetande kollegor kan hon i<br />

bland höra repliken ”Å så skönt för dig att få gå hem klockan<br />

12” och då tvekar hon lite om hon ska ge svar på tal. Men<br />

för det mesta avstår hon.<br />

– De får träffa mig när jag är som piggast och har ingen aning<br />

om att jag åker raka vägen hem för att vila, säger hon lite<br />

uppgivet. För när arbetsdagen är slut infaller dagens värsta<br />

tröttperiod. Även om jag pla<strong>ner</strong>at att göra något ärende på<br />

väg hem i bilen vill jag bara hem och lägga mig. Kroppen<br />

känns helt slut. Det finns inga krafter kvar. Under en halvtimme<br />

till en timme ligger jag och vilar och i bland somnar jag.<br />

• 25

26 • ” JAG HAR BLIVIT EXPERT PÅ ATT ’ OGÖRA’ SAKER”<br />

Sedan tar jag en kopp kaffe för att piggna till.<br />

På eftermiddagen ägnar sig Gunvor åt sin favoritmotion<br />

långpromenader.<br />

– Jag följer stigen utefter kusten och ser på havets skiftningar<br />

eller går genom skogen och njuter av ljuden, dofterna och<br />

färgerna. Det är underbart att kunna vara ute så här mycket i<br />

ur och skur. Jag har ordentliga gympaskor på fötterna och tar<br />

det i min egen takt. I bland haltar jag lite, men det gör ingenting.<br />

På kvällen ägnar vi oss åt att ta det lugnt och ”ogöra”<br />

saker, skrattar Gunvor. Vi vill inte bli sådana människor som<br />

springer runt och gör en massa saker bara för att ”det ska<br />

vara så”. Jag vet mycket väl att maten blir godare om man<br />

startar med fina råvaror och gör allt grovjobbet själv, men<br />

med halvfabrikat och fryst mat kan middagen också bli god.<br />

Man måste inte baka sju sorters kakor och gardi<strong>ner</strong>na tål att<br />

hänga uppe längre än man tror.<br />

Städningen är ett kapitel för sig.<br />

– Vi har kommit fram till att vi ska städa när vi tycker att det<br />

gått för långt, men inte städa för att omgivningen ska häpna<br />

över hur prydligt allt är. Att mer göra saker för sig själv än<br />

för att leva upp till konventionen är vår princip. Det gäller att<br />

prioritera så att vi får ut det vi vill av vardagen.<br />

Sömnen splittras<br />

Nattsömnen blir det ofta si och så med. Hon sover dåligt i<br />

perioder och har framför allt svårt att somna, men avstår

GUN LEANDER<br />

från att ta de insomningstabletter som finns.<br />

– Jag prövade, men kände mig så seg och konstig dagen därpå.<br />

Sådana läkemedel ska man nog ta i sista hand. I stället använder<br />

jag mig av en enkel teknik för att spänna av kroppsdel för<br />

kroppsdel. När jag väl somnat blir sömnen inte alltid så sammanhängande<br />

och djup som jag skulle önska särskilt om jag<br />

har många oroliga tankar inför nästa dag. Även om jag sovit<br />

gott är jag inte i särskilt bra form när jag vaknar.<br />

– Det var länge sedan jag vaknade på morgonen och kände<br />

mig riktigt utsövd.<br />

Många fibromyalgipatienter kan vittna om hur omgivningen<br />

bombarderar dem med klämkäcka råd om olika<br />

underkurer och metoder som sägs hjälpa. Gunvor har försökt<br />

äta vegetariskt och hon har lärt sig speciella träningsmetoder<br />

som utprovats vid fibromyalgi. Men hon bibehåller<br />

en skeptisk grundinställning och går inte på vad som helst.<br />

– Det värsta jag testat var nog injektio<strong>ner</strong> med sterilt vatten<br />

under huden som gav smärtfrihet en halv dag, men gjorde<br />

fruktansvärt ont vid varje behandling.<br />

– Det bästa kurserna har handlat om kroppskännedom. Nu<br />

vet jag mer om hur jag kan förebygga smärta genom min<br />

kroppshållning och kroppsmedvetenhet. Både Qigong och<br />

vattengymnastik har varit bra för mig, men nu funderar jag<br />

på att testa yoga. Vissa metoder har haft en kortvarig men<br />

övergående effekt på smärtorna. Styrketräning är definitivt<br />

ingenting som jag ska hålla på med, det sliter för mycket på<br />

kroppen.<br />

• 27

28 • ” JAG HAR BLIVIT EXPERT PÅ ATT ’ OGÖRA’ SAKER”<br />

– Det hjälper inte att andra talar om för mig hur jag ska göra,<br />

det viktigaste är att jag själv lär mig vad jag klarar och inte<br />

klarar av. Det var en av lärdomarna av att få en kronisk sjukdom.<br />

Även i min egenskap av patient har jag ett ansvar. Först och<br />

främst ska man inte ställa diagnosen själv och tro och tycka<br />

innan man vet.<br />

Pla<strong>ner</strong>a för ett aktivt liv<br />

Gunvors råd till andra i liknande situation är att inte ge sig<br />

innan smärtan är utredd.<br />

– Om du har symtom som liknar fibromyalgi – tipsa din läkare<br />

så att de rätta proverna tas. Gå inte omkring och tyck och tro<br />

på egen hand. Då kan en allvarligare sjukdom missas!<br />

För det andra gäller det att bestämma sig för hur mycket<br />

sjukdomen får styra över mitt liv. För det tredje gäller det<br />

att stålsätta sig mot en omgivning som kanske inte vill eller<br />

kan förstå hur man har det.<br />

– Det gäller att öva sig hela tiden på konsten att säga nej. Att<br />

först tacka ja och sedan dra sig ur en inbjudan känns tungt<br />

för både mig och de som bjudit in mig. Men det gäller att prioritera.<br />

De som inte kan ta ett nej får bli sura. Jag har rätt att<br />

förvänta mig att andra ska acceptera vad jag ställer upp på<br />

eller inte. Samtidigt gäller det att se till att smärtan och tröttheten<br />

inte tar överhanden i vardagslivet.<br />

– Jag tackar konsekvent nej till evenemang där man sitter<br />

länge på hårda bänkar som under föreställningar på Scandinavium<br />

i Göteborg. Men genom att pla<strong>ner</strong>a noga och tänka

GUN LEANDER<br />

efter hur jag ska kunna få stöd för rygg och knän kan jag<br />

vara med på mycket. Att gå på teater är lite av en chanstagning,<br />

men jag försöker vara optimistisk. Utomhusföreställningarna<br />

vid Varbergs fästning missar jag ogärna på somrarna,<br />

laddad med sittdyna och filt. På föreläsningar försöker jag<br />

sätta mig ytterst i en bänkrad så att jag kan röra på mig och<br />

kanske ställa mig upp om jag får ont.<br />

– Genom att ta en dag och en sak i sänder går det ganska bra<br />

att leva med fibromyalgi. Men det är bara jag som vet hur jag<br />

mår och vad jag kan göra och vad jag behöver undvika att<br />

göra. Ingen annan. Visst kan jag bli både ledsen arg och förbannad<br />

på smärtan som alltid finns där. Men jag har blivit<br />

expert på att ”ogöra” saker och strunta i alla borde och<br />

måste.<br />

Inspiration hämtar Gunvor från en dikt av Siv Andersson<br />

som hon har hemma på sitt kylskåp:<br />

Det är så svårt att slappna av<br />

med alla ”måsten” ”ska” och krav.<br />

Ja, tiden flyr av jäkt och stress.<br />

Och allt som sker blir mest en press.<br />

Men du är fri att sakta in.<br />

För tänk på att din tid är din.<br />

Så ta det lugnt en liten stund.<br />

Låt här och nu bli din sekund.<br />

Gun Leander är vetenskapsjournalist.<br />

• 29

30 • ” JAG HAR BLIVIT EXPERT PÅ ATT ’ OGÖRA’ SAKER”<br />

Fibromyalgi<br />

FAKTA<br />

Fibromyalgi, som minst två procent av befolkningen lider av,<br />

innebär kronisk muskelvärk och 80-90 procent av de drabbade<br />

är kvinnor. Diagnosen ställs bland annat genom att undersöka<br />

arton punkter på kroppen, så kallade ”tender points”, där<br />

patienten är särskilt öm när man trycker på punkterna.<br />

Andra symtom är dålig sömn, trötthet, huvudvärk, magbesvär<br />

samt en känsla av led- och muskelsvullnad, främst i händer och<br />

fötter. Behandlingen går ut på att lindra smärtan, i första hand<br />

med paracetamol. Dessutom behöver patienten ofta få hjälp<br />

mot sina sömnproblem, i bland i form av insomningsläkemedel<br />

och i bland i form av antidepressivt läkemedel som också har<br />

effekt mot smärtan och morgonstelheten. I vissa fall får patienten<br />

recept på serotoninläkemedel i låg dos.<br />

Behandlingen siktar även på att förbättra patientens kondition.<br />

Sjukgymnastik och måttlig fysisk träning, gärna i grupp,<br />

brukar rekommenderas. Dessutom är det viktigt att både hemmet<br />

och arbetsplatsen anpassas till patientens situation så att<br />

vardagslivet kan gå vidare utan alltför stora ingrepp.

Det går att motverka utslagning<br />

trots en stresskollaps<br />

Av Aleksander Perski<br />

Som stressforskare förundras jag ofta över hur mycket<br />

vi människor tål. Organismen människan är fantastiskt<br />

anpassningsbar. Men det finns en gräns. Om vi<br />

systematiskt struntar i att lyssna på kroppens och<br />

själens signaler är vi illa ute. I ett konsumtionssamhälle som<br />

bygger på individualism och tävlan kan vi lätt tappa bort<br />

känslan för att måttet snart är rågat. Förmågan att lyssna<br />

inåt och tidigt uppfatta varningssignalerna kan behöva tränas<br />

upp.<br />

År 2000 öppnades vår Stressmottagning på Karolinska<br />

institutet en forskningsklinik som både ska prova ut olika<br />

behandlingsmetoder och studera fenomenet utmattningssyndrom<br />

ur många olika vetenskapliga vinklar. Hittills har<br />

över 450 perso<strong>ner</strong> med stressrelaterade problem tagits emot<br />

och fått behandling hos oss. I mötet med människor som<br />

drabbats av stressammanbrott hittar vi hela tiden samma<br />

gemensamma symtom, nämligen trötthet. Hur mycket de än<br />

vilar förblir dessa människor djupt trötta. Dessutom har de<br />

ofta symtom som kan komma från hjärtat, musklerna,<br />

magen eller immunsystemet.<br />

• 31

32 • D ET GÅR ATT MOTVERKA UTSLAGNING TROTS EN STRESSKOLLAPS<br />

Drä<strong>ner</strong>ad på e<strong>ner</strong>gi<br />

Även om många stressforskare ogillar uttrycket utbrändhet<br />

som låter diffust och alltför negativt i mångas öron har ordet<br />

sin funktion att fylla. Utbrändhet kanske trots allt täcker in<br />

vad det handlar om ur individens eget perspektiv. Hur ska<br />

man annars beskriva upplevelsen av att kroppen är helt tömd<br />

på e<strong>ner</strong>gi, att kroppen ger egendomliga signaler, att verklighetskontakten<br />

minskar och förmågan att ta emot ny information<br />

är begränsad? Till detta kommer att individen blivit<br />

oförmögen att anpassa sig till nya påfrestningar.<br />

När vi lär känna våra patienter närmare brukar vi bli förbluffade<br />

över hur fysiskt och mentalt ”tömda” de kän<strong>ner</strong> sig.<br />

Bilden som en kvinnlig läkare presenterade när hon började<br />

skulptera sammanfattar väl detta tillstånd i ett akut skede.<br />

Skulptur av ”den urholkade människan”<br />

Konstnär: Margareta Klein<br />

Foto: Lennart Dannstedt

ALEKSANDER PERSKI<br />

Den drabbade kan känna sig totalt utslagen och väldigt<br />

trött efter bara några timmars aktivitet. I bland känns tröttheten<br />

övermäktig som om individens inre e<strong>ner</strong>gikälla har<br />

slocknat. Många patienter uttrycker en upplevelse av att det<br />

inte finns något mer att ta av. Vila räcker inte för att på sikt<br />

få tillbaks e<strong>ner</strong>gin. De flesta har även problem med sömnen.<br />

Antingen vaknar de tidigt utan att kunna somna om, eller<br />

också har de fått ett omåttligt sömnbehov. De kan också<br />

vakna extremt tidigt och rentav vara klarvaken efter bara<br />

några timmars sömn. Den djupa tröttheten har ett starkt<br />

samband med sömnproblem och framför allt brist på djupsömn.<br />

Faktum är att störd sömn kan vara en viktigare faktor för<br />

risken att bli utbränd än vi tidigare har insett. Det räcker<br />

med andra ord inte med stress för att framkalla utbrändhet.<br />

Dessutom behövs en rubbning av förmågan att sova och<br />

återhämta krafterna med hjälp av djup sömn. En ond cirkel<br />

av psykosocial belastning – oro – stressreaktio<strong>ner</strong> – störd<br />

sömn kan bli följden.<br />

Ett annat vanligt symtom är att hjärnans tankeförmåga<br />

försämrats, det vill säga den kognitiva förmågan har minskat.<br />

Det betyder sämre minne, minskad koncentrationsförmåga<br />

och svårigheter att ta emot fler intryck samtidigt. Låg<br />

stresstolerans, tunnelseende och överkänslighet för ljus och<br />

ljud är andra symtom på en nära förestående stresskollaps.<br />

Vi har, med stöd av försäkringsbolaget Alecta, genomfört en<br />

studie som undersöker fysiologiska och psykologiska aspekter<br />

av stressrelaterad utmattning. Varje deltagare fick vid två<br />

tillfällen sova med EEG-utrustning i hemmet för att registrera<br />

sömnen fysiologiskt. Resultaten visade att de som hade<br />

• 33

34 • D ET GÅR ATT MOTVERKA UTSLAGNING TROTS EN STRESSKOLLAPS<br />

diagnosen stressrelaterad utmattning också led av störd<br />

sömn. De hade svårt att somna, sömnen var splittrad och<br />

inslaget av djupsömn hade krympt. Den trötthet dessa människor<br />

upplevde under dagtid är jämförbar med hur skiftarbetande<br />

perso<strong>ner</strong> brukar känna sig under ett nattskift.<br />

Cellförnyelse i fara<br />

Resultaten fick oss att börja ställa frågor kring hur patienterna<br />

sover. Vilka biologiska funktio<strong>ner</strong> kan vara allvarligt nedsatta<br />

eller störda när en person aldrig får tillräckligt med djupsömn<br />

och när sömnen är ständigt avbruten av korta uppvaknanden?<br />

Här misstänker vi rubbningar i de förnyande krafterna<br />

i vår biologi, eller det som vi på fackspråk kallar den<br />

rege<strong>ner</strong>ativa aktiviteten i organismen. Rege<strong>ner</strong>ationen, som<br />

handlar om ett systematiskt utbyte av celler, sker både genom<br />

apoptos (programerad celldöd) och mitos (celldelning). Apoptos<br />

innebär att organismen förfogar över en serie program<br />

som gör att cellerna lever eller dör beroende på om de behövs<br />

eller inte. Celler kan behöva förnyas under uppväxten, eller<br />

de ska försvinna om de har utvecklats fel eller har tjänat ut.<br />

Processen fortsätter livet igenom, och ligger bakom den förnyelse<br />

av alla kroppens organ som sker i det tysta, timme<br />

efter timme, dag efter dag, år efter år. I denna process tillvaratas<br />

den cell som ska utplånas av de celler som ligger<br />

strax intill. Den cell som ligger närmast delar sig för att fylla<br />

tomrummet genom celldelning, mitos. Man räknar med att<br />

det tar ca. två timmar för en enskild cell att helt försvinna<br />

och något längre tid för en ny cell att ta dess plats. Ofattbara<br />

två kilo celler per dygn byts ut på detta sätt – en celldelning<br />

som inträffar 25 miljo<strong>ner</strong> gånger per sekund! Detta samspel

ALEKSANDER PERSKI<br />

kan lätt störas av samma hormo<strong>ner</strong> som är aktiva i stresssituatio<strong>ner</strong>.<br />

Tyvärr har inte apoptos- och rege<strong>ner</strong>ationsforskningen<br />

hunnit fram till kapitlet sömn ännu. Med utgångspunkt<br />

från det lilla vi vet kan man anta att djupsömnsperioden<br />

förmodligen är den bästa tiden för återuppbyggnad av själva<br />

styrsystemet i kroppen, dvs. <strong>ner</strong>vsystemet och dess stödsystem.<br />

Det effektivaste sättet att störa djupsömnen är att<br />

gå till sängs när man är orolig, <strong>ner</strong>vös, spänd eller överaktiverad.<br />

Men det är precis vad som sker när en person<br />

håller på att bli utbränd.<br />

Styrningen av djupsömnens dämpande effekt på hela programmet<br />

för uppvarvning tycks ske från en struktur i mellanhjärnan<br />

– hippocampus – som stänger av produktionen av<br />

kortisol under de djupaste sömnperioderna. Eftersom hippocampus<br />

förefaller ha så stor betydelse för regleringen av<br />

sömnen har man trott att vi behöver sova för att kunskapsminnet,<br />

som är temporärt lagrat i hippocampus ska kunna<br />

överföras till den stora hjärnbarken för en mer permanent<br />

lagring. Störningar av djupsömnperioderna leder snabbt till<br />

en försämring av kunskapsminnet medan upplagringen av<br />

episodiskt minne, dvs. våra kunskaper om hur saker utförs<br />

byggs upp under drömsömnen. Den hypotes som vi nu arbetar<br />

med tillsammans med gruppen kring professor Torbjörn<br />

Åkerstedt skulle kunna sammanfattas med följande bild (se<br />

nästa sida):<br />

Med utgångspunkt i det här resonemanget kan man<br />

betrakta utmattningskänsla som ett tecken på hämmad<br />

rege<strong>ner</strong>ation i organismen. Det skulle kunna förklara<br />

varför tröttheten är det vanligaste medicinska symtomet.<br />

Förmodligen kan de flesta sjukdomar hämma rege<strong>ner</strong>a-<br />

• 35

36 • D ET GÅR ATT MOTVERKA UTSLAGNING TROTS EN STRESSKOLLAPS<br />

Minskad<br />

motståndskraft/<br />

Utmattning<br />

I<br />

Ö<br />

n<br />

a<br />

k<br />

a<br />

d<br />

e<br />

d<br />

k<br />

m<br />

v<br />

a<br />

e<br />

t<br />

tionsfunktionen i kroppen. Vid vår Stressmottagning har vi<br />

träffat flera hundra patienter med stressrelaterade sjukdomar<br />

och formulerat en symtomlista som sammanfattar deras<br />

hälsoproblem. Vi kallar den Karolinska utmattningsformuläret.<br />

Där finns en rad frågor om trötthet:<br />

Vi har bett ca 3.000 långtidsjukskrivna patienter (som har<br />

varit sjuka i minst 90 dagar) med olika diagnoser som har en<br />

sjukförsäkring hos försäkringsbolaget Alecta att fylla i vår<br />

symtomskala. Många patienter med helt olika diagnoser svarar<br />

att de i bland eller alltid kän<strong>ner</strong> sig besvärade av trötthetsupplevelser.<br />

Man kan misstänka att siffrorna skulle bli ännu<br />

högre om man frågade patienterna i ett mera akut skede av<br />

sjukdomen.<br />

D<br />

t<br />

L<br />

a<br />

å<br />

j<br />

t<br />

i<br />

v<br />

u<br />

b<br />

e<br />

s<br />

p<br />

o<br />

r<br />

p<br />

s<br />

l<br />

h<br />

i<br />

å<br />

ö<br />

s<br />

ä<br />

f<br />

r<br />

m<br />

m<br />

m<br />

e<br />

n<br />

t<br />

s<br />

n<br />

s<br />

i<br />

t<br />

t<br />

n<br />

ö<br />

n<br />

i<br />

r<br />

S<br />

n<br />

t<br />

g<br />

n<br />

r<br />

/<br />

g<br />

i<br />

e<br />

r<br />

a<br />

n<br />

s<br />

e<br />

r<br />

g<br />

s<br />

g<br />

o<br />

h<br />

e<br />

m<br />

r<br />

e<br />

n<br />

r<br />

e<br />

n<br />

o<br />

a<br />

r<br />

n<br />

o<br />

i<br />

t

ALEKSANDER PERSKI<br />

Ord får ny valör<br />

Tanken att man kan bli utbränd av stress är inte ny. I Sverige<br />

har vi sedan länge använt uttrycket slutkörd. Psykiatrikern<br />

HJ Freudenberger som 1975 publicerade sina observatio<strong>ner</strong><br />

från en alternativ vårdinrättning för väldig svårt sjuka patienter.<br />

Han beskrev ett utmattningstillstånd hos sin personal<br />

och kallade detta för utbrändhet. Ordet ”utbränd” använde<br />

man förr i världen för att beskriva tillståndet hos drogmissbrukare<br />

som ett slags slutstadium av missbruket. Redan i<br />

slutet av 1950-talet skrev författaren Graham Green en roman<br />

om en desillusio<strong>ner</strong>ad arkitekt som lämnar jobbet och flyttar<br />

till en afrikansk djungel. Bokens titel var ”A burn-out case”<br />

och titeln blev Utbränd när boken kom ut på svenska 1960.<br />

Christina Maslach intervjuade 1976 en stor grupp av socialarbetare<br />

och fann ett liknande tillstånd hos personal som har<br />

gått över gränsen i sitt engagemang i arbete med klienter.<br />

Hon beskrev emotionell utmattning, minskad empati med<br />

klienter och subjektiv försämring av arbetsprestationen som<br />

tre huvuddrag av ”utbrändhetsfenomen” hos vårdpersonal.<br />

Dessa tre komponenter har sedan 1981 då hennes Maslach<br />

Burnout Inventory (MBI) publicerades, utgjort begreppets<br />

kärna. Den senaste varianten på frågeformuläret innehåller<br />

alla tre elementen och formuläret var tänkt att användas för<br />

alla yrkesgrupper (MBI-GS som står för Ge<strong>ner</strong>al Survey).<br />

I våra svenska studier ser vi inte lika ofta att utbrända<br />

perso<strong>ner</strong> får en nedsatt prestationsförmåga och tilltagande<br />

cynism. Detta kan antingen bero på kulturella skillnader eller<br />

på att vi studerat andra yrkesgrupper än Maslach. Det är<br />

viktigt att komma ihåg att Maslachs definition var tänkt som<br />

ett psykologiskt begrepp.<br />

• 37

38 • D ET GÅR ATT MOTVERKA UTSLAGNING TROTS EN STRESSKOLLAPS<br />

En annan psykolog, Pines, har utvecklat ett liknande frågeformulär,<br />

där den känslomässiga aspekten fått ännu större<br />

plats. 1986 förklarade ett par israeliska forskare Simrom och<br />

Melamed att utbrändhet är en konsekvens av en utdragen<br />

stressituation där organismens resurser för att hantera svårigheter<br />

töms ut. Enligt denna biologiska definition beskrivs<br />

utbrändhet som ”chronic depletion of resources”.<br />

Jag delar denna uppfattning och betraktar utbrändhet som<br />

ett tillstånd då organismen inte längre klarar av att återställa<br />

balansen. För att beskriva tillståndet använder vi uttryck som<br />

stresskollaps, att gå in i väggen eller som man uttrycker det i<br />

IT- företag att gå i taket. För att försöka skapa enighet i synsättet<br />

på stressrelaterade sjukdomar har en grupp, sammankallad<br />

av Socialstyrelsen under ledning professor Mari Åsberg,<br />

föreslagit diagnoskriterier och diagnosnamnet ”utmattningssyndrom”.<br />

Expertgruppen har enats kring en gemensam<br />

kärna av symtom som består av dels en långvarig expo<strong>ner</strong>ing<br />

för allvarliga påfrestningar i livet, dels en kraftfull reaktion i<br />

form av fysisk och psykisk trötthet som är både påtaglig och<br />

varaktig. Hos patienter med stressrelaterade sjukdomar finns<br />

ofta andra symtom och det gäller att utesluta sådana sjukdomar<br />

innan diagnosen ställs.<br />

Det är viktigt att gardera sig mot risken för felaktig diagnos<br />

så att patienten får rätt behandling mot exempelvis en<br />

depression. Om patienten lider av en egentlig depression ska<br />

depressionen vara den primära diagnosen och utmattningssyndromet<br />

användas som en tilläggsdiagnos.

