Växande nystan - Västsvenska Handelskammaren
Växande nystan - Västsvenska Handelskammaren
Växande nystan - Västsvenska Handelskammaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2<br />
Magasin nr 2 från <strong>Västsvenska</strong><br />
<strong>Handelskammaren</strong> om det dynamiska<br />
och innovativa näringslivet i vår<br />
region. 88 sidor packade med kreativitet<br />
och framtidstro!<br />
Kreativast<br />
i varlden<br />
:<br />
Konst-<br />
fArdigt<br />
<strong>Växande</strong><br />
<strong>nystan</strong><br />
Sortering<br />
snabb<br />
som<br />
ögat<br />
Talanger | Bohemer | Det <strong>Västsvenska</strong> grupparbetet | Kreativitet i paket
West Side Stories är ett magasin från <strong>Västsvenska</strong> <strong>Handelskammaren</strong>, producerat 2012. Ansvarig utgivare: Johan Trouvé<br />
Projektledare: David Hagetoft Redaktör: Anna Werner AD/ Produktionsledning/ Layout och original: Anders Eriksson Texter:<br />
Christian Tarras Ericsson(s.18-23, 43, 44, 63, 66, 81, 82), Fredrik Fermén(s.35, 42, 52-54), Gustaf Höök (s.24, 32, 34, 40, 50), Ulf<br />
Roosvald (s.27, 28, 38, 39, 46, 67, 68, 73, 74, 78-80), Ingrid Hellgren Sjöberg (s. 69), Mats Tiborn (s.56, 58, 70), Anna Werner (s.<br />
8-15) Foto: Jessica Bentsen (s.48-51) Johan Dahlquist (s.72-75) Jimmy Delwér (s.8-15) Christian Tarras Ericsson (s.16-19, 20-23,<br />
43, 45,82) Fredrik Fermén (s.53, 54) Mikael Göthage (s.36-39, 64-66) Gustaf Höök (s.25, 30-33, 41) Jochim Nywall (s.76-80) Ulf<br />
Roosvald (s.46, 47, 68) Fredrik Sandberg (s.60-62) Mats Tiborn (s.56, 57, 59, 70) Anna Werner (s.11, 12, 14) Foto företag: Coldcut<br />
Systems (s.29) Eton (s.63) Flexenclosure (s.26)Micropos Medical (s.42) Mont Blanc (s.34) SI Tech (s.35) Volvo (s.24) White(s.70)<br />
Ladda ner <strong>Handelskammaren</strong>s<br />
app med Qr-kodläsare för<br />
att ta del av extra material i<br />
tidningen
Kreativitet<br />
Se dig omkring på ditt kontor, du sitter bland världens mest nyskapande<br />
folk. I en färsk undersökning toppar Sverige listan över<br />
världens mest kreativa länder. Ranking är en sak – men hur ska<br />
västsvenska företag bli ännu bättre på att ta tillvara den kreativa<br />
kraften i verkligheten?<br />
Teknik<br />
Innovationer. Patent. Ny teknik. Där är centrala begrepp för att<br />
beskriva vad som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt i ett samhälle<br />
där innovationer blir allt viktigare för utvecklingen. Vi har<br />
mött västsvenska bolag som hittat nya sätt att använda teknik.<br />
Talang<br />
De är smarta, de är extremt vassa på sitt jobb och de väljer att<br />
stanna i Västsverige. En region som vill fortsätta att växa behöver<br />
personer med talang. Sådana finns det gott om i Västsverige. Vi<br />
har träffat några.<br />
Krisen som vände<br />
I förra numret av West Side Stories tog vi upp textilbranschens<br />
återhämtning i Sjuhärad. Från kris på 70-talet till dagens framgångar.<br />
Vi åkte till Sjuhärad för att ta en närmare titt på bolagen<br />
som designar, syr och väver på nästa kapitel i den västsvenska textilhistorien.<br />
Tolerans<br />
Det krävs öppna sinnen, en mix av livsstilar och en öppenhet för att<br />
mötas över gränser för att en region ska fortsätta att utvecklas. Forskaren<br />
Richard Florida har både bohem-och gayindex när han studerar<br />
kreativitet. Vi har mött bolaget som marknadsför något av<br />
det mest bohemiska vi har – konsten.<br />
Framtidsspaning<br />
Det är ny teknik, skapad och använd av talangfulla människor<br />
med ett öppet sinne som har placerat Sverige i topp bland världens<br />
kreativa länder. En del menar att det svenska grupparbetet<br />
också är en del av förklaringen till vår framgång. Möt bolagen<br />
som vill ta den svenska modellen till nästa nivå.<br />
3
Teknik, talang & tolerans<br />
– därför är Västsverige bäst i världen<br />
nu har det hänt igen. Sverige<br />
placerar sig i topp när världens<br />
mest kreativa länder rankas. Det<br />