ALEKSANDER PERSKI<br />

Enighet kring diagnosen<br />

Samtliga kriterier nedan måste vara uppfyllda för att<br />

diagnosen skall kunna ställas.<br />

• Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst<br />

två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller<br />

flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under<br />

minst sex månader.<br />

• Påtaglig brist på psykisk e<strong>ner</strong>gi eller uthållighet domi<strong>ner</strong>ar<br />

bilden.<br />

• Minst fyra av följande symtom har förekommit i stort<br />

sett varje dag under minst två veckor:<br />

– Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning<br />

– Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att<br />

göra saker under tidspress<br />

– Känslomässig labilitet eller irritabilitet<br />

– Sömnstörning<br />

– Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet<br />

– Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning,<br />

mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.<br />

• Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad<br />

funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga<br />

avseenden.<br />

• Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av<br />

någon substans (t.ex. missbruksdrog, medici<strong>ner</strong>ing) eller<br />

• 39

40 • D ET GÅR ATT MOTVERKA UTSLAGNING TROTS EN STRESSKOLLAPS<br />

någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypotyreoidism dvs.<br />

bristande sköldkörtelfunktion, diabetes, infektionssjukdom).<br />

• Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller ge<strong>ner</strong>aliserat<br />

ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda blir utmattningssyndrom<br />

en tilläggsdiagnos. Dystymi innebär att<br />

patienten har ett sänkt stämningsläge.<br />

Fungerande rehabiliteringsmetoder<br />

När man arbetar med perso<strong>ner</strong> som drabbats av stressrelaterade<br />

sjukdomar är det uppenbart att det faktiskt finns gott<br />

om fungerande metoder för att rehabiliteringen ska lyckas i<br />

det individuella fallet. Det är fullt realistiskt att räkna med<br />

att patienten ska kunna återvända till ett aktivt liv och kunna<br />

arbeta igen. Däremot har vi allvarliga kunskapsluckor när<br />

det gäller de biologiska sjukdomsmekanismerna.<br />

Den nya kunskapen som trängt fram under senare år är<br />

att stressrelaterade sjukdomar startar med en allvarlig störning<br />

i organismens rege<strong>ner</strong>ativa funktion. Det är tydligt att<br />

vi behöver mycket mera kunskap för att förstå hur vi skall<br />

stödja perso<strong>ner</strong> med denna störning. Det gäller att hjälpa till<br />

att återställa sömnfunktionen och att hitta metoder för att<br />

begränsa deras överaktivitet eller aktivera de som har blivit<br />

för underaktiva. Det gäller att använda metoder för att återställa<br />

den metabola eller neurohormonella obalansen som<br />

kan uppstå i kroppen.<br />

Vi behöver också arbeta på det psykologiska planet. Där<br />

tycks den kognitiva psykologin passa bra både vid individuell<br />

behandling och behandling i grupp. Patienten behöver träna<br />

upp förmågan till stresshantering. Dessutom behövs diskus-

ALEKSANDER PERSKI<br />

sio<strong>ner</strong> om hur man ska förändra sin verklighet för att förebygga<br />

återfall. Under den här fasen behövs praktisk hjälp av<br />

socioterapeuter, kuratorer eller personalchefer för att åstadkomma<br />

en nystart.<br />

När det gäller rehabilitering är det tydligt att det krävs<br />

speciella ”coacher” som kan stötta och uppmuntra de perso<strong>ner</strong><br />

som har drabbats av långvariga sjukskrivningar så att de<br />

kan delta aktivt i livet igen.<br />

Tyvärr leder uppdelningen av ansvariga för rehabiliteringsprocessen<br />

i fyra olika penningspåsar (landsting, kommun,<br />

försäkringskassa, AMS) till ett totalt kaos kring de här processerna.<br />

Det blir en slags ”Svarte Petter” – lek med patienter<br />

som förflyttas mellan olika finansiärer och så småningom<br />

hamnar i långa sjukskrivningar och sjukpensio<strong>ner</strong>ingar.<br />

När det finns tillräckliga resurser för behandling och rehabilitering<br />

lyckas vi väldigt bra med att förhindra utslagning.<br />

I den första behandlingstudien vid Stressmottagningen såg vi<br />

att 61 procent av de som var långtidssjuka med stressrelaterade<br />

diagnoser var tillbaka i arbetslivet sex månader efter<br />

avslutad rehabilitering.<br />

I en pågående uppföljning (efter ett år) ökade andelen till<br />

70 procent. I en ny studie följer vi de första 44 långtidssjuka<br />

patienterna som remitterades från Försäkringskassan till<br />

Stressmottagningen. 60 procent hade varit sjukskrivna<br />

mellan ett och tre år! Vid slutet av rehabiliteringsperioden<br />

är 82 procent av patienterna tillbaks i arbetslivet.<br />

Det finns med andra ord ingen anledning att ge upp. Om<br />

vi bara lyssnar på de här människorna och ger en tillräckligt<br />

effektiv hjälp i tid kan en ond cirkel vändas. Men då behövs<br />

en bättre samordning av resurserna så att alla parter drar åt<br />

samma håll.<br />

• 41

42 • D ET GÅR ATT MOTVERKA UTSLAGNING TROTS EN STRESSKOLLAPS<br />

Det som tyvärr saknas är egentligen inte effektiva metoder<br />

utan snarare att det politiska systemet visar intresse för att<br />

stödja de läkande processerna genom att ge tillräckliga<br />

resurser.<br />

Aleksander Perski är docent och verksam vid<br />

Institutet för psykosocial medicin, IPM,<br />

Karolinska institutet.<br />

Lästips!<br />

Greene, G. Utbränd, Norstedts förlag, 1960.<br />

Maslach, C., Leiter P, M. Sanningen om utbrändhet, Natur och<br />

Kultur, 2000.<br />

Perski, A. Ur balans, Bonnier Fakta, 2002.<br />

Söderfeldt, M. Doktorsavhandling: Burn out?, Lunds universitet,<br />

1997.<br />

Stressmottagningens hemsida finns på följande internetadress:<br />

www.stressmottagningen.org

Att sakta ta ett steg i taget<br />

Av Gun Leander<br />

Det är en gråmulen torsdag på Centralstationen i<br />

Karlstad. Efter ett trafikstopp råder kaos och människor<br />

rusar omkring med stirriga blickar för att<br />

hitta rätt tåg eller ersättningsbuss till Degerfors,<br />

Laxå eller Hallsberg. Doften av nymalet kaffe sprider sig<br />

över hela nejden från det närbelägna rosteriet, men ingen<br />

verkar ha tid ens för en språngfika. De enda människor som<br />

utstrålar lugn är de två färgstarka kvinnorna som sitter mitt<br />

emot mig på järnvägscaféet, Maud Högström och Lill-Britt<br />

Öhrström. Faktum är att de vet allt om trötthet och dess<br />

olika nyanser av grått.<br />

Lill-Britt var 40 år och Maud var 49 när de blev sjukskrivna<br />

för utmattningssyndrom för fem respektive tre år sedan. Mot<br />

alla odds vågar de nu se framåt och till och med pla<strong>ner</strong>a för<br />

att börja jobba igen. Lill-Britt har kommit in på en utbildning<br />

till florist och Maud ska fortsätta förkovra sig som<br />

sekreterare i hopp om någon tjänst med lönebidrag. Båda<br />

bor i Karlstad och har tvingats sluta arbeta som läkarsekreterare<br />

på sjukhuset, Lill-Britt på barnmedicin och Maud på<br />

medicinkliniken. De beskriver sjukdomen, sjukskrivningen<br />

och den långa vägen tillbaka som en plågsam process där det<br />

värsta av allt har varit att inte möta någon större förståelse<br />

från omgivningen.<br />

• 43

44 • ATT SAKTA TA ETT STEG I TAGET<br />

– Det syns ju inte utanpå och då tror folk att man bara går<br />

hemma och drar, säger Lill-Britt. Dessutom verkar inte ens<br />

läkarna veta så mycket. Under ett rehabmöte med bland<br />

andra min läkare och handläggare på försäkringskassan var<br />

det en personalsekretare som föreslog att jag skulle få behandling<br />

vid Haga-gruppen här i Karlstad. Ingen av de experter<br />

som fanns i rummet kände till gruppens existens. Men det var<br />

först när jag kom till Haga-gruppen som det vände för mig.<br />

Där mötte jag ett kunnigt och intresserat team med bland<br />

annat sjukgymnast och psykolog.<br />

– Tja, vad ska man säga? Det är ensamt, berättar Maud. Man<br />

behöver allt stöd man kan få av likasinnade. Egentligen är det<br />

nog bara de som drabbats själva som inser vilken djup trötthet<br />

det handlar om.<br />

Maud har försökt gå tillbaks till jobbet flera gånger, men<br />

det har stupat redan i entrén.<br />

– Jag får hjärtklappning och yrsel bara jag kommer in på<br />

Karlstad sjukhus, suckar hon. Senast inträffade det häromdagen<br />

då hon råkade bryta benet.<br />

Hon kan inte låta bli att dra på munnen när hon beskriver<br />

hur sjukvården snabbt och effektivt tog sig an hennes brutna<br />

ben. En tragikomisk kontrast till hur hennes utmattningssyndrom<br />

hanterades. Benbrottet ledde till att Maud fick massor<br />

med blommor och krya-på-dig-kort från vän<strong>ner</strong> och<br />

bekanta. Men för tre år sedan var det tyst. ”Utbrändhet”<br />

tänker folk ”det är väl ingen riktig sjukdom?”.<br />

Båda beskriver hur deras trötthet blev ett hinder både i

GUN LEANDER<br />

jobbet och hemma. Lill-Britt som stortrivdes på den barnmedicinska<br />

mottagningens patientarkiv blev alltmer stressad<br />

när hon blev tvungen att varva jobbet i arkivet med att sitta<br />

i receptionen och arbeta som läkarsekreterare utöver allt<br />

annat.<br />

Roligt jobb<br />

– Å, jag minns glädjen när jag gick hem från jobbet på arkivet,<br />

berättar hon. Jag hade järnkoll och kunde känna mig<br />

nöjd med mig själv. Men efter omorganisationen hamnade jag<br />

i ett läge då ingenting räckte till och jag aldrig kunde känna<br />

att jag hade koll eller var nöjd. Tvärtom, fick jag höra att jag<br />

varit borta från jobbet för mycket därför att mina två barn<br />

som då var i förskoleåldern varit sjuka. Självförtroendet kördes<br />

i botten.<br />

– Läkarsekreterarens jobb är roligt och jag trivdes verkligen<br />

både med sjukhusmiljön och med arbetskamraterna, berättar<br />

Maud. Samtidigt var det utsatt. Jag var sista länken i en kedja<br />

och skulle se till att allt flöt på och fungerade trots att arbetsuppgifterna<br />

blev fler och fler. Mot slutet satt jag i receptionen<br />

med ansvar för fem olika verksamheter.<br />

Båda kvinnorna beskriver hur tempot trissades upp och<br />

kraven växte samtidigt som chefen gjorde sig döv och blind<br />

för vad som skedde.<br />

– Du är inte den enda som har det besvärligt löd standardsvaret.<br />

Det är minsann lika illa för alla!<br />

Med en arbetsledning som hade orkat prata om problemen<br />

• 45

46 • ATT SAKTA TA ETT STEG I TAGET<br />

och inte sopa dem under mattan hade vi kanske inte blivit<br />

sjuka, säger de båda. Det är en av de många lärdomar som<br />

den här svåra erfarenheten fört med sig. I dag har sjukhuset<br />

organiserat om verksamheten så att det är fler läkarsekreterare<br />

som delar på arbetsuppgifterna och trivseln har enligt<br />

rapporter ökat.<br />

Störd sömn<br />

Den första varningssignalen var att sömnen tog stryk, berättar<br />

Maud och Lill-Britt. Bara mamma var vaken när de övriga i<br />

familjen gick till sängs. Båda beskriver nätter då tankar på<br />

nästa dags arbete bara surrade i huvudet.<br />

– Det gick inte att koppla av hur trött man än var. Det tog<br />

lång tid att somna och sedan kunde man vakna flera gånger<br />

under natten med malande tankar, berättar de.<br />

Till sist orkade Lill-Britt inte med sina sömnproblem. Hon<br />

blev tvungen att gå till doktorn för att få recept på sömntabletter.<br />

Under tre års tid använde hon sömntabletter varje<br />

kväll för att över huvud taget kunna somna.<br />

– Jag hade ångest över att inte orka med mina barn och min<br />

familj. Tröttheten gjorde att jag inte orkade med någonting<br />

alls till sist. Jag försökte äta och motio<strong>ner</strong>a för att bli pigg,<br />

men det slutade med att jag började tröstäta och gick upp 20<br />

kilo. Tröttheten gav en molande muskelvärk och jag fick svårt<br />

att gå längre sträckor. Det kändes som om jag var inne i en<br />

ond cirkel av stress, tårar och smärtor.<br />

– På dagarna var jag så slut att jag bara grät för minsta sak<br />

och på nätterna var jag mest vaken, kändes det som.

GUN LEANDER<br />

Problemen minskade inte under sjukskrivningen. När andra<br />

gick till jobbet satt jag och tryckte därhemma. Sedan smög jag<br />

utefter väggarna för att inte synas när jag gick till affären mitt<br />

på dagen.<br />

Mauds barn var äldre, 17 och 22 år, när hon blev sjukskriven,<br />

men det tog lång tid för henne att inse att jobbet var<br />

övermäktigt. Hon började magra, fick ont i ryggen, armarna<br />

nacken och axlarna.<br />

– Jag kunde inte läsa en bok eller se på TV. Bara jag såg på<br />

min dator mådde jag illa, berättar Maud. Det kändes som om<br />

jag inte klarade någonting längre. Nu har glädjen kommit tillbaka.<br />

Plötsligt har jag insett hur mycket jag faktiskt kan och<br />

vet.<br />

Maud och Lill-Britt blev goda vän<strong>ner</strong> under rehabiliteringskursen<br />

”Språngbrädan” som utformats av Samhall<br />

Resurs.<br />

– Vi var fyra deltagare i gruppen och det känns inte överdrivet<br />

att säga att vi räddade livet på varandra, säger Maud och Lill-<br />

Britt. Genom samtal, tester och övningar kom de vidare i sin<br />

bearbetning av det svåra som hänt. Och de började inse sin<br />

styrka och sina dolda talanger.<br />

Kronisk sårbarhet<br />

– Vi fick göra personlighetstester och se vilken ”profil” vi<br />

hade och i mitt fall handlade det mycket om färg och form,<br />

berättar Lill-Britt. Egentligen var det konstigt att jag hade<br />

trivts så bra som jag gjorde med administrativt arbete enligt<br />

testet. Tidigare hade jag nog inställningen att arbete ska handla<br />

• 47

48 • ATT SAKTA TA ETT STEG I TAGET<br />

om plikter, ordning och reda och inte att ha roligt och leva ut<br />

sin begåvning. Nu har jag tänkt om. Jag har ju alltid gillat<br />

trädgårdsarbete och att använda mina händer. Bara att vistas i<br />

ett växthus och syssla med plantor och jord gör mig lycklig.<br />

Tänk att få arbeta med något som spirar, växer och dessutom<br />

skänker människor glädje. Jag är fortfarande omtumlad över<br />

att jag alls vågar tänka i dessa banor. För fem år sedan, när<br />

det var som värst, trodde jag aldrig att jag skulle kunna återvända<br />

till arbetslivet.<br />

Om jag inte hade fått gå igenom den här behandlingen och<br />

dessutom fått stöd av både psykolog och sjukgymnast inom<br />

landstinget hade jag nog varit utslagen från arbetsmarknaden<br />

för gott nu, säger Lill-Britt. Då hade jag känt mig som en<br />

nolla. Det vill jag inte ens tänka på.<br />

– Det kan kännas som om man ingenting är värd när man blir<br />

långtidssjukskriven. ”Låt mig försöka” kan jag känna, men<br />

sedan gäller det också att orka förklarar Maud. Just nu pluggar<br />

jag affärsengelska, data och bokföring för att bli ännu<br />

bättre på sådant som jag gillade i mitt gamla jobb. Förhoppningen<br />

är att jag ska kunna hitta något arbete där de här kunskaperna<br />

kommer till nytta.<br />

– Rehabiliteringen har bidragit till ökad självkännedom och<br />

självkänsla för mig med, säger Maud. Att få träffa likasinnade<br />

som gått igenom samma sak har stärkt känslan av att man är<br />

inne i en konstruktiv process. Inga ämnen har varit tabu och<br />

alla tankar och föreställningar har fått släppas fram.

GUN LEANDER<br />

Båda är i dag medvetna om att de har en funktionsnedsättning<br />

som innebär att de har svårt att tolerera stress.<br />

Och de har lärt sig knepen.<br />

– Det behövs så lite för att jag ska få tillbaks alla symtomen.<br />

Det kan räcka att se stressade människor på stan, berättar<br />

Maud. Därför pla<strong>ner</strong>ar jag min tid noga så att jag efter en<br />

ansträngning alltid har ordentligt med luft i almanackan för<br />

återhämtning, berättar Maud.<br />

– Och jag har lärt mig att jag har rätt till tid för mig själv,<br />

säger Lill-Britt. Det är en lyx som jag inte kände till tidigare,<br />

i syn<strong>ner</strong>het under småbarnsåren.<br />

– En sak är säker – jag tänker aldrig mer stressa, säger Maud.<br />

Det är inte värt priset jag får betala. Det räcker inte att tänka:<br />

”nu tar jag det lugnt”. Kroppen måste vara med på noterna.<br />

Därför har jag gått på kurs och lärt mig avslappningsteknik<br />

och numera kän<strong>ner</strong> jag tidigare när musklerna börjar bli<br />

spända.<br />

Båda kvinnorna har fått bättre sömn efter sin rehabilitering.<br />

De kän<strong>ner</strong> en mer naturlig sömnighet på kvällen och har<br />

både bra och dåliga nätter som alla andra.<br />

– Framför allt vågar vi se framåt, berättar de. När allt var<br />

som mörkast kunde man bara ta en dag i taget.<br />

Gun Leander är vetenskapsjournalist.<br />

• 49

50 •<br />

Ett tröttare folk – utvecklingen<br />

från 1986 till 2001<br />

Av Gunnar Aronsson<br />

Sjukfrånvaron började stiga 1997 i Sverige och det är<br />

sjukskrivningen för psykisk ohälsa som ökat mest.<br />

Det talas mycket om utbrändhet eller utmattningssyndrom.<br />

Bakom ett sådant tillstånd döljer sig ofta en<br />

långvarig trötthet, men trötthet kan vara så mycket annat<br />

också. Det här kapitlet tar upp olika former av trötthet i<br />

befolkningen och analyserar trenden från mitten av 1980talet<br />

fram till 2001.<br />

Den växande ohälsan kan ha med faktorer både inom och<br />

utanför arbetslivet att göra.<br />

Vi vet att det finns ett samband mellan trötthet, sömnstörningar<br />

och en ökad risk för ohälsa. Dålig sömn kan t.ex.<br />

försämra immunförsvaret.<br />

Hur vanligt det är med sömnbesvär och hur upplevelsen<br />

av trötthet förändrats under åren kan studeras via de så kallade<br />

ULF-undersökningarna (undersökning av levnadsförhållanden)<br />

som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort under flera<br />

decennier. ULF-materialet, som används här, utgörs av tidsserier<br />

baserade på upprepade tvärsnittsundersökningar och<br />

inte bara de yrkesaktiva ingår utan även perso<strong>ner</strong> utanför<br />

arbetskraften och ålderspensionärer. Därmed kan resultaten<br />

tolkas i ett bredare samhällsperspektiv.

GUNNAR ARONSSON<br />

Siffermaterialet har delats upp i tre perioder för att avspegla<br />

de stora förändringar och den turbulens som ägt rum i<br />

svensk arbetsmarknad från mitten av 1990-talet. Den första<br />

tidsperioden mellan 1986 och 1989 kallar vi 80-talsmätningen.<br />

Då kan vi se hur arbetslivet ser ut innan den ekonomiska krisen<br />

och den höga arbetslösheten slår till på 1990-talet. 1980talet<br />

är en lugn period i bemärkelsen att Sverige då hade full<br />

sysselsättning.<br />

Eftersom det tyvärr inte finns data för perioden 1990 till<br />

1993 låter vi den andra mätperioden börja 1994 och pågå<br />

till 1997. 90-talsmätningen inträffar mitt i Sveriges ekonomiska<br />

kris: arbetslöshet, omstruktureringar, nedskärningar<br />

och tillämpningar av nya sätt att styra arbetet. Tidsandan<br />

präglas av att många börjar tala om och upplever brist på<br />

trygghet och tillit i samhället.<br />

Den tredje perioden, sekelskiftesmätningen, omfattar åren<br />

1998 till 2001. Nu minskar arbetslösheten och Sverige upplever<br />

en ekonomisk återhämtning. Samtidigt ökar sjukfrånvaron<br />

dramatiskt. ULF-materialet är mycket stort och under<br />

de tre perioderna ingår cirka 70.000 perso<strong>ner</strong>. Deltagarna<br />

kan delas upp på olika positio<strong>ner</strong> i förhållande till arbetsmarknaden.<br />

Förväntad ökning av problem<br />

Utgångsgruppen för jämförelser och tidsserier i nästa avsnitt<br />

är de sysselsatta, 20–65 år, inklusive egenföretagare. Sysselsatta<br />

uppgår till mer än 10.000 perso<strong>ner</strong> vid var och en av de<br />

tre mätperioderna. I det avslutande avsnittet ingår hela materialet,<br />

dvs. även de som är utanför arbetskraften och ålderspensionärer.<br />

• 51

52 • E TT TRÖTTARE FOLK – UTVECKLINGEN FRÅN 1986 TILL 2001<br />

Vi skulle kunna förvänta oss att arbetslivsturbulensen<br />

samvarierar med ökad trötthet och sömnbesvär. Trenden bör<br />

alltså vara en problemökning under 90-talsmätningen i förhållande<br />

till 80-talsmätningen och därefter en utplaning vid<br />

sekelskiftet när arbetslösheten sjunkit tillbaka och nedskärningarna<br />

i offentlig verksamhet planat ut och samhällsekonomin<br />

nått bättre balans.<br />

Vi blir tröttare<br />

Fram till 2001 kan vi se en stigande trend år från år. 80-talsmätningen<br />

visar att 29 procent ofta har känt sig trötta under<br />

de senaste fjorton dagarna. Den siffran ökade till 39 procent<br />

under 90-talsmätningen och under sekelskiftesmätningen<br />

rapporterade hela 44 procent att de ofta kände sig trötta.<br />

Hur ser det då ut vid olika tider på dygnet? De som är<br />

trötta på morgonen blir alltfler ju längre studien pågår.<br />

Under 80-talet var andelen 21 procent och vid sekelskiftet<br />

hade andelen stigit till 30 procent.<br />

Det är också många som kän<strong>ner</strong> sig påfallande trötta om<br />

dagarna. De som beskriver sig som påfallande trötta på kvällen<br />

blir också alltfler. Under 80-talet är det 26 procent som<br />

kän<strong>ner</strong> så och vid sekelskiftet är andelen uppe i 42 procent.<br />

Gruppen som rapporterar att de haft sömnbesvär under de<br />

senaste två veckorna har ökat från 12 till 20 procent under<br />

de här åren.<br />

Det finns könsskillnader i rapporterad trötthet som håller<br />

i sig under hela tidsperioden. Det är genomgående så att<br />

kvinnor ligger cirka fem procent över männens resultat.<br />

Däremot är det ingen skillnad om arbetsgivaren är privat<br />

eller offentlig.

GUNNAR ARONSSON<br />

När ålder och civilstånd studeras bland perso<strong>ner</strong> i<br />

arbetskraften har vi slagit ihop de tre tidsperioderna.<br />

Resultatet visar att yngre perso<strong>ner</strong> både är tröttare i största<br />

allmänhet och upplever mer trötthet på morgonen och under<br />

dagen. Alla åldersgrupper är ungefär lika trötta på kvällarna<br />

med undantag av de som är under 24 år vilka är piggare.<br />

Trötthet har samband med civilstånd men mönstret är<br />

något osystematiskt över de olika trötthetsvariablerna.<br />

Huvudtendensen är att gifta anger minst trötthet och sömnbesvär<br />

och frånskilda mest medan ogifta intar en mellanställning.<br />

Värst under dygnets mörka timmar<br />

Vi har också undersökt ett par arbetsvillkor som kan förväntas<br />

ha betydelse för trötthet och sömn. Dit hör när på dygnet<br />

man arbetar. När är trötthet vanligast för perso<strong>ner</strong> med olika<br />

arbetstidsscheman? Siffrorna nedan avser perioden 1994–2001.<br />

Upplevelse av allmän trötthet är vanligast hos kvällsarbetande.<br />

Hälften av dessa upplever en allmän trötthet jämfört med 40<br />

procent av dem som arbetar skift med kontinuerlig drift (dvs.<br />

verksamheten löper även under helger).<br />

Även morgontrötthet är vanligast bland de kvällsarbetande,<br />

41 procent, medan nattarbetande upplever minst problem<br />

med morgontrötthet.<br />

Trötthet på dagtid är också vanligare bland de som jobbar på<br />

kvällen, 30 procent, och mest ovanlig bland dagtidsarbetande.<br />

Trötthet på kvällen är vanligast bland dem som jobbar<br />

treskift med ojämn drift, (nattarbete ingår men verksamheten<br />

stänger under helger), dagtid och de med oregelbundna tider<br />

(36–40 procent) och minst vanlig bland natt-, kvällstidsarbetande<br />

• 53

54 • E TT TRÖTTARE FOLK – UTVECKLINGEN FRÅN 1986 TILL 2001<br />

liksom bland de med treskift med kontinuerlig drift (25–29<br />

procent).<br />

Som väntat har dagtidsarbetande mindre sömnbesvär<br />

medan de som arbetar på kvällar eller i kontinuerligt treskiftsarbete<br />

har större problem.<br />

Ett annat arbetslivsvillkor handlar om inflytande över<br />

arbetstempot. Sambandet är inte så starkt men det är genomgående<br />

så att ett bra inflytande över tempot i arbetet inverkar<br />

positivt på sömnen.<br />

Arbetslösa och ålderspensionärer<br />

Som framgått ovan ser vi ett tydligt mönster där trötthet och<br />

sömnbesvär ökar i den yrkesarbetande befolkningen i åldrarna<br />

20 till 65 år. Hur ser det då ut hos de som står utanför<br />

arbetskraften jämfört med de som är yrkesarbetande? För att<br />

ta reda på detta skapades grupper av perso<strong>ner</strong>, både i och<br />

utanför arbetskraften, som hade olikartade erfarenheter av<br />

1990-talets turbulenta arbetsliv. Som indikator på utsatthet<br />

valdes arbetslöshetserfarenhet under de senaste fem åren.<br />

De följande jämförelserna bygger därför på sju olika grupper<br />

som skapades utifrån arbetsmarknadsposition (i eller<br />

utanför arbetskraften) ålder (under eller över 40 år) och<br />

erfarenhet av att själv ha varit arbetslös under de senaste<br />

fem åren. Ålderspensionärer utgjorde en sjunde grupp.<br />

Antagandet var att ålderspensionärerna berörts minst av<br />

turbulensen på arbetsmarknaden och därigenom kan utgöra<br />

en jämförelsegrupp.<br />

Här finns inte utrymme för att redovisa alla trötthetsvariablerna.<br />

Presentationen begränsas till de som svarat på<br />

frågorna ”ofta trött under de senaste 14 dagarna” och

GUNNAR ARONSSON<br />

”sömnbesvär” (figur 1 och 2). Tendenserna är dock likartade<br />

för övriga icke redovisade trötthetsmått.<br />

I figur 1 kan vi se att ett övergripande mönster är de<br />

uppåtgående trenderna men också den ökande spridningen<br />

mellan de olika grupperna när det gäller ”ofta trött under de<br />

senaste 14 dagarna”. Vid 80-talsmätningen skiljer ungefär<br />

nio procentenheter mellan den grupp som ligger lägst och<br />

den som ligger högst. I sekelskiftesmätningen är skillnaden<br />

mer än fördubblad och klyftan är nu 20 procentenheter. Ser<br />

vi till de olika grupperna fin<strong>ner</strong> vi påtagligt högre trötthet<br />

bland perso<strong>ner</strong> under 40 år oavsett arbetsmarknadsposition.<br />

Den brantaste ökningen finns bland yngre i arbetskraften<br />

som varit arbetslösa tidigare. Under 1980-talet var det 34<br />

procent bland dessa som rapporterade att de ofta känt sig<br />

trötta. Under 1990-talet hade andelen stigit till 45 procent<br />

och vid sista mätningen 1998 till 2001 är det hela 55 procent<br />

som svarar ja (nämnas kan att för sista mätåret 2001 är det<br />

hela 60 procent som rapporterar trötthet). I gruppen utanför<br />

arbetskraften under 40 år som även den uppvisar en kraftig<br />

ökning ingår studerande med närmare 60 procent. Studerande<br />

rapporterar något lägre trötthet än övriga i gruppen.<br />

Äldre påverkades inte lika mycket<br />

Av figur 1 framgår även att ålderspensionärerna avviker från<br />

mönstret i övrigt under sista mätperioden. De ligger på ungefär<br />

samma trötthetsnivå som andra grupper när studien börjar. I<br />

dessa grupper ökar andelen trötta men bland ålderspensionärerna<br />

händer inte så mycket.<br />

Figur 2 visar trender för sömnbesvär. Även dessa är uppåtgående<br />

men inte så brant som för tröttheten. Gruppen<br />

• 55

56 • E TT TRÖTTARE FOLK – UTVECKLINGEN FRÅN 1986 TILL 2001<br />

Figur 1. En uppåtgående trend men också en ökad spridning<br />

mellan grupperna som ofta känt sig trötta de senaste 14 dagarna.<br />

55 Procent<br />

45<br />

35<br />

25<br />

1986–89<br />

40 Procent<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1986–89<br />

1994–97<br />

1994–97<br />

1998–2001<br />

1998–2001<br />

Med arbetslöshetserfarenhet

GUNNAR ARONSSON<br />

äldre (40–64) utanför arbetskraften utgör en extremgrupp<br />

som ligger på mycket hög nivå redan vid 80-talsmätningen<br />

och därefter ökar andelen med sömnbesvär ytterligare.<br />

Ålderspensionärerna startar också högt men andelen<br />

sömnstörda förändras bara marginellt under mätperioden.<br />

Också här har de studerande något mindre besvär än övriga<br />

i gruppen ej i arbetskraften och under 40 år.<br />

Övriga grupper ligger på en betydligt lägre nivå men samtliga<br />

grupper ökar (figur 2). Yngre perso<strong>ner</strong> i arbetskraften<br />

som har varit arbetslösa tidigare har den största ökningen.<br />

Vid 80-talsmätningen är det elva procent i denna grupp som<br />

anger sömnproblem. Vid 90-talsmätningen är andelen fortfarande<br />

ganska låg, 14 procent. Därefter sker en kraftig ökning<br />

och vid sekelskiftesmätningen är andelen 23 procent (nämnas<br />

kan att under periodens sista mätår, dvs. 2001, är det så många<br />

som 30 procent i den gruppen som uppger sömnbesvär).<br />

Resultaten är inte riktigt de förväntade och ett sätt att<br />

kontrollera säkerheten i resultaten är att se om likartade<br />

mönster uppträder i andra urval. I SCB:s arbetsmiljöstatistik<br />

(mer än 10.000 sysselsatta perso<strong>ner</strong> vid varje datainsamlingstillfälle)<br />

finns en fråga som handlar om att man någon gång<br />

varje vecka haft svårt att sova pga. att tankar på jobbet hållit<br />

en vaken. Tendensen är densamma som i ULF-materialet.<br />

Från mitten av 80-talet till sekelskiftet sker en fördubbling i<br />

hela studiegruppen från cirka tio till tjugo procent. Mönstret<br />

är likartat för män och kvinnor.<br />

Slutligen. Kan ökningen av trötthet och sömnstörningar<br />

förklaras med att alltfler äldre ingått i SCB:s underlag?<br />

Knappast. I de studerade grupperna har åldersförändringen<br />

uppåt varit marginell.<br />

• 57

58 • E TT TRÖTTARE FOLK – UTVECKLINGEN FRÅN 1986 TILL 2001<br />

En tankeställare för framtiden<br />

Avslutningsvis vill jag här reflektera något över de resultat<br />

och tendenser som vi ser i studien och som i ett par fall klart<br />

avviker från vad som kunde förväntas. För det första kulmi<strong>ner</strong>ar<br />

inte trötthet och sömnbesvär under den stora oredans<br />

tid (90-talsmätningen) utan fortsätter att öka kraftigt även<br />

efter 90-talskrisen. Åren 1998–2001 har slagits samman i<br />

redovisningen. Om man ser på de fyra enskilda åren kring<br />

sekelskiftet finns även här en tydlig uppåtgående trend. För<br />

det andra stämmer bara delvis förväntan om att de som är i<br />

arbetskraften skulle ha mera besvär än de jämnåriga som är<br />

utanför.<br />

Hur skall dessa resultat begripas och tolkas? För det första<br />

bör nog den uteblivna samvariationen mellan arbetslivets<br />

makroförändringar och individuell trötthet och sömnbesvär<br />

inte tolkas som att arbetslivsförhållanden och arbetsvillkor<br />

är försumbara. Det finns en mängd vetenskapligt goda<br />

undersökningar på individnivå som bekräftar sambandet<br />

mellan arbetsvillkor och trötthet och sömnstörningar. En<br />

rimligare tolkning är väl att det vid sidan av arbetslivet och<br />

dess villkor finns andra relativt oidentifierade förhållanden<br />

som bidrar till den starka ökningen av trötthet och sömnbesvär.<br />

Frågan blir då snarare vilken tyngd olika förhållanden<br />

skall tillmätas? Vilken roll spelar arbetslivsförhållanden i<br />

relation till annat såsom samhällsförändringar, livsstilsförändringar<br />

etc.?<br />

Ökande trötthet och ökande andel med sömnbesvär är<br />

den domi<strong>ner</strong>ande trenden bland perso<strong>ner</strong> under 65 år oavsett<br />

arbetsmarknadsposition. Däremot är ökning i ålderspensionärsgruppen<br />

under samma tidsperiod marginell.

GUNNAR ARONSSON<br />

Ålderspensionärerna börjar på en hög nivå och ligger kvar<br />

på i stort sett samma nivå under hela observationsperioden.<br />

En tolkning av denna skillnad är att den har att göra med<br />

arbetslivs- och samhällsförhållanden som berör flertalet människor<br />

i yrkesaktiv ålder. Det är förhållanden som verkar<br />

göra sig gällande såväl bland privat som offentligt anställda<br />

och oavsett kön.<br />

En kompletterande tolkning kan vara att ålderspensionärerna<br />

som lämnat yrkeslivet bakom sig kanske inte är lika<br />

känsliga för samhällsförändringar och de kan med tiden ha<br />

etablerat relativt fasta mönster för hur de hanterar trötthet<br />

och återhämtning.<br />

Den mest utsatta gruppen verkar vara de medelålders och<br />

äldre som befin<strong>ner</strong> sig utanför arbetskraften. Det kan finnas<br />

många anledningar till detta som ekonomiska problem, efterverkningar<br />

från arbetslivet, sjuklighet etc. En återblickande<br />

studie av situationen för dessa perso<strong>ner</strong> i yngre år skulle<br />

kunna bidra till svar. Hade t.ex. de här perso<strong>ner</strong>na redan i<br />

yngre år störd sömn och stark trötthet och är detta en del av<br />

förklaringen till att man nu i högre ålder befin<strong>ner</strong> sig utanför<br />

arbetskraften?<br />

Om svaret på den frågan är ja är det klart oroväckande<br />

att en så hög andel i de yngre åldrarna nu rapporterar trötthet<br />

och sömnbesvär – åtskilliga fler än på 1980-talet. Hur ser<br />

den psykologiska och biologiska uthålligheten ut hos de som<br />

redan i unga år har etablerat problem med både trötthet och<br />

sömn? Kommer det oroväckande mönstret att brytas och vad<br />

ligger bakom? Finns det långsiktiga risker?<br />

Kunskaper om långtidseffekter av trötthet och sömnstörningar<br />

bygger väsentligen på studier av perso<strong>ner</strong> i skiftarbete.<br />

• 59

60 • E TT TRÖTTARE FOLK – UTVECKLINGEN FRÅN 1986 TILL 2001<br />

I de grupperna vet vi att individens risk för ohälsa ökar på<br />

sikt. I termer av expo<strong>ner</strong>ing är dock ungdomsgruppen helt<br />

annorlunda än skiftarbetsgruppen. Det handlar ju för flertalet<br />

unga inte om arbete på obekväma arbetstider utan kanske<br />

snarare om trötthet och sömnproblem som har att göra med<br />

den aktuella livssituationen såsom oro för försörjning och<br />

framtid, otrygghet, trassliga relatio<strong>ner</strong>, låg självkänsla, bristande<br />

mening i tillvaron, att vara småbarnsförälder etc. Unga<br />

människors trötthet och sömnstörningar har en annan karaktär<br />

än långvarigt skiftarbetande. Förhoppningsvis är besvären<br />

tillfälliga och det negativa mönstret inte så etablerat ännu.<br />

Resultaten väcker nya frågor. Studier, där man följer<br />

individer över tid, skulle kunna bidra till att klargöra olika<br />

faktorers betydelse som arbetslivets krav, privatlivets roll,<br />

livsstilsfaktorer, breda samhällsförändringar som berör nästan<br />

alla. Bättre kunskaper om trötthet och sömnstörningar kan<br />

långsiktigt ha stor betydelse för insatser för folkhälsan och<br />

för att skapa goda arbetsförhållanden och ett högt deltagande<br />

i arbetslivet.<br />

Gunnar Aronsson är professor vid Arbetslivsinstitutet.

GUNNAR ARONSSON<br />

Lästips!<br />

Aronsson G, Karlsson J. Ch. (Red.) Tillitens ansikten.<br />

Studentlitteratur, Lund, 2001.<br />

Aronsson G, Svensson L. Nedvarvning, återhämtning och hälsa<br />

bland lärare i grund- och gymnasieskolan. Arbete och hälsa.<br />

1997:21, Arbetslivsinstitutet, Stockholm 1997.<br />

Bejerot E, Aronsson G. Psykiskt och fysiskt tröttande arbete –<br />

tendenser under 1990-talet. Ingår i S. Marklund (red.). Arbetsliv<br />

och hälsa 2000. Arbetslivsinstitutet, 2000, sid 221–234.<br />

Lundberg U. Utsatthet och ohälsa ur ett psykobiologiskt perspektiv.<br />

Ingår i Härenstam A, Lundberg U, Lindbladh E och Starrin B<br />

(red.) I vanmaktens spår. Borea, 1999, s 223–246.<br />

Åhsberg E. Perceived fatigue related to work. Arbete och hälsa<br />

1998:19. Stockholm, Arbetslivsinstitutet, 1998.<br />

• 61

62 •<br />

Sömn – en del av mekanismen<br />

och motmedlet<br />

Av Torbjörn Åkerstedt<br />

Förutom sjukdom är stress den mest utpekade orsaken<br />

till trötthet. Men hur ger stress trötthet? Detta är faktiskt<br />

inte alls övertygande bevisat. Långa perioder av<br />

stress kan leda till en uppreglering, det vill säga en<br />

ökad aktivitet i det system som kallas HPA (hypothalamuspituitary-adrenal<br />

dvs. hypotalamus-hypofys-binjure) som<br />

bl.a. styr stresshormonet kortisol. Höga kortisolnivåer stör<br />

regleringscentralen i hjärnan (hippocampus) vilket leder till<br />

sänkta kortisolnivåer och därmed trötthet (kortisol styr en<br />

del av e<strong>ner</strong>giregleringen). En alternativ förklaring är störd<br />

sömn. Stressregleringssystemet förutsätter nämligen en ordnad<br />

återgång till vilonivåer mellan stressperioderna. Om<br />

stress förekommer ofta eller länge störs alltså återhämtningen<br />

och sömn är den huvudsakliga återhämtningsperioden under<br />

dygnet då allt som störts under vakenheten återställs.<br />

Det förefaller alltså rimligt att anta att störd sömn spelar<br />

en roll vid utvecklingen av utbrändhet eller andra stressjukdomar.<br />

Vad vet vi då mer i detalj om stress/utbrändhet och<br />

sömn? Till att börja med kan vi konstatera att perso<strong>ner</strong> som<br />

lider av utmattningssyndrom genomgående rapporterar störd<br />

sömn. När vi undersökte denna patientgrupp med sömn-

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

registreringsteknik i en nyligen avslutad studie fann vi att de<br />

hade svårt att somna och att sömnen var ytlig och fragmenterad<br />

(många mikrouppvaknanden). Även unga och friska<br />

trötta perso<strong>ner</strong> med normalstressigt arbete hade i en annan<br />

studie mycket splittrad sömn.<br />

Vi kan dessutom konstatera att vi de senaste åren fått en<br />

fördubbling av andelen sömnstörda parallellt med en dubblerad<br />

långtidssjukskrivning och en stark ökning av utvecklingen<br />

av överbelastning i arbetslivet. Vi vet också att stress är<br />

huvudorsaken till den vanligaste formen av primär insomni<br />

(utan koppling till andra sjukdomar) – även kallad psykofysiologisk,<br />

eller betingad, insomnia. Symtomen är sömnlöshet,<br />

att man har svårt att somna in och sover för lite.<br />

Ofta ligger en stressrelaterad överbelastning bakom. Det kan<br />

handla om någon form av livsstress som förlust av närstående,<br />

skilsmässa, hot mot den sociala tryggheten etc.<br />

Posttraumatisk stress (PTSD) är en annan mycket väl<br />

etablerad orsak till störd sömn. Här handlar det framför<br />

allt om störning av drömsömn, så kallad REM-sömn.<br />

Patienten drömmer ovanligt mycket eller ovanligt lite och<br />

har många uppvaknanden. De obehagliga drömmarna leder<br />

också till att det blir allt svårare att gå och lägga sig. Hela<br />

sovsituationen blir negativt laddad.<br />

Tid för återhämtning viktigt<br />

När det gäller den typ av vardagsstress som vi alla drabbas<br />

av visar en rad frågeformulärsstudier tydliga resultat. Att<br />

vara nöjd med sitt arbete, inte uppleva så stor stress och att<br />

känna att man får ett bra stöd på jobbet bidrar till minskad<br />

risk för sömnstörningar. Den faktor i den psykosociala miljön<br />

• 63

64 • SÖMN – EN DEL AV MEKANISMEN OCH MOTMEDLET<br />

som framför allt har koppling till störd sömn är höga<br />

arbetskrav. Att bära med sig arbetsproblemen hem och oroa<br />

sig för nästa dag inverkar menligt på både återhämtning och<br />

sömn. Att arbeta hårt eller vara utsatt för tidspress och stress<br />

är inte riskabelt i sig. Inte ens övertidsarbete är särskilt skadligt<br />

om det bara handlar om några timmar om dagen.<br />

Det är ansträngningen i sig som är viktigare än tidsbristen<br />

och tempot. Sömnen behöver inte bli lidande trots att man<br />

utsätts för många motstridande krav, arbetar hårt eller i ett<br />

högt tempo. Sömnen blir djupare efter en stressig dag – så<br />

länge den avverkade dagen inte leder till att man börjar oroa<br />

sig för nästa dag. Det viktiga är att avsätta tillräckligt med<br />

tid för återhämtning när man kommer hem.<br />

Uppenbarligen finns en nära koppling mellan störd sömn<br />

och stress/utbrändhet, men hur kommer den extrema tröttheten<br />

in? Vi har inte alla pusselbitarna ännu men sömnbrist<br />

ger en rad symtom som liknar dem vid störd sömn. Att vara<br />

vaken länge leder förstås till trötthet. Funktionsförmågan<br />

sjunker. Resultatet blir ett ökat sömnbehov och att det tar<br />

kortare tid att somna in nästa gång. Om sömnlösheten fortsätter<br />

fungerar man sämre och sämre. Efter ett dygn kan<br />

prestationsförmågan vara halverad. Då kan de flesta prestera<br />

nästan normalt under någon eller ett par minuter, men redan<br />

efter tre till fyra minuter i en monoton situation märks sömnbristen<br />

tydligt. Efter två sömnlösa dygn är prestationsförmågan<br />

i botten. Då riskerar man oavbrutet att somna.<br />

Fragmentering av sömnen ger likartade resultat – 20<br />

mikrouppvaknanden per timme stör ut återhämtningen helt.

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

Bör sova minst sju timmar<br />

Vidare, om man kortar <strong>ner</strong> sin sömn flera timmar och ligger<br />

kvar på den nivån varje natt mellan måndag och torsdag,<br />

uppstår en ackumulerad sömnbrist som på fredagen motsvarar<br />

ett helt dygn utan sömn. Om man sover sju timmar<br />

per natt klarar man sig däremot i stort sett helskinnad – i<br />

varje fall om det inte pågår mer än några veckor. Hamnar<br />

man under sju timmar, <strong>ner</strong> mot sex eller fem timmar, så<br />

ackumuleras sömnbristen och tröttheten. Att sova ut under<br />

helgen innebär att man dock blir helt återställd. De utbrända<br />

patienter som vi beskrev ovan sov något mindre än sex timmar.<br />

Deras sömn blev splittrad och de hade för litet av den djupa,<br />

återhämtande sömnen (stadium tre och fyra). Dessutom,<br />

vilket är viktigt, kompenserade de inte med mer/bättre sömn<br />

under helgen. De kommer alltså att ackumulera sömnbrist<br />

över en längre tidsperiod (veckor/månader) och hamna i en<br />

situationen av kronisk trötthet.<br />

En viktig kunskap är att kroppen har en inneboende<br />

kompensationsförmåga för rubbad sömn.<br />

Om man sover för lite en natt ökar man återhämtningshastigheten<br />

nästa natt dvs. man sover djupare och får mer av<br />

stadium tre och fyra. Vi har alltså en inbyggd kompensationsmekanism<br />

som gör att vi klarar att hålla oss fräscha trots<br />

slarvigt sovande så länge vi använder lediga dagar till kompensation.<br />

En märklig effekt av denna kompensationsförmåga<br />

är att vi kan minska sömnen gradvis med till exempel femton<br />

minuter per vecka och på så sätt få alltmer av djup sömn.<br />

Sömnen blir alltså gradvis djupare och mer effektiv från återhämtningssynpunkt.<br />

Detta gör att individen kan minska sin<br />

dagliga sömnlängd ned till kanske sex timmar.<br />

• 65

66 • SÖMN – EN DEL AV MEKANISMEN OCH MOTMEDLET<br />

Trötta och utbrända perso<strong>ner</strong> lider också av problem med<br />

minne och tänkande. En vanlig upplevelse är att det känns<br />

som ”bomull i hjärnan”. Detta är också resultatet av sömnbrist.<br />

Förmågan att fatta komplicerade beslut som kräver<br />

nytänkande (”frontallobsproblem”) sjunker redan första natten<br />

utan sömn men kan då i vissa fall motverkas genom att<br />

man skärper sig extra mycket om uppgiften inte är för långvarig.<br />

Under den andra natten utan sömn hjälper ingen<br />

ansträngning. Det finns alltså slående likheter mellan utbrändas<br />

minne/tänkande och det man ser hos perso<strong>ner</strong> som tillfälligt<br />

kortar <strong>ner</strong> sin sömn, t.ex. i samband med hög arbetsbelastning.<br />

Märkligt nog förefaller det som om många patienter som<br />

lider av insomni och sover för lite ändå inte är sömniga eller<br />

tycker att de fungerar sämre i vardagen. Denna patientgrupp<br />

rapporterar i stället en ”allmän trötthet” och en känsla av att<br />

vara ”utnött” eller ”öm” i kroppen. Frånvaron av sömnighet<br />

hänger möjligen ihop med den höga fysiologiska aktiveringsnivå<br />

som ofta ses hos insomnipatienter, samt med det faktum<br />

att denna grupp ofta får tillräckligt med sömn (fyra till fem<br />

timmar) för att tillfredsställa åtminstone de mest grundläggande<br />

behoven.<br />

Ett mått på störd sömn är hur ofta sömnen avbryts eller<br />

störs. Undersökningar av den subjektiva bedömningen av<br />

god sömn visar att en god natts sömn är lång, obruten och<br />

innehåller stora mängder av djupsömn. Den är subjektivt<br />

dålig då den innehåller minst 20 procent vakenhet eller minst<br />

fem uppvaknanden (subjektivt bedömda). De flesta människor<br />

tycker att det är svårt att somna om de behöver över<br />

nittio minuter innan de somnar. Observera dock att de flesta

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

människor överskattar insomningstiden. De tror att det tar<br />

en och en halv timme, medan de i själva verket somnar inom<br />

45 minuter.<br />

Torbjörn Åkerstedt är professor och verksam<br />

vid Institutet för psykosocial medicin, IPM,<br />

samt Institutionen för folkhälsovetenskap<br />

vid Karolinska institutet.<br />

Lästips!<br />

Åkerstedt, T. Sömnens betydelse för hälsa och arbete.<br />

Bauer Bok, 2002<br />

• 67

68 •<br />

Därför är sömnen så viktig<br />

FAKTA<br />

AV TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

Sömnen fungerar som stressens motsats och antagonist och<br />

fungerar som hela det centrala <strong>ner</strong>vsystemets återhämtningstillstånd.<br />

Ännu vet vi inte allt om sömnens betydelse för vår<br />

hälsa. Men forskningen är intensiv och vi börjar lära oss alltmer<br />

om hur hjärnan och övriga kroppen använder sig av<br />

sömnen för att hämta ny kraft. När vi somnat startar en dramatisk<br />

fysiologisk omställning i hela kroppen. Ämnesomsättningen<br />

sjunker liksom blodtryck och muskelspänning. Hjärtfrekvensen<br />

minskar, kroppstemperaturen sjunker. Immunsystemet<br />

aktiveras och en rad anabola, uppbyggande hormo<strong>ner</strong><br />

ökar i kroppen, som tillväxthormon och manligt könshormon.<br />

Dessutom hämmas produktionen av de hormo<strong>ner</strong> som svarar<br />

för höjd ämnesomsättning, exempelvis kortisol och hormo<strong>ner</strong><br />

som stimulerar sköldkörteln.<br />

Under sömnen bibehålls däremot blodsockernivåerna på<br />

en hög nivå. Det beror på att tillväxthormon hindrar insulinets<br />

styrning av blodsocker till cellerna. Dessa förändringar har<br />

betydelse för risken att få störningar i ämnesomsättningen<br />

(exempelvis det metabola syndromet med bland annat ökad<br />

risk för åldersdiabetes) som uppträder i samband med stress.<br />

REM-sömnen ökar ämnesomsättningen. Hjärtfrekvens,<br />

andning, blodtryck och mycket annat i den perifera fysiologin<br />

ökar. I hjärnan är det framförallt pons, hippocampus, amygdala<br />

och associationskortex som är aktiverade. Frontalloberna<br />

som är viktiga för pla<strong>ner</strong>ing, omdöme etc. är inte aktiva och<br />

det förefaller som om drömperioden saknar övergripande tillsyn.

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

REM-sömnen har en viktig roll för inlärning framför allt processminnet.<br />

En av sömnens huvudfunktio<strong>ner</strong> är sannolikt att<br />

underlätta synaptisk plasticitet i centrala <strong>ner</strong>vsystemets minnesstrukturer.<br />

Det betyder att nya kopplingar skapas mellan hjärnans<br />

<strong>ner</strong>vceller i olika minnesstrukturer. Nya forskningsresultat tyder<br />

på att även djupsömnen (SWS) kan vara förknippad med<br />

befästandet av minne, men framför allt deklarativt sådant (t.ex.<br />

årtal, namn etc).<br />

Under REM-sömnen hämmas också muskelspänningen i alla<br />

positionsmuskler; att sitta eller stå när man drömmer går inte.<br />

Detta innebär förstås att REM-sömnen ger en extrem form av<br />

avslappning. Då slutar också hypothalamus att reglera kroppstemperaturen.<br />

Inte bara fiskar utan även däggdjur kan bli kallblodiga.<br />

Hos oss varar dock inte kallblodigheten särskilt länge<br />

och både vår kroppsvolym och de korta REM-perioderna skyddar<br />

oss från skador.<br />

Det finns många vetenskapliga studier som visar ett samband<br />

mellan sömnstörningar och risken att få olika sjukdomar<br />

som depression, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, migrän och<br />

lungsjukdom.<br />

Framåtsyftande studier har visat att störd sömn kan förvarna<br />

om att sjuklighet i hjärta eller kärl kan vara på väg.<br />

De som både har störd sömn och sover ovanligt lite (mindre<br />

än fyra timmar per natt) eller mycket (mer än tolv timmar per<br />

natt) är speciellt i riskzonen. Sömnstörning ligger troligen<br />

bakom en del av de försämringar av livskvaliteten som<br />

förknippas med många sjukdomar. Man kan säga att sömn är<br />

en känslig sjukdomsmarkör. Faktum är att dag-till-dag-variationen<br />

i hälsotillstånd hos friska individer är nära kopplat till<br />

• 69

70 • FAKTA – DÄRFÖR ÄR SÖMNEN SÅ VIKTIG<br />

upplevelsen av föregående sömn och hur trötta de är dagtid.<br />

Trötthetstillstånd som fibromyalgi har också kopplats till störd<br />

sömn.<br />

Vi vet också att sömnbrist leder till att immunsystemet hanterar<br />

influensavirus sämre och att många komponenter i detta system<br />

försvagas av sömnbrist. Immunreglering har nyligen föreslagits<br />

som en av sömnens huvuduppgifter. Eftersom sömnen trycker<br />

ned produktionen av stresshormo<strong>ner</strong> medför också kort eller<br />

störd sömn förhöjda nivåer av t.ex kortisol. Sömnbrist har alltså<br />

delvis samma effekter som stress och bidrar alltså till att förstärka<br />

effekterna av den stress man utsätts för under dagen.<br />

Störd sömn medför på sikt också förhöjda blodfettnivåer och<br />

försämrad insulintolerans. Båda dessa faktorer är kopplade till<br />

risk för åldersdiabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Den biologiska klockan tar över<br />

arbetstider och regelbundet<br />

leverne<br />

Av Torbjörn Åkerstedt<br />

Trötthet och sömnighet har inte bara med stress att<br />

göra. Det handlar dessutom om tidiga eller sena<br />

arbetstider liksom om långa arbetstider och korta<br />

viloperioder. De flesta som har arbetstider som berör<br />

natten drabbas av förkortad sömn, ca. två timmar, i samband<br />

med natt- eller morgonarbete som startar före klockan sju.<br />

Orsaken är att vår biologiska klocka avbryter sömnen i<br />

förtid när vi går till sängs runt klockan sju på morgonen.<br />

Kroppens ämnesomsättning skall nämligen drivas upp för att<br />

vara på topp under dygnets ljusa tid. Morgonpassets korta<br />

sömn beror förstås på att väckarklockan ringer runt halv fem<br />

utan att vi egentligen haft någon möjlighet att parera detta<br />

genom att gå till sängs tidigare. Den biologiska klockan har<br />

inte hunnit dra <strong>ner</strong> ämnesomsättningen tillräckligt runt<br />

klockan nio på kvällen som vore den naturliga läggtiden<br />

inför tidigt morgonarbete.<br />

Totalt sett innebär en kortare sömn att man drabbas av en<br />

måttlig sömnighet. Men därtill kommer att man tillbringar<br />

natten vaken och då utsätts för den biologiska klockans<br />

• 71

72 • DEN BIOLOGISKA KLOCKAN TAR ÖVER ARBETSTIDER …<br />

dämpning av ämnesomsättningen. Låg ämnesomsättning<br />

innebär hög trötthet. Huruvida natt- och morgonarbete är en<br />

orsak till utbrändhet är oklart, men sådana arbetstider bidrar<br />

definitivt till en ökad trötthet.<br />

Observera att även skiftliv det vill säga oregelbundna livsvanor<br />

stör sömnens relation till dygnsrytmen. Att ta natten i<br />

anspråk för annat än sömn är biologiskt felaktigt och får på<br />

lång sikt konsekvenser – om man inte lägger in perioder med<br />

rejäl återhämtning. Orsaken är att dygnsrytmen på kvällen<br />

helt enkelt inbjuder till sömn genom att dämpa ämnesomsättningen.<br />

Detta tillsammans med att man varit vaken<br />

lagom länge dessförinnan leder till optimal återhämtning.<br />

Sömnen skall faktiskt förläggas till intervallet mellan 23.00<br />

och 07.00 för att fungera optimalt. En viss variation mellan<br />

olika individer kan dock förekomma. Varje avsteg har effekter<br />

på vakenhet och sömn påföljande dag. Att sova långt in<br />

på morgonen leder till mindre ”tryck” på nästa sömn. Det<br />

betyder att man får svårt att somna eftersom sömnigheten<br />

inte infaller naturligt. Det har faktiskt gjorts försök med att<br />

införa mer regelbundna vanor hos studenter (mot ersättning).<br />

Resultatet blev minskad trötthet och förbättrade studieresultat.<br />

Men, det kan vara svårt då vårt moderna samhälle har med<br />

hjälp av glödlampan, TV, datorer och sent umgängesliv senarelagt<br />

inställningen av vår biologiska klocka med tre till fyra<br />

timmar. Redan det gör att vi bäddar för förkortad sömn,<br />

tunga uppvaknanden och en ständigt närvarande trötthet.

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

Pauser och raster motverkar trötthet<br />

Åttatimmarspass är dagens norm och har ofta ansetts vara<br />

en del av en gudomligt given tredelning av dygnet – i arbete,<br />

sömn och kontemplation. Den dagliga arbetsperioden i<br />

bonde- och hantverkssamhället var dock betydligt längre; det<br />

gällde att utnyttja dygnets ljusa timmar. Man skulle kunna<br />

tycka att långa arbetspass bidrar till trötthet. Det finns dock<br />

få bevis för att så är fallet i varje fall om passets längd inte<br />

går över tolv timmar. Längre pass än så riskerar att störa<br />

återhämtningen och framför allt sömnen. Förutsättningen för<br />

att klara av långa pass är dock att man kan ta pauser när det<br />

behövs och reglera arbetstakten i förhållande till orken.<br />

Pauser och raster är viktiga basverktyg för att motverka<br />

trötthet i arbetslivet. Även olycksrisken minskar med raster.<br />

De få försök som gjorts med förkortade arbetspass (till sex<br />

timmar) ger inga entydiga resultat i form av minskad trötthet.<br />

Däremot förbättras möjligheterna att återhämta sig,<br />

träffa vän<strong>ner</strong> och andra sociala effekter.<br />

Osäkerheten vad gäller övertidsarbetets effekter är också<br />

stor, i varje fall för måttlig övertid det vill säga upp till två<br />

timmars övertid per dag. Mycket hänger dock på om man<br />

gör övertiden frivilligt och har ett visst inflytande när den<br />

ska ske. Faktum är att det inte är så mycket övertiden i sig<br />

som har effekter som snarare den stressituation som ligger<br />

bakom behovet av att arbeta övertid. På det hela taget är<br />

dock övertid kraftigt överskattat som ohälsorisk.<br />

Att ha kort tid mellan arbetspassen är en faktor som ger<br />

mycket tydliga effekter på trötthet, framför allt om dygnsvilan<br />

endast blir åtta timmar eller mindre. Åtta timmar<br />

mellan arbetspassen är mycket vanligt i vården och inom<br />

• 73

74 • DEN BIOLOGISKA KLOCKAN TAR ÖVER ARBETSTIDER …<br />

delar av den skiftarbetande industrin.<br />

Normalt behöver man avsätta sju till åtta timmar för<br />

sömn och ytterligare ca. tre timmar för resor, mat och hygien.<br />

Tiden mellan två arbetspass behöver alltså vara minst elva<br />

timmar, vilket också stadgas i EU:s arbetstidsdirektiv. Den<br />

svenska arbetsmarknaden bryter för övrigt systematiskt mot<br />

detta direktiv<br />

Torbjörn Åkerstedt är professor och verksam<br />

vid Institutet för psykosocial medicin, IPM,<br />

samt Institutionen för folkhälsovetenskap<br />

vid Karolinska institutet.<br />

Lästips!<br />

Åkerstedt, T. (2001). Arbetstider, hälsa och säkerhet. Sammanställning<br />

av aktuell forskning. Stressforskningsrapport,<br />

299: 1–136.

Att vara flexibel dygnet runt<br />

- en gåva och en förbannelse<br />

Av Gun Leander<br />

– Vi är biologiska varelser med en dygnsrytm som påverkar<br />

oss. Men i ett 24-timmarssamhälle blir det svårt att klara<br />

kraven på att vara alert under dygnets mörka timmar.<br />

Det är dags att ta tröttheten i arbetslivet på allvar,<br />

tycker forskarna Göran Kecklund och Arne<br />

Lowden vid Institutet för psykosocial medicin<br />

(IPM), Karolinska institutet i Solna.<br />

Sömnighet och risken att nicka till under arbetstid, små<br />

möjligheter att ha ett normalt socialt umgänge och problem<br />

med ackumulerat sömnunderskott är några av de vanligaste<br />

problemen med udda arbetstider.<br />

En trött person är en potentiellt farlig person, om det<br />

handlar om att bistå människor i nöd, fatta snabba beslut<br />

eller lotsa ett tungt fordon genom tätbebyggelse.<br />

Under de senaste 25 åren har andelen perso<strong>ner</strong> med<br />

oregelbundna arbetstider ökat i både Sverige och i hela<br />

EU-området. Sex procent av arbetskraften jobbar av och<br />

till med nattskift och en tredjedel har udda tider. Allt färre<br />

människor har ”kontorstider” mellan nio och fem på vardagar.<br />

Vi närmar oss det ständigt tillgängliga 24-timmarssamhället,<br />

• 75

76 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

på gott och ont.<br />

– Visst är det positivt att alltfler får flexibla arbetstider och<br />

möjlighet att påverka vilka tider de ska jobba, säger Arne<br />

Lowden. Inom handeln är det t.ex. många som tycker om att<br />

kunna pricka in de arbetspass som passar bäst. Men risken är<br />

dels att det blir en kvinnofälla, dels att stressen och tröttheten<br />

ökar. Det kan låta lockande att kunna arbeta sexton timmar i<br />

sträck för att sedan vara långledig, men priset kan bli högt.<br />

Nattarbete, skiftgång och extremt långa arbetsveckor på<br />

mer än sextio timmar i veckan bäddar för problem med<br />

trötthet både hemma och på jobbet. Båda forskarna uttrycker<br />

förundran över de nya siffror som visar att en stor och<br />

växande del av svenska folket kän<strong>ner</strong> sig trött under sin<br />

vakna tid. De vänder och vrider på ordet ”trött” som kanske<br />

har kommit att stå för något annat. Kan det handla om en<br />

allmän oro för framtiden, ett tecken på anpassningsproblem<br />

när hjulen snurrar för fort? Trötthet kan handla om brist på<br />

stimulans, på att vara uttråkad eller överstimulerad. Trötthet<br />

kan vara obehaglig och diffus. Trötthet kan också vara en<br />

behaglig känsla av att äntligen få varva <strong>ner</strong>.<br />

– Vi ska vara trötta på kvällen, men det är ett varningstecken<br />

med långvarig trötthet under dagtid, säger Arne Lowden.<br />

– När människor får pricka in sin trötthet i en skala ett till<br />

nio hamnar de flesta på en trea. Ytterst få uppger en etta,<br />

vilket skulle vara definitionen på ”mycket pigg”. Perso<strong>ner</strong><br />

som arbetar skift brukar placera sig på siffran sex eller sju,<br />

vilket betyder att de är långt under sin kapacitet under<br />

vaken tid, berättar Arne Lowden.

GUN LEANDER<br />

Båda forskarna anser att det är en varningssignal att så<br />

många människor rapporterar att de lider av ihållande<br />

trötthet redan i 25-årsåldern.<br />

– Hur ska de då orka igenom det arbetsliv som ligger framför<br />

dem tills de fyllt 65?<br />

– Ingen kan vara på topp åtta timmar i sträck, i syn<strong>ner</strong>het inte<br />

nattetid. Återkommande kvällsarbete innebär att kroppens<br />

ämnesomsättning rubbas, förklarar Arne Lowden. Det finns<br />

studier som visar ett samband mellan antal år i skiftarbete och<br />

risk för diabetes. Även risken för kranskärlssjukdom ökar för<br />

den som jobbat skift länge. Efter 21 år tycks risken i stället<br />

minska, vilket tyder på att de som uthärdat tillräckligt länge<br />

har vant sig eller är särdeles flexibla människor.<br />

Skiftarbete kan betyda morgonskift mellan 06.00 och<br />

14.00 eller eftermiddagsskift mellan 14.00 och 22.00.<br />

Ett typiskt nattskift ligger mellan 22.00 och 06.00, men<br />

variatio<strong>ner</strong>na är många i dagens flexibla arbetsliv. Skiftarbete<br />

kan rulla i två- eller treskift. Treskift innebär att efter<br />

morgon- och kvällsskiftet kommer ett nattskift. Men det<br />

finns även extrema varianter som innebär att den anställde<br />

knappast ser skymten av sin familj under ena veckan för att<br />

vara ledig under nästa vecka. Så kunde arbetsschemat se ut<br />

när Öresundsbron byggdes.<br />

– Sådana extrema arbetsveckor på 84 timmar fungerar inget<br />

vidare. Risken är att ett växande sömnunderskott bara fördjupar<br />

tröttheten, förklarar Arne Lowden.<br />

Forskningen visar att vi människor är dåligt utrustade när<br />

• 77

78 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

det gäller att klara av roterande skiftarbete och permanent<br />

nattarbete. Under påtvingad vaka försämras immunförsvaret.<br />

– När ämnesomsättningen går <strong>ner</strong> under natten är det<br />

naturens sätt att se till att vi inte slits ut i förtid, säger Arne<br />

Lowden. Varje dygn ska cirka två kilo celler bytas ut i<br />

kroppen och för att reglera den processen behövs djupsömn.<br />

Den person som fortsätter att arbeta på udda tider i flera år<br />

kan drabbas av rubbningar i ämnesomsättningen som<br />

påmin<strong>ner</strong> om de som finns hos blivande diabetiker. Det är<br />

ett varningstecken i sig.<br />

Under senare år har arbetstiderna blivit tuffare i många<br />

branscher, många anställningar är tillfälliga och arbetsintensiteten<br />

varierar kraftigt från dag till dag.<br />

Ett skräckexempel är de scheman som gällde för busschaufförer<br />

i Göteborg och som innebar fem timmars jobb<br />

under morgonrusningen, tre timmars ledighet och fem<br />

timmars ytterligare jobb under eftermiddagsrusningen.<br />

– Vem hin<strong>ner</strong> vila, träffa barnen eller ha någon form av<br />

socialt liv på tre timmar? undrar Göran Kecklund. När<br />

produktionen ställer sådana krav på de anställda har man<br />

fjärmat sig från grundläggande mänskliga behov.<br />

Enligt arbetsmiljöforskningen bör det gå mellan elva och<br />

sexton timmar mellan två arbetspass. Då hin<strong>ner</strong> man sova<br />

och klara av vardagliga sysslor som har med hem och familj<br />

att göra. Eftersom tröttheten ackumuleras under en arbetsvecka<br />

är det viktigt att inte ha för många arbetsdagar i följd.<br />

Att jobba natt i mer än tre fyra arbetspass i sträck är inte<br />

tillrådligt.

GUN LEANDER<br />

Just yrkeschaufförer är en utsatt grupp eftersom trafiken<br />

kräver en utvilad och alert hjärna.<br />

Andra grupper som kan råka ut för riskabel trötthet är<br />

lokförare, byggnadsarbetare, jourarbetande vårdpersonal och<br />

driftstekniker med nattskift. En trött hjärna reagerar långsammare<br />

och är sämre på att ta in nya fakta och uppgifter.<br />

Tröttheten undermi<strong>ner</strong>ar förmågan att fatta beslut och ökar<br />

risken för felslut. Forskarna tror att orsaken till detta kan<br />

vara att delar av hjärnan, främst frontalloberna i pannan,<br />

inte har fått återhämta sig tillräckligt. Där sitter bland annat<br />

förmågan att bedöma, lösa problem och reagera på varningssignaler<br />

i tid.<br />

Trötthet ökar risk för fadäser<br />

”Att nicka till” betyder att man har glidit in i något som kallas<br />

för mikrosömn, ett förstadium till normalt insomnande.<br />

Tidiga varningstecken är tunnelseende, att bara orka svara<br />

enstavigt på tilltal och att känna sig ”lite borta”. I värsta fall<br />

varar mikrosömnen i flera timmar, men vanligast är att<br />

mikrosömnen varar i cirka en halvtimme upp till en timme.<br />

Upp till 20 minuters mikrosömn kan pågå utan att den<br />

sovande efteråt är medveten om det. Det enda den sovande<br />

vet om är att han eller hon har råkat nicka till.<br />

– Det tydligaste exemplet på mikrosömn har vi dokumenterat<br />

hos lokförare under en vanlig rutinfärd mellan klockan 23.00<br />

och 04.00. Om lokföraren hade tagit rast när han var som<br />

tröttast hade han somnat inom 30 sekunder, berättar Göran<br />

Kecklund. Enbart det faktum att han arbetade nattetid<br />

minskade lokförarens prestationsförmåga och förlängde hans<br />

reaktionstid på ett sätt som påmin<strong>ner</strong> om hur det ser ut hos<br />

• 79

80 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

en berusad person med cirka 0,8 promille alkohol i blodet.<br />

Två tredjedelar av svenska lokförare erkän<strong>ner</strong> att de någon<br />

gång har nickat till under sina nattkörningar. Göran Kecklund<br />

har även testat yrkeschaufförer i en bilsimulator, försök<br />

som sker i samarbete med Väg och trafikforskningsinstitutet<br />

i Linköping.<br />

Yrkeschaufförerna fick komma till laboratoriet efter ett<br />

arbetspass och simulera en helt vanlig hemresa med bilen.<br />

Resultaten blev skrämmande. Om det hade handlat om en<br />

riktig bilresa hade olycksrisken varit skyhög, åtminstone<br />

för några av förarna. Totalt sett visar studier att nästan 20<br />

procent av alla som arbetar nattskift somnar under varje<br />

skift. Drygt sex av tio erkän<strong>ner</strong> att de råkat nicka till!<br />

Att äta sig pigg<br />

Många som arbetar under udda tider brukar försöka lägga in<br />

måltider som ger ny e<strong>ner</strong>gi, trots att dygnsrytmen egentligen<br />

är inställd på fasta och vila. Arne Lowdens forskning visar<br />

att prestationsförmågan påverkas mer positivt av fettrik<br />

jämfört med kolhydratrik mat.<br />

– Mat med mycket potatis och pasta bidrar till kraftigare<br />

blodsockersvängningar än mat som innehåller fett. Fettet i<br />

maten ger en jämnare prestationskurva. Det handlar dock<br />

inte om några feta mål mat utan bara precis så mycket<br />

kalorier som man gör av med under ett arbetspass.<br />

Barn som slarvar med frukosten och hoppar över lunchen<br />

får sämre prestationsförmåga.<br />

Studier av nattarbetande perso<strong>ner</strong>s matvanor visar att<br />

prestationsförmågan inte påverkas av när på dygnet man

GUN LEANDER<br />

äter, det viktiga är att måltidsvanorna är regelbundna.<br />

En grupp fick äta fyra rejäla måltider under dagen och<br />

fasta på natten och en annan grupp åt sex mindre måltider<br />

fördelade på dygnets alla timmar.<br />

– Men vår mentala kapacitet följer dygnsrytmen mer än näringsintaget,<br />

säger Arne Lowden. Vi har alla en naturlig svacka<br />

strax efter lunch, men den betyder inte så mycket i praktiken.<br />

Om de som jobbar natt bara tar tillräckligt många pauser<br />

orkar de fortsätta utan att behöva äta.<br />

Att stoppa något i munnen för att bli pigg fungerar bara<br />

för stunden. Blodsockernivåerna går visserligen brant upp,<br />

liksom insulinet, men effekten är kortvarig. För att hålla sig<br />

pigg bör blodsockernivån hålla sig på en någorlunda jämn<br />

nivå. Kraftiga svängningar i insulin- och blodsockernivåerna<br />

bidrar att tröttheten i stället blir värre.<br />

Hemresan som risksituation<br />

– Den person som varken unnar sig tid att äta eller ta<br />

välbehövliga pauser under det nattliga arbetspasset kan<br />

drabbas av en riskabel trötthet på hemresan.<br />

Många är medvetna om sin trötthet, men de tar inte signalerna<br />

på allvar. Efter många timmars anspänning sätter man<br />

sig i sin välbekanta bil, startar motorn och sätter på bilradion<br />

eller stereon.<br />

Efter cirka en kvarts bilkörning brukar de flesta ha varvat<br />

<strong>ner</strong> och risken är då att sömnigheten kommer ifatt bilföraren.<br />

Det är nu risken för mikrosömn blir som störst. En<br />

enkät som Anna Anund, Björn Peters och Göran Kecklund<br />

• 81

82 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

Kän<strong>ner</strong> inte igen signalen<br />

Trött<br />

Vill inte vidta åtgärd<br />

Kän<strong>ner</strong> igen signalen<br />

Vet inte relevant åtgärd<br />

Förhindrad att vidta åtgärd<br />

Bilföraren ställs inför olika<br />

valsituatio<strong>ner</strong> under en trött<br />

körning.<br />

Vill vidta åtgärd<br />

Vet relevant åtgärd<br />

Vidtar åtgärd<br />

gjort i en slumpvis utvald grupp av 3.000 bilförare visar att<br />

det är mycket vanligt att unga bilförare i 18 till 25-årsåldern<br />

tycker att de sover för lite. De flesta sover runt sju timmar<br />

och har en timmes sömnbrist per dygn. Nästan 60 procent i<br />

den här gruppen kän<strong>ner</strong> sig allvarligt trötta under bilkörning.<br />

På frågan om de kän<strong>ner</strong> sig ihållande trötta svarar bara fyra<br />

procent av de som var över 65 år ja. Men i åldrarna 26 till<br />

45 år är det mer än var femte person som kän<strong>ner</strong> sig ”ihållande<br />

trött”. De flesta bilförare märker själva hur trötta de

GUN LEANDER<br />

är. De noterar sådant som gäspningar, tunga ögonlock och<br />

långsammare reaktionstid. Däremot inser de inte alltid risken<br />

för nedsatt körförmåga.<br />

Försök visar att vi människor är mycket dåliga på att<br />

bedöma om vi håller på – eller har nickat till.<br />

De flesta bilförare vidtar olika mer eller mindre effektiva<br />

åtgärder mot sin trötthet. Bland de äldre bilförarna är det<br />

vanligt att de kör lite långsammare för att minska risken.<br />

Bland de yngre, däremot, är det vanligt att de gasar på för<br />

att komma hem ännu fortare. Yngre perso<strong>ner</strong> har olika knep<br />

för att kvickna till som att öppna fönstret, sjunga, vissla,<br />

prata högt och höja ljudet på stereon eller radion. Att stanna<br />

bilen, kliva ur och dricka kaffe är betydligt klokare, men det<br />

är framför allt de äldre som gör så.<br />

Störd vila i hemmet<br />

Att komma hem tidigt på morgonen efter ett arbetspass<br />

ställer alldeles särskilda krav på omgivningen.<br />

– Egentligen är det obiologiskt att kräva av kroppen att<br />

vi ska kunna gå och lägga oss och sova tre till fyra timmar<br />

tidigare än vanligt för att orka upp extra tidigt nästa morgon,<br />

förklarar Arne Lowden. Och lika svårt kan det vara att få ut<br />

tillräckligt med återhämtning ur den sömn som man unnar sig<br />

efter ett nattligt arbetspass.<br />

På ett pappersbruk kan ett typiskt schema se ut så här:<br />

Den anställde kommer hem på morgonen, sover fyra till fem<br />

timmar, går till eftermiddagsskift, går hem igen och sover<br />

några timmar varefter förmiddagsskiftet startar. Systemet<br />

bygger på att arbetstagaren har åtta timmars ledighet mellan<br />

• 83

84 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

skiften och därefter får drygt två dagars ledighet.<br />

– För att klara ett sådant schema krävs att man är ständigt<br />

sömnflexibel, vilket inte många människor är, säger Arne<br />

Lowden. De flesta av oss blir snarare mer rigida med åren och<br />

får svårare att ställa om dygnsrytmen.<br />

– Vi vet också att stress i slutet av arbetsdagen stör sömnen,<br />

säger Arne Lowden. De första hundra minuterna av sömnen<br />

– den första sömncykeln – tar cirka hundra minuter och är<br />

viktig för sömnens kvalitet. Det är nämligen då som de<br />

djupaste sömnstadierna brukar komma. Varje natt har vi<br />

omkring fyra till fem sådana cykler, men djupsömnen blir<br />

mindre ju närmre uppvaknandet vi kommer. Stress kan bidra<br />

till att dessa uppvaknanden blir fler och stör sömnen mer.<br />

– Många som arbetar udda tider har svårt att bibehålla normala<br />

sociala kontakter med goda vän<strong>ner</strong>, säger Arne Lowden.<br />

Frestelsen är stor att säga åt vän<strong>ner</strong>na att de kan ringa ”när<br />

som helst”, även på dagtid. Men om någon stör dem under<br />

dagens sömn kan resultatet bli att de får sova för lite.<br />

Både djupsömnen och drömsömnen (REM-sömnen) tar<br />

stryk, vilket betyder att de fungerar sämre, får nedsatt<br />

koncentrationsförmåga och inte kän<strong>ner</strong> sig lika pigga som de<br />

annars skulle ha gjort. Dygnsrytmen gör att sömnen blir kortare<br />

under dagtid då kroppen är inställd på vakenhet. Ljus och<br />

ljud bidrar också till att störa sömnen hos nattarbetaren.<br />

Sova inför arbetet<br />

Arne Lowden berättar om sömnmönstret hos en erfaren flygvärdinna<br />

som vet att hon ska gå upp extra tidigt nästa morgon.<br />

Trots att hon aldrig under sitt yrkesliv missat ett plan

GUN LEANDER<br />

sover hon ytligare och oroligare än normalt.<br />

– Hennes sömn påmin<strong>ner</strong> om den som många åldringar har<br />

ytlig, flack och med mycket lite djupsömn. Men medan en<br />

pensionär kan ta sig en tupplur på dagen och kompensera<br />

sömnbristen måste flygvärdinnan vara på topp hela arbetspasset<br />

igenom.<br />

– Många har upptäckt poängen med att ta en kort tupplur<br />

inför ett kvällsskift eller en nattlig körning. Då kän<strong>ner</strong> de sig<br />

fräscha och effektiva när arbetspasset börjar. Flygpersonal,<br />

som ofta åker buss långa sträckor till sitt arbetspass, kan<br />

passa på att sova under transporten.<br />

– I ett kort perspektiv är korta tupplurar effektiva, förklarar<br />

Göran Kecklund.<br />

Men i längden måste den som arbetar på natten hitta ett<br />

sätt att få tillräckligt med sömn och återhämtning. Rådet blir<br />

att verkligen prioritera sömnen under en eller två dagar i<br />

veckan. Då får ingenting störa.<br />

Många trötta i trafiken<br />

Bakom trafikens olycksstatistik döljer sig ett okänt antal fall<br />

som orsakas av sömnproblem, trötthet och orimliga arbetspass.<br />

– Om vi ska leva upp till nollvisionen som Sveriges riksdag<br />

antog 1997 – att halvera dödstalen i trafiken till 2007 – måste<br />

vi ta sömnbrist på allvar som en av de stora riskfaktorerna,<br />

säger Göran Kecklund.<br />

– Vi diskuterar många tekniska lösningar som bättre skyltar,<br />

tätt med reflexstolpar, tydliga räfflade kantlinjer, bältespåminnare,<br />

alkolås, hastighetsbegränsningar, mitträcken och<br />

• 85

86 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

ombyggda vägkorsningar. Men det räcker inte. En stor del, tio<br />

till tjugo procent, av trafikolyckorna beror på att förarna är<br />

trötta. Och det är antagligen för lågt räknat. Efter första<br />

dygnet utan sömn kan prestationsförmågan vara halverad.<br />

Efter två dygn är prestationsförmågan i botten och vi riskerar<br />

oavbrutet att somna. Dygnsrytmen gör att tröttheten under<br />

vaka alltid är värst under sennatten.<br />

Genom att studera yrkesförare i en simulator kan forskarna<br />

konstatera att farhågorna stämmer. Slutsatsen av en rad studier<br />

blir att sömnbrist kan vara riskabel i trafiken. Den som bara<br />

sover tre timmar per dygn får en ackumulerad risk för trafikolyckor<br />

eftersom körförmågan går ned dramatiskt.<br />

– Jag och Torbjörn Åkerstedt har studerat olyckor på svenska<br />

motorvägar med hänsyn till trafikintensiteten. Vi har dividerat<br />

antalet olyckor med antalet bilar och funnit att risken för<br />

trafikolyckor är fem gånger högre under sennatten. Värst är<br />

det runt fyratiden på morgonen då vi människor befin<strong>ner</strong> oss<br />

i botten på vår dygnsrytm. Bilden blir ännu tydligare om vi<br />

renodlar studien till singelolyckor. Det är tolv gånger högre<br />

risk för en olycka vid 04.00-tiden jämfört med klockan 10.00<br />

på förmiddagen. I de här beräkningarna har vi lyft bort alla<br />

olyckor som orsakas av rattfylleri. Vi vet inte om olyckorna<br />

orsakas enbart av trötthet, men sömnighet är säkert en<br />

bidragande faktor. Tendensen är särskilt stor bland de unga<br />

bilförarna mellan 18 och 24 år. I gruppen 65 år och äldre<br />

finns ingen riskökning alls.<br />

Inom åkeribranschen har problemen snarare ökat under<br />

senare år, trots att fler och fler av chaufförerna själva blivit

GUN LEANDER<br />

medvetna om att de riskerar att nicka till under jobbet.<br />

Chaufförerna och åkarna vet sällan hur arbetsveckan kommer<br />

att se ut eller hur mycket sömn man kommer att få innan det<br />

är dags för en ny körning. Ovissheten och oförmågan att<br />

själv ställa villkor – då går kunden till en annan – gör att<br />

många pressar sig på ett sätt som inte stämmer med kroppens<br />

biologi.<br />

– Egentligen borde det ingå i körkortsutbildningen att träna<br />

upp förmågan att bedöma den egna tröttheten, säger Göran<br />

Kecklund. Det är fullt möjligt att bli bättre på att tidigt<br />

upptäcka signaler på att mikrosömn är på väg. Det gäller<br />

att uppmärksamma förare på att trötthet bidrar till sämre<br />

omdöme och att man underskattar riskerna och överskattar<br />

sin egen förmåga.<br />

Under semesterperioder borde det finnas skyltar och broschyrer<br />

som hjälper bilförarna att hitta metoder att hålla sig<br />

pigga under bilkörningen. Bättre och säkrare rastplatser<br />

efterlyses av många. Det är lika viktigt att ta en paus då och<br />

då som att använda bilbälten och det borde vara lika självklart.<br />

Göran Kecklunds forskning handlar även om att ta fram<br />

nya tekniska lösningar som motverkar trafikolyckor orsakade<br />

av trötthet. Ett EU-projekt har just startat där det är meningen<br />

att forskarna ska kunna ta fram enkla hjälpmedel som varnar<br />

i tid när föraren håller på att tappa fokus på körningen eller<br />

rentav slumra till. Dit hör en sensor som fästes i pannan eller<br />

på handleden och som registrerar tidiga tecken på att föraren<br />

håller på att somna, exempelvis genom att mäta hjärtfrekvens,<br />

rörelsemönster eller elektrisk urladdning i centrala <strong>ner</strong>vsystemet.<br />

Gun Leander är vetenskapsjournalist.<br />

• 87

88 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

FAKTA<br />

Här kommer några av de råd som Göran Kecklund och<br />

Arne Lowden ger till dig som arbetar på udda tider:<br />

• Pla<strong>ner</strong>a in sömnen i ditt liv.<br />

• Sov så snart du kan efter ett nattpass.<br />

• Se till att vilan blir ostörd, även om du måste sova dagtid.<br />

• Lura kroppens inbyggda dygnsrytm genom att ta på sockor<br />

när du lägger dig och ta sedan snabbt av dem. Kyla är<br />

kroppens sovsignal.<br />

• Börja helst inte morgonpass före klockan 06.00.<br />

• Undvik extremt långa arbetspass på över tolv timmar.<br />

• Lockas inte att ta dubbla arbetspass.<br />

• Sprid ut arbetstiden så att du hin<strong>ner</strong> återhämta dig.<br />

• Undvik att köra bil på natten.<br />

• Se till att du är utsövd när du sätter dig bakom ratten.<br />

• Om du blir sömnig – stanna bilen och sov 15–20 minuter.<br />

• Acceptera inte mer än tre nattpass i följd. Ta minst två<br />

dagars ledigt efteråt.<br />

Lästips!<br />

Anund, A., Kecklund, G., Peters, B. Min trötta resa. Rapport 498<br />

VTI, Väg och transportforskningsinstitutet, 2004.<br />

Åkerstedt, T., Kecklund, G. Trötthet och trafiksäkerhet – en översikt<br />

av kunskapsläget. Stressforskningsrapport 309: 63, 2003.

GUN LEANDER<br />

Drycker som väcker<br />

FAKTA<br />

Kaffe, te och coladrycker innehåller koffein, ett ämne som<br />

verkar vara som klippt och skuret för att motverka kroppens<br />

viktigaste trötthetssignal, adenosin.<br />

Det låter ju bra, men stimulantia av den här typen bör<br />

hanteras försiktigt för att inte få motsatt effekt. Det trick som<br />

koffein använder för att utöva sin effekt är att likna adenosin.<br />

Koffeinet binder sig nämligen till samma mottagarstruktur,<br />

receptor, i cellen. Adenosin är ett ämne som bildas vid förbränning<br />

av ATP (adenosintrifosfat) cellernas viktigaste e<strong>ner</strong>gikälla.<br />

ATP-molekylen används för att driva e<strong>ner</strong>gikrävande processer i<br />

cellen, som förbränning av fett och tillverkning av protei<strong>ner</strong>. På<br />

ett dygn omsätter kroppen lika mycket ATP som kroppsvikten.<br />

Adenosin signalerar till kroppen att det är dags att sänka<br />

blodtrycket och pulsen och att cellerna behöver vila.<br />

Men medan adenosin aktiverar receptorn så att vi blir mer<br />

och mer sömniga lämnar koffeinet receptorn i fred. Följden blir<br />

att adenosinet inte kan utöva sin effekt. Då kan i stället hjärnan<br />

bli mer aktiv och binjurarna bilda mer av stresshormonet<br />

adrenalin. När adenosinreceptorn blockeras ökar halterna<br />

av ”välbehagshormonet” dopamin, vilket bidrar till piggheten.<br />

När den behagliga effekten avtar kan tröttheten upplevas<br />

som ännu djupare än den var tidigare.<br />

Ett sätt att ta reda på om man blivit beroende av koffein är<br />

att helt avstå från kaffe och andra koffeinhaltiga drycker under<br />

några dygn. Om man då får abstinensbesvär i form av huvudvärk,<br />

trötthet, humörsvängningar, muskelvärk och influensaliknande<br />

symtom beror det på att kroppen bildat en mängd<br />

• 89

90 • ATT VARA FLEXIBEL DYGNET RUNT – EN GÅVA OCH EN FÖRBANNELSE<br />

kompenserande adenosinreceptorer som nu är fria att ta<br />

emot adenosin och dess signaler om trötthet. Beroendet är ett<br />

faktum. Ju mer beroende av koffein en person är, desto svårare<br />

är det att använda kaffe som väcksignal i pressade lägen.<br />

Då reagerar kroppen inte lika starkt på koffeinet. Det finns<br />

också en risk att sömnen blir ytligare om man dricker mycket<br />

kaffe timmarna före sängdags. Den som vill utnyttja stimulansen<br />

och väckeffekten hos kaffet bör hellre dricka en riktigt stor stark<br />

kopp nybryggt kaffe än att sippa lite kaffe då och då.

Stresstålig operatör: ”Värst<br />

klockan halvfem på morgonen”<br />

Av Gun Leander<br />

Mats Jacobson har aldrig jobbat annat än udda<br />

tider och han vet allt om sömnighet. Men han<br />

lyckas alltid hålla sig alert under jobbet som<br />

operatör på Stockholmradio i Nacka strand<br />

utanför Stockholm.<br />

– Här vet man aldrig vad som ska hända under en arbetsdag.<br />

Det är en utmaning att fundera ut lösningar för människor<br />

som hamnat i olika besvärliga situatio<strong>ner</strong> till sjöss eller i<br />

luften.<br />

Det har sin charm att arbeta i ett 24-timmarsöppet kontorslandskap<br />

högt upp i en futuristisk byggnad nära inloppet<br />

till Stockholm från Saltsjön. Genom panoramafönstren kan<br />

solens upp- och nedgång följas året runt. I gryningen<br />

kommer ljuvliga dofter från Birgittas bageri. Det händer<br />

att någon smyger iväg och köper en varm vetelängd som<br />

operatörerna mumsar i sig vid sina arbetsterminaler.<br />

Det fasta vaktschemat som gäller är en kompromiss som<br />

de cirka tjugo operatörerna har kommit överens om med sin<br />

arbetsgivare. Operatörerna arbetar intensivt i tre dygn för att<br />

kunna vara lediga i tre dagar, varpå de jobbar i fyra dagar<br />

och är lediga i tre dagar. Så rullar det på året runt.<br />

• 91

92 • STRESSTÅLIG OPERATÖR: ”VÄRST KLOCKAN HALVFEM PÅ MORGONEN”<br />

Stockholmradio, som startade 1914, gick över från Telia<br />

till Viamaregruppen år 2003.<br />

Från basen i Nacka strand utanför Stockholm nås flygplan<br />

och fartyg över en stor del av världen. Stockholmradio fungerar<br />

också som kustnära radio för både yrkesfartyg och<br />

fritidsbåtar.<br />

Stockholmradio fungerar sedan några år som servicecentral<br />

till båtfolket genom tjänsten Sjöassistans. Man är<br />

också stöd till sjöräddningscentralen Sweden Rescue i<br />

Göteborg och hjälper till med nödpassning och kommunikation<br />

om sjöräddningscentralen begär det.<br />

Radiotrafiken under den uppmärksammade Estoniakatastrofen<br />

1994 – då Stockholmradio fortfarande var en<br />

del av svensk sjöräddning – skedde med det kustnära sambandssystemet<br />

VHF och gick inte att uppfatta i Nacka.<br />

Så här lät den nattliga radiotrafiken mellan fartygen ute<br />

till havs:<br />

”ESTONIA: MAYDAY! MAYDAY! Silja Europa från Estonia.<br />

SILJA EUROPA: Estonia från Silja Europa, sänder ni<br />

MAYDAY?<br />

Estonia, vad händer?<br />

Kan ni upprepa?<br />

ESTONIA: Jo, vi har nu här problem, vi har svår styrbords<br />

slagsida, jag tror att det är 20–30 grader. Kan du komma och<br />

hjälpa, och be också Viking Line komma till hjälp.<br />

SILJA EUROPA: Jo, kan ni säga er exakta position?<br />

ESTONIA: Jag kan inte säga, vi har blackout.<br />

ESTONIA: Verkligt illa, det ser verkligen illa ut nu här, jo.”<br />

– Jag minns den där septembernatten väl, berättar Mats.

GUN LEANDER<br />

Vi hörde varken nödanropet eller den nödtrafik som följde.<br />

Det dröjde cirka en halvtimme innan vi visste vad som hänt.<br />

Först ringde sjöräddningscentralen i Mariehamn upp oss och<br />

frågade om vi visste något. Då ringde vi till sjöräddningscentralen<br />

i Åbo där man kunde bekräfta att Estonia hade 30 graders<br />

slagsida och var utan elström.<br />

När vi frågade vilken hjälp de ville ha av oss, blev svaret vagt.<br />

Då frågade vi: Vill ni ha helikoptrar. Svaret blev: Jo.<br />

Sedan rullade den svenska hjälpen igång för fullt. Av 989<br />

människor räddades 137.<br />

– Vi kunde hjälpa till genom att ta emot information från<br />

hemvändande helikoptrar så att fler helikoptrar kunde skickas<br />

ut till olycksplatsen.<br />

Stockholmradio fick också fungera som improviserat<br />

presscentrum och ta hand om journalisternas alla frågor. På<br />

så sätt avlastades den finska räddningsledningen som kunde<br />

arbeta mer ostört.<br />

Annars är kortvågsradion ett säkert kort när alternativen<br />

flygradio på VHF och mobiltelefo<strong>ner</strong> inte räcker till. Det kan<br />

gälla även för korta avstånd. På grund av jordens krökning<br />

är det bara kortvåg som kan användas mellan Sverige och<br />

delar av Asien och Indiska Oceanen. Både sydpolsexpeditio<strong>ner</strong><br />

och Mount Everestklättrare har haft glädje av Stockholmradios<br />

tjänster.<br />

Mats Jacobson är 48 år och vet inte om han kommer att<br />

orka jobba udda tider fram till 65. Men det är ingen tvekan<br />

om att han hamnat rätt i livet.<br />

Redan under högstadiet i Falun var Mats Jacobson passio<strong>ner</strong>ad<br />

radioamatör. Han lärde sig radiotelegrafi genom att gå<br />

• 93

94 • STRESSTÅLIG OPERATÖR: ”VÄRST KLOCKAN HALVFEM PÅ MORGONEN”<br />

en kurs för den lokala radioklubben och när han var 16 år<br />

fick han amatörcertifikat.<br />

Sin värnplikt gjorde han hemma i Falun på I 13 då han<br />

fick telegrafistutbildning. Det kändes självklart att utbilda sig<br />

på Sjöbefälsskolan och redan under den sista månaden på<br />

skolan varvade han lektio<strong>ner</strong>na med extrajobb på<br />

Stockholmradio.<br />

Med uniform bland turister<br />

En av hans lärare hade jobbat som telegrafist på passagerarfartyget<br />

Polaris och ville gå i land. Han frågade om Mats<br />

hade lust att ta över och han tackade ja och mönstrade på i<br />

Halifax, Nova Scotia i Kanada. Fartyget var 78 meter långt<br />

och tog 80 passagerare.<br />

– Visst var det trångt ombord men resenärerna, mest amerikanska<br />

turister, var vetgiriga och naturintresserade. Hela idén<br />

byggde på äventyr och annorlunda upplevelser. Arbetstiderna<br />

var fyra timmar på förmiddagen och fyra timmar på eftermiddagen,<br />

men i praktiken kunde det handla om både tidiga<br />

morgnar och sena kvällar.<br />

Mats Jacobson berättar med lysande ögon om isolerade<br />

kustsamhällen utefter kanadensiska kusten, anblicken av<br />

valar, tusentals sälar, fåglar och vildhästar i flockar. Han har<br />

sett hela den amerikanska ostkusten, seglat förbi New York<br />

i tidigt morgonljus, färdats uppför Amazonas och andra sydamerikanska<br />

floder, besökt Trinidad och Djävulsön.<br />

– När jag kom tillbaka från mina tjänstledigheter till havs<br />

kändes det kul att vara på en så internationell arbetsplats där<br />

främmande språk surrar i luften hela tiden. Här träffade jag

GUN LEANDER<br />

också min blivande fru Bodil och vi trivs bra med att jobba<br />

kvar båda två. När barnen var små var vi sällan här samtidigt.<br />

Vi lade våra scheman så att någon av oss alltid var<br />

hemma hos barnen.<br />

Föräldraledigheterna har vi delat på och under långa<br />

perioder har båda jobbat deltid för att hinna med.<br />

Fördelen är att barnen alltid har en förälder hemma.<br />

Nackdelen är att det är svårt att få till ett normalt socialt liv.<br />

Nu är barnen 22, 18 och 14 år, så de klarar sig själva på ett<br />

helt annat sätt. Bodil och jag försöker hinna gå på dansträningen<br />

i Kungsängens folkdansgille varje onsdag mellan<br />

20 och 22, men i bland måste jag rusa iväg till jobbet efter<br />

en timme.<br />

Att jobba natt efter att ha dansat folkdans tills svetten<br />

lackar är inte lätt, men Mats kän<strong>ner</strong> att han behöver den<br />

avkopplingen.<br />

Sover på jobbet<br />

En typisk arbetsvecka börjar på måndag med ett pass som<br />

varar mellan 08.00 på morgonen och slutar klockan 22 på<br />

kvällen. Sedan har han åtta timmar på sig innan han ska<br />

vara på jobbet igen.<br />

– Eftersom jag bor fyra mil bort, i Kungsängen, är det ingen<br />

idé att åka hem utan jag brukar sova i en av våra sovkabi<strong>ner</strong><br />

som vi har på jobbet, berättar Mats.<br />

Han tillhör de lyckligt lottade människor som lätt kan<br />

somna och vakna var som helst.<br />

– I bland är jag så slut så att jag tvärsomnar. Det verkar som<br />

• 95

96 • STRESSTÅLIG OPERATÖR: ”VÄRST KLOCKAN HALVFEM PÅ MORGONEN”<br />

om sömnen ”tar” bättre när jag lägger mig dödstrött. Men<br />

om jag är kvälls- eller morgonmänniska vet jag inte, eftersom<br />

jag aldrig haft normala kontorstider. I vår familj är nog min<br />

fru Bodil den utpräglade kvällsmänniskan. Hon är ytterst<br />

svårväckt på morgnarna.<br />

På tisdagen arbetar han mellan klockan sex och halv tre.<br />

Sedan åker han hem till sina barn, lagar mat och försöker få<br />

någon timmes sömn innan det är dags att åka till nattpasset<br />

som börjar klockan 22 på kvällen. Först klockan sex på<br />

onsdagsmorgonen är det dags att åka hem igen.<br />

Efter de tre arbetsdygnen brukar dygnsrytmen vara ur<br />

balans och när Mats sätter sig i bilen för att åka hem kan<br />

han bli mycket sömnig.<br />

– Visst har det hänt att jag känt att det snurrar till i huvudet<br />

av sömnighet, men då brukar jag använda alla tillgängliga<br />

trick om jag är på E 4 och inte kan stanna. Någon trafiksäkerhetsrisk<br />

är jag inte.<br />

– Jag saktar ned, öppnar fönstret, lyssnar på musik, sjunger<br />

med i låtarna och talar högt för mig själv för att inte somna.<br />

Sedan vet jag att jag alltid kan stiga ur bilen och vila en stund<br />

vid Rotebro. Om hemresan blir försenad vet min fru att jag<br />

brukar ta en paus om jag är riktigt trött, så hon blir inte<br />

orolig.<br />

– När jag väl kommit hem brukar jag laga frukost till barnen<br />

och försöka sova till klockan 15. Men det tar ytterligare en<br />

dag innan jag orkar företa mig något vettigt. Att ha tre eller<br />

fyra dagar ledigt i följd är dock underbart när alla andra<br />

jobbar. Man hin<strong>ner</strong> med mycket där hemma.

GUN LEANDER<br />

Stillheten värst<br />

På jobbet kan de lugna perioderna vara de mest påfrestande,<br />

märkligt nog. Trots att operatörerna är ruti<strong>ner</strong>ade, kan de bli<br />

sömniga när dygnsrytmen slår till frampå småtimmarna. Då<br />

brukar de prata med varandra för att hålla sig vakna.<br />

– Med tiden blir man skicklig på att ta upp tanketrådar som<br />

avbrutits av jobb för en kvart sedan, berättar Mats. Jag<br />

brukar intala mig att det bara är att gilla läget. Arbetsbelastningen<br />

rår jag helt enkelt inte över, det är bara att<br />

anpassa sig och göra sitt jobb så gott det går.<br />

Några lunch- eller andra pauser finns inte inlagda i<br />

schemat, vilket innebär att operatörerna äter sina måltider<br />

sittande vid terminalen.<br />

– Det är nog inte särskilt hälsosamt, men vad gör man? Vi<br />

kan inte lämna terminalerna, där det krävs hundraprocentig<br />

uppmärksamhet dygnet runt.<br />

Mats brukar ha med sig lunchlåda som han värmer i<br />

micron. Han startar varje arbetspass med en kopp kaffe, men<br />

övergår sedan till vatten. Sedan kan det bli en macka och lite<br />

frukt då och då.<br />

Vilka egenskaper behövs för att vara operatör på en så<br />

pass utsatt arbetsplats?<br />

Mats funderar lite och sedan säger han stresstålighet. Och<br />

saktmodighet. Att inte jaga upp sig för mycket. Det gäller att<br />

hålla huvudet kallt även om det är kaos och kroppens dygnsrytm<br />

är inställd på att krypa under täcket. Utan omsvep<br />

erkän<strong>ner</strong> Mats att på en skala på ett till tio, där ett står för<br />

maximal pigghet, placerar han sig någonstans mellan fyra<br />

• 97

98 • STRESSTÅLIG OPERATÖR: ”VÄRST KLOCKAN HALVFEM PÅ MORGONEN”<br />

och sex dagen efter ett 13 timmar långt arbetspass som slutade<br />

22 kvällen innan.<br />

– Riktigt utsövd och alert är jag nog bara direkt efter<br />

semestern, säger han eftertänksamt. Men så är det nog för<br />

alla som jobbar udda tider.<br />

På frågan om han kän<strong>ner</strong> sig stressad ställer Mats motfrågan.<br />

Hur menar du då? Han är helt enkelt inte en person<br />

som jagar upp sig och han har gåvan att släppa alla tankar<br />

på jobbet när han är ledig.<br />

– Jag kän<strong>ner</strong> nog mig själv ganska bra när det gäller sömnighet.<br />

Den värsta svackan brukar uppträda vid halvfemtiden på<br />

morgonen under ”vargtimmen”. Men då inträffar också de<br />

flesta tillbud och anropen blir fler, vilket gör att man piggnar<br />

till.<br />

Bortsprungna hundar och bärgning<br />

Under den ljusa årstiden är det betydligt lättare att klara av<br />

nattpassen än under höst och vinter. Under sommaren har<br />

Stockholmradio betydligt mer att göra eftersom här också<br />

finns en service, Sjöassistans, som fritidsbåtar kan abon<strong>ner</strong>a på.<br />

Genom att betala en årsavgift kan båtägaren få tillgång till<br />

all tänkbar service som har med båtar och sjösäkerhet att<br />

göra. De flesta hör av sig via mobiltelefon eller ett anrop<br />

över VHF-radion. Det kan handla om hjälp med bärgning<br />

och reparation om något i båten gått sönder, information om<br />

broöppningar och öppettider i skärgårdsbutiker, hjälp att<br />

hitta bortsprungna hundar och förmedling av medicinsk<br />

hjälp. Sjöassistans hjälper till med transporten av reservbränsle,<br />

reservdelar och dykare utefter hela den skandinaviska

GUN LEANDER<br />

Mats Jacobson vid sjökortet på Stockholmradio.<br />

Foto: Roger Bengtsson<br />

kusten. Om batteriet tar slut mitt på havet eller om man går<br />

på grund kan det räcka med ett samtal hit för att få hjälp.<br />

– Om det däremot gäller fara för liv och säkerhet ska man<br />

vända sig till Sjöräddningen via SOS Alarm 112 eller anropa<br />

på VHF kanal 16, förklarar Mats.<br />

– När någon hör av sig till oss kan det gälla en båtägare som<br />

råkat få en tamp i propellern, eller ett roderhaveri till sjöss. Vi<br />

har byggt upp ett nätverk med närmare 500 kontaktperso<strong>ner</strong><br />

runt den svenska kusten som snabbt kan rycka ut och hjälpa<br />

till med bärgning vid enklare grundstötningar, motorreparatio<strong>ner</strong><br />

och andra tekniska problem.<br />

• 99

100 • STRESSTÅLIG OPERATÖR: ”VÄRST KLOCKAN HALVFEM PÅ MORGONEN”<br />

Det är lättare att hålla sig pigg under ett helt arbetspass på<br />

sommarhalvåret när alla fritidsbåtar hör av sig och arbetsbördan<br />

ökar. Då kan det också hända smått absurda saker<br />

som att en nybliven båtägare blir ursinnig för att han inte får<br />

ut en kvalificerad motorreparatör till Sandhamn exakt klockan<br />

06.00 en pingstdag.<br />

– Nu missar jag starten på eskaderseglingen – och det är ERT<br />

fel!!<br />

De flesta båtägare är dock mer realistiska och blir glatt<br />

överraskade över hur smidigt hjälpen fungerar. Om någon<br />

blir sjuk ombord och behöver ambulanstransport kan det gå<br />

snabbare till akuten än om man startar från in<strong>ner</strong>stan.<br />

Hör hela världen<br />

Det brusar och surrar från kortvågsradion. På ena sidan<br />

finns kontrollborden för flyget och på den andra kontrollborden<br />

för fartygstrafiken. Operatörerna är vana att springa<br />

emellan och lyssna efter allt som låter avvikande i det ständiga<br />

bruset.<br />

Över VHF-nätet följs sökningen efter en övergiven kajak<br />

som har hittats norr om Singö i Upplands skärgård. I kajaken,<br />

som var vattenfylld, fanns lite rester av matsäck och en jacka.<br />

Ett stort räddningspådrag bestående av polis, kustbevakning<br />

och sjöräddning söker efter kajakens ägare, en 35-årig man,<br />

men de hittar bara kajaken och paddeln. Samtidigt, i terminalen<br />

mitt emot, kommer rapporter om drivande plankor<br />

utanför Gotland. Det är en sjöräddningsövning som pågår<br />

och operatörerna följer med i alla moment i övningen.<br />

Via terminalborden får en stor del av världens flygbolag

GUN LEANDER<br />

och rederier hjälp att kommunicera med sina besättningar<br />

via radiokommunikation på kortvågstelefoni. Det kan vara<br />

piloter som vill meddela familjerna därhemma att de blir försenade<br />

eller flygvärdinnan som vill veta hur det gick i den<br />

viktiga matchen som nyss sänts i svensk TV. Det kan handla<br />

om vädret på ankomstplatsen, om vilken frekvens man kan<br />

lyssna på den senaste BBC-sändningen eller om aktuella<br />

öppettider i bankerna på ankomstplatsen.<br />

Pilgrimer och shoppare<br />

Snart är det dags att läsa upp sjörapporten från SMHI som<br />

kommit i en engelsk version.<br />

I bland måste operatörerna gå in och rädda den besyn<strong>ner</strong>liga<br />

översättningen som sker när SMHI har bråttom. En<br />

gång översattes uttrycket ”i alla fall” till ”in all falls”.<br />

– Med kortvåg kan vi i gynnsamma fall täcka in större delen<br />

av jordklotet, men vi vet säkert att vi klarar av östra Nordatlanten,<br />

Europa, Medelhavet, västra Asien och västra Indiska<br />

Oceanen, berättar Mats Jacobson. Under muslimernas<br />

obligatoriska pilgrimsresorna till Mekka i Saudiarabien har<br />

Stockholmradio haft stor betydelse som kommunikationscenter<br />

för de olika flygbolag som fraktat pilgrimer från bl.a.<br />

Indonesien och Malaysia.<br />

Till vardags handlar det dock framför allt om rutinmässiga<br />

kontakter där Stockholmradio fungerar som kommunikationslänk<br />

mellan flygplanens eller fartygens besättningar och<br />

deras landorganisation.<br />

Det kan handla om avgångs- eller ankomstmeddelanden,<br />

besättningens privata radiosamtal, navigationsvarningar,<br />

• 101

102 • STRESSTÅLIG OPERATÖR: ”VÄRST KLOCKAN HALVFEM PÅ MORGONEN”<br />

väderobservatio<strong>ner</strong> eller en avstämning av hur mycket bränsle<br />

som finns ombord.<br />

Nästan all flygradiotrafik sker på engelska eftersom de<br />

flesta av kunderna har sina baser i utlandet.<br />

Både under sitt liv som radioamatör och under sin ettåriga<br />

FN-tjänstgöring i Sinai som värnpliktig i stabsplutonen fick<br />

Mats Jacobson många tillfällen att finslipa sina språkkunskaper.<br />

Sedan har det fortsatt av bara farten med jobbet som telegrafist<br />

och operatör.<br />

– Både jag och min familj har haft stor glädje av intresset för<br />

språk och mångkulturella relatio<strong>ner</strong>. Under folkdansgillets<br />

turné på Mallorca nyligen hade både jag och Bodil möjlighet<br />

att komma nära människorna i byarna och fick en personlig<br />

inbjudan till borgmästaren. Äldsta dottern Elin funderar nu<br />

på att studera japanska, vilket vi livligt uppmuntrar.<br />

När Mats Jacobson kommit hem från jobbet och vilat<br />

några timmar händer det att han kopplar in sin kortvågsradio<br />

därhemma och pratar med radioamatörer över hela<br />

världen.<br />

– Då är det skillnad, jämfört med jobbet. De som kallar vill ju<br />

ha tag på just mig och ingen annan. Det är lika fasci<strong>ner</strong>ande i<br />

dag som när jag var grabb att prata med likasinnade över hela<br />

världen.<br />

Gun Leander är vetenskapsjournalist.

Att bara vara ledig<br />

Av Torbjörn Åkerstedt<br />

Återhämtning är stressens motvikt. Det är inte bara<br />

sömnen som har betydelse i denna process, utan<br />

även ledigheten och hur den används. Tyvärr har vi<br />

dock mycket litet systematisk kunskap om hur lång<br />

t.ex. en arbetsvecka får vara. Sjudagarsveckan lär ha babyloniskt<br />

ursprung och var ett tidräkningsmått baserat på astronomisk<br />

grund. Den judisk-kristna sjudagarsveckan med den<br />

sjunde dagen ägnad åt vila gäller i dag i de flesta kulturer.<br />

Under franska revolutionen gjordes också tiodagarsveckan,<br />

dekaden, till norm. Den lär dock inte ha varit uppskattad<br />

och sannolikt är nio arbetsdagar för många, speciellt om<br />

arbetet är tungt fysiskt eller psykiskt. Vi har dock för litet<br />

systematisk kunskap för att uttala oss säkert. Det är inte speciellt<br />

vanligt med försök med olika långa arbetsveckor och<br />

det är egentligen bara i anslutning till skiftarbete som varianter<br />

på sjudagarsveckan förekommer.<br />

För det flesta verkar två arbetsdagar vara fullständigt tillräckliga<br />

för återhämtning efter fem arbetsdagar åtminstone<br />

om man utnyttjar ledigheten rätt. I samband med skiftarbete<br />

förefaller det emellertid som om tre till fyra dagar kan behövas<br />

speciellt om sömnunderskottet varit stort och/eller den<br />

biologiska klockan ställts om av en rad nattskift. Flera studier<br />

av långa arbetspass visar också att korta sekvenser av<br />

• 103

104 • ATT BARA VARA LEDIG<br />

arbetsdagar (två i rad) med lediga dagar emellan motverkar<br />

uppbyggnad av trötthet.<br />

System med s.k. halvdygnspass (12 timmar) har blivit<br />

mycket populära i Europa. Orsaken är att man då får betydligt<br />

fler hellediga dagar – två arbetspass ger en extra ledig<br />

dag. Och det förefaller som om en ledig dag ger mycket mer<br />

återhämtning än några förkortade dagar. Orsaken är att<br />

varje arbetsdag kräver ansträngning och ett visst mått av<br />

uppladdning dessförinnan. En ledig dag innebär en väsentlig<br />

avspänning och blir därmed mer värdefull per tidsenhet än<br />

korta arbetsdagar. En del av dessa argument förklarar varför<br />

komprimerade arbetstider blivit så populära, dessutom spar<br />

man pengar på färre arbetsresor.<br />

Därmed inte sagt att en förkortad arbetsdag skulle vara<br />

ointressant. För de flesta människor har den dock sannolikt<br />

inga tydliga hälsoeffekter. Däremot är de sociala effekterna avsevärda<br />

och mest nytta har småbarnsföräldrar, naturligt nog.<br />

En nyordning på arbetstidsmarknaden är 3–3 systemet<br />

med tre lediga dagar efter tre arbetsdagar. Den kortare<br />

arbetstiden kompenseras genom att schemat täcker in helger<br />

och att ett femtontal dagar under året fullgörs som vikarieinhopp.<br />

Systemet är inte systematiskt utvärderat men förefaller<br />

tillfredsställa alla krav på återhämtningstid.<br />

Det saknas studier som visar återhämtningseffekterna av<br />

semester. Problemet är att man då behöver ha jämförelsegrupper<br />

som inte tar semester. Sådana perso<strong>ner</strong> är för det<br />

första inte helt lätta att hitta. Och de som är tillgängliga<br />

hoppar i allmänhet över semestern därför att de vill det, eller<br />

för att de kän<strong>ner</strong> att de måste. Resultatet blir att de som inte<br />

tar semester utgör ett speciellt urval av befolkningen som inte

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

utan vidare kan jämföras med dem som inte tar semester.<br />

De studier som finns indikerar dock att semester har positiva<br />

återhämtningseffekter. Däremot är inte förbättringen långvarig<br />

när arbetet väl återupptas. Enligt en undersökning av<br />

Gunnar Aronsson och Klas Gustavsson är ca. 15 procent<br />

av den arbetande befolkningen aldrig riktigt utvilad efter<br />

semestern. Effekten tycks kopplad till för litet resurser och<br />

för mycket att göra på arbetet eller/och svårigheter att klara<br />

av plikterna i hemmet.<br />

Om det nu är osäkert med utvärderingen av effekter av<br />

lediga dagar och semester utifrån dagens arbetstider är det<br />

dock viktigt att framhålla att gamla tiders arbetsveckor på<br />

drygt 56 timmar definitivt var för långa och tröttande. Flera<br />

studier, bl.a. från brittisk krigsindustri visar att de anställdas<br />

trötthet, sjukfrånvaro och felhandlingar tydligt minskade när<br />

man sänkte arbetstiden med åtta timmar.<br />

Ledighetens innehåll<br />

Hur tröttheten byggs upp eller motverkas har självfallet<br />

samband med vad man gör under sin fritid.<br />

Fritidsforskning visar att hälsa och välbefinnande har<br />

samband med vilken typ av aktivitet man har under den<br />

arbetsfria tiden. Speciellt sociala och fysiska aktiviteter är<br />

kopplade till hälsa och välbefinnande, men huvudtanken är<br />

att återhämtningsaktiviteten bör vara av annan karaktär än<br />

vad man utsätts för i arbetssituationen. Man kan dela in fritidsaktiviteter<br />

i fyra olika kategorier som svarar mot effekter<br />

på återhämtningen. Enligt en tysk forskare kan dessa kategorier<br />

se ut så här:<br />

• 105

106 • ATT BARA VARA LEDIG<br />

1). Pliktaktiviteter<br />

Det handlar om arbetsrelaterade uppgifter, ”hemmamåsten”<br />

som att betala räkningar, utföra hushållsarbete,<br />

ägna sig åt barntillsyn. Uppgifter som svårligen kan<br />

hoppas över. Även om hemarbete och barntillsyn har<br />

annan karaktär än arbetet utanför hemmet handlar det<br />

om att tänka, pla<strong>ner</strong>a och använda samma delar av<br />

hjärnan som behövs under arbetet. Det betyder att pliktaktiviteter<br />

i många fall direkt motverkar återhämtning.<br />

2). Lågansträngningsaktiviteter<br />

Till exempel TV-tittande, bläddra i tidning, slöa på<br />

soffan – ett slags ”lättaktiviteter”. Detta verkar vara<br />

idealet för människor med stress, beslutsfattande,<br />

problemlösning i arbetet. Man har tidigare trott att<br />

passiv återhämtning skulle vara förslöande men det<br />

förefaller i dag vara en feltolkning av tidigare resultat.<br />

3). Sociala aktiviteter<br />

Till exempel att umgås. Effekterna förefaller både vara<br />

resursupp-byggande och kunna minska belastningen.<br />

Socialt stöd har ett starkt samband med ökad återhämtning.<br />

Vissa sociala tvång, som mer bygger på måsten än<br />

på uppriktigt intresse, kan dock ha motsatt effekt.<br />

4). Fysisk aktivitet<br />

Träning, promenader, etc. Detta ger viss återhämtning för<br />

grupper med mentalt ansträngande arbete. Fysisk<br />

aktivitet innebär också att hjärnan blir distraherad och<br />

får ta en paus från arbetslivets problem. Dessutom

TORBJÖRN ÅKERSTEDT<br />

stimuleras en rad fysiologiska och psykologiska processer<br />

som bidrar till individens välbefinnande, exempelvis<br />

produktionen av endorfi<strong>ner</strong>. För individer med fysiskt<br />

ansträngande arbete kan effekterna bli de motsatta.<br />

I en studie av Susanne Sonnentag fick deltagarna föra<br />

dagbok över sina aktiviteter. Det visade sig att arbetsrelaterade<br />

aktiviteter hade en negativ effekt på individens välbefinnande<br />

före sänggåendet, medan lågansträngningsaktiviteter, sociala<br />

aktiviteter och fysisk aktivitet hade positiva effekter.<br />

Hushållsarbete och barnomsorg hade sådana gynnsamma<br />

effekter.<br />

Välbefinnandet på arbetet ökar om individen har positiva<br />

upplevelser hemma och om det inte finns några konflikter<br />

mellan hemmet och arbetslivet. En framåtsyftande (prospektiv)<br />

studie visar att de individer som upplevde en konflikt mellan<br />

kraven därhemma och krav på jobbet fick ett ökat behov av<br />

återhämtning och vila året därpå. Samma studie försökte<br />

också förutsäga vilka faktorer som hade störst betydelse för<br />

framtida konflikter av det här slaget. För män var det framför<br />

allt höga krav i arbetslivet, skiftarbete och ansvar för<br />

någon kroniskt sjuk eller handikappad familjemedlem. För<br />

kvinnor var det övertidsarbete och lång restid, medan tillgång<br />

till hemhjälp skyddade mot konflikt.<br />

Sammanfattningsvis beror den optimala aktiviteten för<br />

återhämtning på vad som orsakat tröttheten. I många fall<br />

framstår ”att göra ingenting” som en optimal strategi efter<br />

ett mentalt belastande arbete. ”Att slöa” eller ”softa” måste<br />

nog i dag ses som en fullt legitim sysselsättning. Möjligen bör<br />

vilan övergå i fysisk och eller social aktivitet efter en<br />

• 107

108 • ATT BARA VARA LEDIG<br />

tillräckligt lång period. Fysisk belastning bör sannolikt också<br />

kompenseras med lättjefull vila. Fysisk aktivitet på fritiden är<br />

knappast första prioritet om det inte gäller träning för att<br />

klara av arbetet. En viktig observation är att den sociala<br />

situationen i familjen har betydelse för tröttheten.<br />

Torbjörn Åkerstedt är professor och verksam<br />

vid Institutet för psykosocial medicin, IPM,<br />

samt Institutionen för folkhälsovetenskap<br />

vid Karolinska institutet.

Strategier för återhämtning<br />

Av Gun Leander<br />

– Tydligare arbetsledning<br />

– Större lyhördhet för individens behov<br />

– Ökad respekt för vilodagar<br />

– Arbetet som en del av livet – inte som livets mening<br />

Det är några av de tankar som kommer fram när<br />

fyra kloka forskare reso<strong>ner</strong>ar om bakgrunden till<br />

”den stora tröttheten” som är temat för den här<br />

skriften.<br />

– Det är alarmerande att både trötthet och sömnstörningar<br />

ökat så kraftigt i syn<strong>ner</strong>het bland de yngre, förklarar<br />

Torbjörn Åkerstedt.<br />

Gunnar Aronsson håller med. Han ser en koppling mellan<br />

den stress som råder i dag och situationen på arbetsmarknaden.<br />

Många är osäkra på om de kommer att få något jobb eller få<br />

behålla det jobb de har.<br />

– Allt i samhället går så fort och vi får för oss att om vi råkar<br />

stå stilla kommer vi ofelbart att halka efter. Vi skall jämt vara<br />

på språng, förnya vår kompetens och snabbt anpassa oss till<br />

det föränderliga arbetslivet.<br />

– Att negativa livshändelser, som erfarenhet av arbetslöshet,<br />

• 109

110 • STRATEGIER FÖR ÅTERHÄMTNING<br />

kan ge en djup trötthet förvånar inte, förklarar Birgitta<br />

Evengård. Framför allt kan oron för ekonomin säkert bidra<br />

till att sömnen blir sämre. Vid både kroniskt trötthetssyndrom<br />

och fibromyalgi ser vi ofta att patienten haft negativa livsupplevelser<br />

som kan ligga långt tillbaka i tiden. En kulturell<br />

förklaring till den stora tröttheten kan vara att tryggheten i<br />

det svenska systemet har hamnat i gungning under senare år.<br />

Vi är inte vana vid att leva i osäkerhet till skillnad från<br />

människor i många andra länder.<br />

– Kanske är vår tids problem inte att vi jobbar för mycket<br />

utan att vi fått för oss att vi ständigt måste vara aktiva,<br />

funderar Aleksander Perski. Detta jagande efter nya aktiviteteroch<br />

behovet av att ha en fulltecknad almanacka – blir ett<br />

slags missbruk.<br />

När sömnforskning kombi<strong>ner</strong>as med stressforskning<br />

händer intressanta saker. På sikt kanske vi får ett arbetsliv<br />

som tar mer hänsyn till människans grundläggande behov<br />

så att fler orkar jobba ända fram till pensionsåldern.<br />

Forskningen kan till exempel användas för att ganska<br />

exakt tala om hur och när individen ska sova för att slippa<br />

hamna i riskzonen för utmattningssyndrom.<br />

Längst har man kommit inom försvaret där Torbjörn<br />

Åkerstedt utvecklat modeller som hjälper till att pla<strong>ner</strong>a<br />

övningar så att soldaterna är maximalt alerta och pigga när<br />

kraven är som störst under tjänstgöringen men även då de<br />

ska resa hem för sin permission.<br />

– Försvaret har insett att trötta soldater inte lär sig något,<br />

vilket har lett till medvetet inlagda pauser och tillfällen till vila<br />

mellan de ansträngande övningarna. Det är märkligt att inte

GUN LEANDER<br />

fler parter i samhället använder sig av forskningens insikter<br />

när resultaten i praktiken kan bli att effektiviteten ökar och<br />

riskerna för ohälsa minskar, förklarar Torbjörn Åkerstedt.<br />

Nutidens prestationsterror<br />

– Tumregeln är att vi behöver en till två lediga dagar efter en<br />

normal arbetsvecka, men efter ett arbetspass på udda tider<br />

behövs ytterligare en eller två lediga dagar för att återhämta<br />

sig fullt ut, säger Torbjörn Åkerstedt. För en dubbelarbetande<br />

småbarnsförälder kan en sådan uppmaning te sig lite verklighetsfrämmande.<br />

Jämställdhetsdebatten har lett till att det blivit självklart<br />

att båda föräldrarna ska heltidsarbeta och satsa på varsin<br />

karriär vid sidan av hem och familj. Ekvationen går inte ihop<br />

om barnfamiljerna ska klara av disk, städning, tvätt och<br />

matlagning utöver alla andra uppgifter som de har i dag.<br />

Torbjörn Åkerstedt tror att en ökad ge<strong>ner</strong>ositet från<br />

politikernas sida när det gäller att underlätta för barnfamiljer<br />

att köpa ”hushållsnära tjänster” skulle betyda att mycket<br />

av dagens trötthetsbörda kunde minska. Då fick familjen tid<br />

över för varandra och för att återhämta sig hemma. Den<br />

föraktfulla termen ”pigdebatt” kan ha satt många käppar<br />

i hjulet för trötta barnfamiljer, tror Torbjörn Åkerstedt.<br />

– De flesta människor klarar sig genom att använda helgen<br />

till att sova ut på. Men faktum är att det går att framkalla<br />

symtom på utbrändhet på någon vecka genom att minska<br />

sömnen till mellan fyra och fem timmar per natt. Då kommer<br />

de typiska symtomen på mental trötthet, man kän<strong>ner</strong> sig<br />

mosig och får värk i muskler och leder, minnet sviktar och<br />

tankeförmågan blir nedsatt.<br />

• 111

112 • STRATEGIER FÖR ÅTERHÄMTNING<br />

Gemensamt för alla patienter med utmattningssyndrom är<br />

sömnrubbningar, förklarar både Torbjörn Åkerstedt och<br />

Aleksander Perski. Framför allt är det djupsömnen som<br />

minskar kraftigt hos utmattade perso<strong>ner</strong>.<br />

– Hur det kommer sig att sömnstörningar ökar risken för<br />

utbrändhet vet vi ännu inte exakt. En följd av störd sömn blir<br />

att stresshormonet kortisol hamnar på förhöjda nivåer, men<br />

denna effekt är inte hela förklaringen. Vi tror att även andra<br />

hormo<strong>ner</strong>, kanske framför allt könshormo<strong>ner</strong> och tillväxthormo<strong>ner</strong>,<br />

spelar en viktig roll, säger Torbjörn Åkerstedt.<br />

Innan någon blir utbränd har stressen pågått under en<br />

lång tid, ofta i flera år.<br />

Vaccin mot utmattning<br />

Forskarna tror att återhämtning och vila är av så central<br />

betydelse att den som får tillräckligt med vila mellan varven<br />

inte kan bli utbränd. Rätt sorts vila ger vaccin mot utmattningssyndrom.<br />

Men den kunskapen är inte särskilt spridd.<br />

Det finns många myter om stress och utbrändhet. Dit hör<br />

idén att jäkt och övertidsarbete skulle öka risken för<br />

utbrändhet, säger Torbjörn Åkerstedt.<br />

Det är inte farligt att skynda sig eller att försöka hinna<br />

jobba undan och vara effektiv. Inte ens långa arbetspass är<br />

förknippade med risk för utbrändhet om man bara ser till att<br />

få tillräckligt med återhämtning.<br />

Att ha stressat under dagen skadar oss inte, men däremot<br />

att oroa sig för nästa dags stress. Det är inte bra om tankar<br />

på förestående problem stör nattens sömn. Då blir sömnen<br />

ytlig och splittrad.

GUN LEANDER<br />

Nattarbete och skift som startar i gryningen ger sömnighet,<br />

men knappast mental trötthet. Dessa två fenomen är helt<br />

olika, trots att de kan upplevas som jämförbara. Industriarbete<br />

– där yrkesproblemen i allmänhet inte behöver tas med hem<br />

efter arbetstidens slut – ger mindre mental trötthet och risk<br />

för utbrändhet än många service- och tjänstemannayrken.<br />

Däremot är belastningsskador betydligt vanligare bland<br />

industriarbetare.<br />

Gunnar Aronsson ser också problemet med en arbetsmarknad<br />

där alltfler arbetsuppgifter blir svåra att kvalitetsbedöma.<br />

När en arbetsprestation inte kan mätas med<br />

objektiva mått finns det utrymme för orealistiska förväntningar.<br />

Allt kan alltid göras ännu bättre.<br />

Risken är att den anställde bär med sig frågor hem och<br />

att oron gnager sönder vilan.<br />

Gjorde jag tillräckligt? Duger mina insatser? Hur mycket<br />

bättre hade det kunnat bli om jag jobbat tre timmar till?<br />

– Här har arbetsledare ett stort ansvar genom att vara<br />

tydlig och reda ut vilken nivå som är rimlig, säger Gunnar<br />

Aronsson. Erfarenheten visar att det är speciellt svårt att tona<br />

<strong>ner</strong> kraven för anställda inom skola, vård och omsorg, där det<br />

mänskliga engagemanget är en viktig drivfjäder i arbetet.<br />

Bortglömda ideal<br />

Både den enskilde och arbetsgivaren har ett ansvar för att<br />

pressen inte blir för stor. Vaga krav, obefintligt stöd och att<br />

arbeta under konstant anspänning under dygn efter dygn är<br />

en farlig kombination.<br />

– Det är dags att förvandla mjukvaran arbetsmiljö till hårdvara,<br />

förklarar Birgitta Evengård, som efterlyser en genom-<br />

• 113

114 • STRATEGIER FÖR ÅTERHÄMTNING<br />

tänkt policy för det goda arbetet, gärna nedskrivet i styrdokument<br />

så att alla vet vad som gäller.<br />

Enligt Gunnar Aronsson behöver vi lite till mans öva oss i<br />

att känna igen tecknen på att det är dags att återhämta sig,<br />

trots att man är mitt uppe i ett hårt och kanske roligt arbete.<br />

– De flesta brukar kunna varva <strong>ner</strong> under semestern, åtminstone<br />

efter några dagar, säger Gunnar Aronsson. Hemligheten<br />

är att kunna hitta lugna stunder och få tillräckligt med återhämtning<br />

när jobbet är inne i en intensiv fas. Vi kanske lockas<br />

att ta långa arbetspass för att kunna vara lediga senare, men<br />

lurar oss själva.<br />

Bibelns tredje budord lyder: ”Tänk på vilodagen, så att du<br />

helgar den”, men hur många tillåter sig att ha minst en tom<br />

och ledig dag i veckan?<br />

Gunnar Aronsson talar gärna om gränsdragningens<br />

betydelse. Vi behöver alla lära oss att dra en gräns mellan<br />

arbete och fritid. Arbetsgivaren kan hjälpa till genom att<br />

införa regler om att till exempel inga e-brev får skickas efter<br />

klockan 19.00. Det gäller att kunna avsluta sina arbetsuppgifter<br />

och lägga ifrån sig dagens slit och bekymmer när man<br />

går hem.<br />

– Våra och andras studier visar att människor som har<br />

oavslutade problem och konflikter får svårt att sova på<br />

natten. Arbetsmiljöundersökningar visar att ungefär 40<br />

procent av de kvinnliga grundskollärarna har svårt att sova<br />

på grund av tankar på jobbet. En halvtimme före arbetets slut<br />

borde man börja varva <strong>ner</strong>, det vill säga se till att avsluta<br />

olika saker och fixa i ordning så att allt är klart för nästa dag.

GUN LEANDER<br />

Konflikter har benägenheten att klibba sig fast mentalt så att<br />

ledigheten inte förtjänar namnet. Här vilar ett stort ansvar på<br />

chefer och arbetsledare, så att möten och diskussio<strong>ner</strong> blir<br />

tydliga och klart avgränsade.<br />

Att stå utanför arbetslivet innebär en riskfaktor i sig för<br />

både trötthet och sömnproblem, visar de studier som Gunnar<br />

Aronsson berättar om i sitt kapitel.<br />

– Yrkesarbete tycks fungera stabiliserande i livet genom att<br />

det bidrar till regelbundna vanor och motverkar en förskjuten<br />

dygnsrytm. Jobb på regelbundna tider kan därmed motverka<br />

sömnstörningar<br />

– Det är viktigt för oss människor att vi får visa vad vi duger<br />

till, förklarar Gunnar Aronsson. Om en arbetsledare stoppar<br />

oss i våra ambitio<strong>ner</strong> kan en frustrationseffekt uppstå, som<br />

många inom vård och omsorg råkar ut för. När de vill göra<br />

sitt bästa får de i stället veta att de ska ligga lågt på grund av<br />

nedskärningar och bristande resurser.<br />

– Att inte få göra sitt bästa och att inte få ta sina utvecklingsmöjligheter<br />

i bruk är nog den faktor i arbetslivet som ger mest<br />

mental trötthet, tror Birgitta Evengård. Alla människor borde<br />

ha rätt att få hitta sina resurser och få dela med sig till andra.<br />

Här handlar det framför allt om ledningens ansvar. Den goda<br />

arbetsplatsen ger utrymme för flexibilitet, att kunna styra sin<br />

tid och ha inflytande. Det ska finnas en samsyn ända från<br />

högsta ledningen och <strong>ner</strong> via avdelningschefer till ”golvet”.<br />

Det finns också ett viktigt individuellt perspektiv på tröttheten.<br />

Forskarna talar om begreppet coping, som handlar om<br />

hur man förhåller sig till de utmaningar som livet erbjuder.<br />

• 115

116 • STRATEGIER FÖR ÅTERHÄMTNING<br />

Attityder och känslor har betydelse. Dit hör att acceptera<br />

att man kan behöva hjälp och stöd av andra, att kunna delegera<br />

och lämna ifrån sig sådant som andra gör bättre. Att<br />

kunna uttrycka känslor och kunna ge och ta emot stöd är en<br />

bra egenskap som ökar copingförmågan.<br />

– När människor är i god form, psykiskt och fysiskt, klarar de<br />

att återhämta sig bättre efter en stressande dag än annars. Det<br />

visar studier som gjorts av prestationsförmågan före och efter<br />

semestern, berättar Gunnar Aronsson.<br />

Den som vill gardera sig mot trötthet och utmattning<br />

behöver utveckla förmågan att stänga av, dra gränser och<br />

vara tydlig. Här kan familjen upprätta egna ”kontrakt” som<br />

t.ex. går ut på att övertidsjobb är OK under vissa bestämda<br />

dagar, men att andra lediga dagar verkligen får vara lediga.<br />

På så sätt motverkas stressande förhandlingar och konflikter.<br />

Inför semestern är det också viktigt att varva <strong>ner</strong> så att inte<br />

de tre–fyra första semesterdagarna enbart används för att<br />

vila ut.<br />

Konsten att ha tråkigt<br />

Hjärnan vill ha roligt, men hjärnan behöver också ha tråkigt.<br />

Så kan Torbjörn Åkerstedts syn på saken sammanfattas.<br />

– Det är helt rätt att lata sig i bland. Konsten att göra<br />

ingenting behöver få en renässans!<br />

Det låter enklare än det är. Människor som kän<strong>ner</strong> sig<br />

konstant uppvarvade inser inte riktigt hur trötta de är.<br />

– Att slappa då och då är bra för hjärnan. Det kan handla om<br />

att ligga på sofflocket med en lättsam bok eller tidning, lyssna<br />

på musik eller bara låta tankarna sväva en stund. Sedan är du

GUN LEANDER<br />

återhämtad och kan tackla stressen bättre.<br />

– Kroppen behöver också få sitt. Efter många timmars stillasittande<br />

eller stående mår man bra av att röra på sig. Det<br />

kan räcka att påta i trädgården, simma, cykla eller ta en<br />

promenad. Forskningen har visat att vi då får igång hjärnans<br />

belöningssystem i form av kroppsegna endorfi<strong>ner</strong>, vilket ökar<br />

stresståligheten. Sociala aktiviteter är skyddande om vi blir<br />

bekräftade och får ge och ta emot kärlek och omsorg.<br />

– Det är dock viktigt att det inte finns för många krav förknippade<br />

med samvaron, för då kan stressen öka i stället,<br />

säger Torbjörn Åkerstedt. Allt som stärker välbefinnandet och<br />

självkänslan är bra. Alla människor borde ha rätt att avsätta<br />

egen tid varje dag då ingen får störa med krav på redovisning<br />

eller anspråk på socialt umgänge.<br />

Enligt Torbjörn Åkerstedt innebär rutinuppgifter i hemmet<br />

med disk, städning och matlagning i allmänhet lika mycket<br />

mental belastning som reguljärt arbete. Även att deklarera,<br />

betala räkningar eller ta hand om barnen bidrar till ökad<br />

mental trötthet.<br />

Mental överlevnadskonst<br />

Den intensiva debatten om långtidssjukskrivningarnas orsaker<br />

har väckt liv i frågor kring livets innehåll och mening samt<br />

förutsättningarna för ”det goda livet”. Är det som de medeltida<br />

filosoferna hävdade meningsfullt att arbeta en tredjedel,<br />

vila en tredjedel och begrunda under en tredjedel av tiden?<br />

– Tanken är vis. Vi behöver två perioders återhämtning för<br />

varje period av aktivitet, säger Aleksander Perski. Det är dags<br />

att försöka hitta tillbaks till en livsstil och ett förhållningssätt<br />

• 117

118 • STRATEGIER FÖR ÅTERHÄMTNING<br />

som gör oss gott i det långa loppet.<br />

Studier av riktigt gamla människor som hållit sig friska<br />

och aktiva i hög ålder visar att de medeltida tankarna håller.<br />

Ett tämligen regelbundet liv, med uppdelningen mellan<br />

aktiviteter, sömn och egen tid tycks befrämja hälsan.<br />

Forskningen har fram till i dag inte intresserat sig tillräckligt<br />

mycket för de faktorer som faktiskt skyddar oss mot ohälsa.<br />

Den amerikanske sociologen Aaron Antonovski var tidigt<br />

ute när han studerade en grupp centraleuropeiska kvinnor<br />

som alla var födda på 1920-talet. Kvinnorna hade upplevt<br />

andra världskriget som unga och därmed utsatts för långvarig<br />

stress i form av matbrist, osäkerhet, hot och förluster.<br />

En majoritet av kvinnorna hade, begripligt nog, en rad<br />

symtom på att de levt ett hårt och stressande liv. Men en<br />

tredjedel mådde alldeles utmärkt. Normalt brukar forskare<br />

söka efter orsaken till sjukdom, men Antonovski var mer<br />

intresserad av hur det kom sig att den här tredjedelen klarade<br />

sig så bra, trots stora umbäranden.<br />

Han fann flera gemensamma nämnare bland annat känslan<br />

av meningsfullhet, förnimmelsen av tillhörighet, och av att<br />

ha samband med sin familj och sin kultur.<br />

– Antonovski blev övertygad om att det starkaste vapen vi<br />

har för att klara påfrestningar är känslan av mening i livet,<br />

förklarar Aleksander Perski.<br />

Det går också att betrakta frågan ur psykologisk synvinkel.<br />

Vilka egenskaper är det som bidrar till motståndskraft mot<br />

tidens stress?<br />

Den tidigt bortgångne psykologen och psykosomatikern<br />

Kristoffer Koronarski använde uttrycket ”existentiellt lokal-

GUN LEANDER<br />

sinne”, det vill säga förmågan att skaffa sig en slags kontroll<br />

mitt i kaoset.<br />

Även han var före sin tid, enligt Aleksander Perski, som<br />

vill vidga begreppet ”god egenkontroll” till att känna att<br />

man befin<strong>ner</strong> sig på rätt plats och att man har en självklar<br />

rätt att finnas till.<br />

– Många tror att den värsta stressen innebär att man jobbar<br />

för mycket och har för bråttom. Men i själva verket kan det<br />

snarare handla om brist på kontroll i bemärkelsen att inte<br />

kunna påverka utvecklingen. När forskarna sökte efter vilka<br />

faktorer som starkast bidrog till risk för framtida långtidssjukskrivning<br />

inom den offentliga sektorn fann de en som var<br />

viktigare än alla andra, hotet om en förestående omorganisation<br />

inte omorganisationen i sig. Anpassningsförmågan är<br />

beroende av jämvikten mellan uppbyggande och förbrännande<br />

krafter, mellan rege<strong>ner</strong>ation och nedbrytning. Överlevnaden<br />

hos varje enskild cell styrs av ett finstämt samspel mellan de<br />

faktorer som gynnar livet och de som gynnar döden.<br />

Aleksander Perski tror att framtidens forskning kommer<br />

att visa att vi har en rad skyddsmekanismer i både hjärnan<br />

och resten av kroppen som underlättar för de rege<strong>ner</strong>ativa,<br />

återuppbyggande krafterna.<br />

– Redan nu vet vi att djupsömnen är mycket viktig för att vi<br />

ska klara av stress och utmaningar. Det kan rentav vara så att<br />

den som har tillräckligt med djupsömn helt enkelt inte kan<br />

drabbas av utmattningssyndrom. Om det stämmer fungerar<br />

djupsömnen som en buffert, eller som ett vaccin mot den<br />

kroniska tröttheten.<br />

• 119

120 • S TRATEGIER FÖR ÅTERHÄMTNING<br />

Men det här vet vi inte så mycket om ännu. Forskningen<br />

har fokuserat mer på de nedbrytande än de uppbyggande<br />

krafterna i vår biologi. Det är beklagligt, tycker Aleksander<br />

Perski.<br />

Läkande balans<br />

– Många av de perso<strong>ner</strong> som kommer till vår stressmottagning<br />

är inriktade på prestation som ett sätt att få bekräftelse<br />

på att duga, att ha rätt att existera.<br />

Dessa perso<strong>ner</strong> behöver göra en lång inre resa för att<br />

komma fram till en ny syn på sig själva och det är ingen lätt<br />

process. Omgivningen kan häpna över den förvandlig de<br />

genomgår under behandlingen på stressmottagningen.<br />

De lär sig att betrakta arbetet som en del av livet och inte<br />

som livets mening och innehåll.<br />

Många av de perso<strong>ner</strong> som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom<br />

väljer helt andra branscher eller arbetsuppgifter<br />

när de återvänder till arbetslivet. De har fått en ny<br />

syn på sig själva och på arbetets innehåll.<br />

Birgitta Evengård har liknande erfarenheter av sitt arbete<br />

med patienter som lider av långvariga smärttillstånd och<br />

kronisk trötthet.<br />

– Läkekonsten behöver lyftas fram som en tillgång i sig. Det<br />

är närmast pinsamt att dagens läkare inte får lära sig använda<br />

sig själv som ett redskap i mötet med patienten. De flesta<br />

patienter kan självläka om de bara bemöts på rätt sätt. De<br />

behöver någon att prata med och möjlighet att hitta nya<br />

förhållningssätt. En metod som fungerar mycket bra är

GUN LEANDER<br />

kognitiv beteendeterapi i grupp som leds av en specialutbildad<br />

sjuksköterska eller psykolog.<br />

Att få känna att man är en tillgång i arbetslaget, att uppleva<br />

gemenskap och glädje på jobbet borde egentligen vara självklart.<br />

Men hur ser dagens verklighet ut?<br />

– Vi lever i en brytningstid, säger Aleksander Perski. Då är<br />

det dags att fråga sig vad det hela syftar till. Människor har<br />

mycket svårt att fungera effektivt om de inte kän<strong>ner</strong> eller<br />

förstår meningen med det som sker.<br />

Vad behövs för att klara av ett aktivt liv, fyllt av<br />

utmaningar? Aleksander Perski betonar vikten av att hitta<br />

en balans mellan krav och vila.<br />

– Idealet är ett liv i harmoni med dygnets och årstidernas<br />

rytm, ett liv där det råder balans mellan aktivitet och återhämtning.<br />

Det är ett liv som motverkar trötthet och som<br />

ger oss tillit nog att klara av de utmaningar vi ställs inför,<br />

säger Aleksander Perski.<br />

Gun Leander är vetenskapsjournalist.<br />

• 121

122 •<br />

Lönsam lättja<br />

FAKTA<br />

Uttrycket ”att sova på saken” är både gammalt och klokt. En<br />

studie vid Lübecks universitet i Tyskland visar att de försöksperso<strong>ner</strong><br />

som fick sova åtta timmar mellan två testtillfällen<br />

hade dubbelt så stor förmåga att klara av en konkret intellektuell<br />

uppgift än de som varit vakna hela tiden. Av 22 testperso<strong>ner</strong><br />

fick hälften sova och hälften vara vakna i åtta timmar<br />

mellan två arbetspass då de försökte lösa två olika räkneproblem.<br />

De som hade fått sova hittade lättare en dold regel i det<br />

första problemlösningstestet, vilket innebar att de snabbt fick<br />

ett korrekt resultat även när de skulle lösa det andra räkneproblemet.<br />

Under sömnen hade hjärnan ”hittat” det rätta<br />

svaret, en slags Eureka-effekt – ”jag har det!”.<br />

Eúreka är perfekt particip av det grekiska verbet eúrisko<br />

”finna”, ”upptäcka”. Enligt legenden skall den grekiske matematikern<br />

Arkimedes (född 287 före Kristus) ha hoppat upp ur<br />

ett badkar och rusat ut på staden Syrakusas gator ropande<br />

”Eureka”.<br />

Han gav sig inte tid att klä på sig då han hade brått att<br />

offentliggöra sin senaste snilleblixt.<br />

Arkimedes ligger också bakom det bevingade uttrycket<br />

”Rubba inte mina cirklar”. Repliken lär ha avfyrats mot en<br />

romersk soldat som störde matematikern när han ritade geometriska<br />

figurer på marken.<br />

Arkimedes princip är ett begrepp inom fysiken som innebär att ett föremål som befin<strong>ner</strong><br />

sig i ett fluidum (vätska eller gas) påverkas av en lyftkraft som motsvarar tyngden<br />

av den undanträngda vätskan eller gasen.

TIDIGARE UTGIVNING<br />

2003:1 I skuggan av sig själv. Psykisk ohälsa i förändring<br />

2003:2 Konflikt eller konsensus? Om kontroversstudier<br />

som forskningsfält<br />

2003:3 Är arbetslivet familjevänligt?<br />

2003:4 Den svenska välfärdsmodellen – utveckling eller<br />

avveckling?<br />

2004:1 Något är annorlunda! Om mild glömska, demens<br />

och behovet av omsorg<br />

• 123

Om trötthet<br />

Trötthet kan betyda många olika saker. Normal trötthet försvin<strong>ner</strong><br />

efter en stunds vila medan mental trötthet innebär att man inte<br />

orkar ta emot eller bearbeta fler intryck eller impulser. Den<br />

här boken tar upp trötthet utifrån flera olika angreppssätt.<br />

Den handlar om sjukdomstillstånd som kronisk trötthet, om<br />

utmattningssyndrom, om sömnens roll, om den stressrelaterade<br />

tröttheten, om arbetstidens effekter och om den viktiga vilan.<br />

Om trötthet handlar framför allt om den sjukliga formen av<br />

trötthet som kan komma efter psykiska påfrestningar, stress<br />

och obalanser.<br />

I boken bidrar flera framstående forskare på området med<br />

sin kunskap. Här kan du också läsa om hur det är att leva<br />

med fibromyalgi och den långa vägen tillbaka till arbete efter<br />

att ha varit sjukskriven för utmattningssyndrom. Du får även<br />

veta hur Stressmottagningen på Karolinska institutet arbetar<br />

och hur det är att jobba på udda tider.<br />

ISBN: 91-89602-20-X<br />

ISSN: 1652-3199

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!