är Martin Prosperity Institute i<br />
USA som undersökt kreativiteten<br />
i världens länder. Grunden till<br />
rankinglistan finns i forskaren<br />
Richard Floridas teorier om att<br />
tillväxt skapas på de platser där<br />
teknik används på bästa sätt,<br />
av talangfulla människor med<br />
ett tolerant förhållningssätt till<br />
världen. När faktorerna teknik,<br />
talang och tolerans vägs samman<br />
finns alltså inget land i världen<br />
som är bättre rustat för att möta<br />
framtiden på ett kreativt sätt än<br />
Sverige.<br />
Fantastiskt inspirerande, nu<br />
kör vi! säger vi på <strong>Västsvenska</strong><br />
<strong>Handelskammaren</strong>. Vi unnar oss<br />
också att säga: det här visste vi<br />
redan.<br />
I våra korridorer pratar vi varje<br />
dag om personer och företag som<br />
vi mött runt om i Västsverige,<br />
som imponerat på oss med sin<br />
uppfinningsrikedom givit oss ny<br />
energi i vårt eget arbete med att<br />
göra Västsverige till en starkare<br />
region. Det finns mängder med<br />
kreativitet i Västsverige, och den<br />
finns på alla typer av bolag.<br />
Ganska ofta börjar de här samtalen<br />
med orden: Visste du att…<br />
Tråkigt nog är svaret allt som<br />
oftast: nej, det visste jag inte.<br />
Många västsvenska företag gör<br />
helt enkelt ett fantastiskt jobb<br />
utan att få speciellt mycket uppmärksamhet.<br />
Det vill vi ändra på,<br />
bland annat med magasinet West<br />
Side Stories som du nu håller i<br />
din hand. De här berättelserna<br />
kan du låta dig inspireras av på<br />
flera sätt framöver, bland annat<br />
på min egen blogg, på våra<br />
medlemsmöten och givetvis på<br />
den årliga Handelskammardagen.<br />
Målsättningen måste vara<br />
att vi alla känner stolthet för vår<br />
region och dess företag, att detta<br />
smittar av sig till unga som gärna<br />
får återkomma efter studier eller<br />
arbete på annat håll i världen.<br />
<strong>Handelskammaren</strong> möter varje<br />
dag spännande personer som ger<br />
just denna stolthet. Det är i möten<br />
mellan människor som vi tar<br />
nästa steg i utvecklingen av vårt<br />
kreativa Västsverige.<br />
5
Kreativitet s. 8-15<br />
kreativast i världen s. 8-15<br />
Teknik s. 16-35<br />
sortering snabb som ögat s. 16-19<br />
djupandning s. 20-23<br />
innovationsjammande s. 24-25<br />
grön el till afrika s. 26-27<br />
smart brandbekämpning s. 28-29<br />
Talang s. 36-47<br />
tung talang s. 36-39<br />
flygande förmedling s. 40-41<br />
spåra cancer med GPS s. 42<br />
Krisen som vände s. 48-63<br />
växthusväv s. 48-51<br />
matta diamanter s. 52-55<br />
växande <strong>nystan</strong> s. 56-57<br />
Tolerans s.64-75<br />
konstfärdig s.64-66<br />
gröna fingrar s. 67-68<br />
jurister med brokig bakgrund s. 69<br />
Framtidsspaning s.76-83<br />
alla tillsammans s. 76-81<br />
HiQ bygger framtidsstaden s. 82-83<br />
benny-båtbyggare kapar<br />
marknadsandelar s. 30-33<br />
lasthållare i tiden s. 34<br />
extrema förhållanden s. 35<br />
kreativiteten ligger i luften s. 43<br />
klustermakarna s. 44-45<br />
smartaste kontoret s. 46-47<br />
mötesplats för mode och design s. 58-59<br />
vita fläckar och stora ögonblick s. 60-62<br />
eton håller måttet s. 63<br />
förortsarkitekter s. 70-71<br />
utforskaren s. 72-75<br />
7
Kreativitet<br />
Se dig omkring på ditt kontor, du sitter bland världens<br />
mest nyskapande folk. I en färsk undersökning<br />
toppar Sverige listan över världens mest kreativa<br />
länder. Ranking är en sak – men hur ska västsvenska<br />
företag bli ännu bättre på att ta tillvara den kreativa<br />
kraften i verkligheten?
Kreativast<br />
i varlden<br />
:
Det var 2004 som Sverige slog världen med<br />
häpnad första gången. Då placerade sig vårt<br />
land för första gången i topp i en ranking av<br />
världens mest kreativa länder.<br />
- Fram till dess trodde alla att det<br />
krävdes mångmiljonbefolkningar för att<br />
antalet talangfulla människor med ambitioner<br />
skulle vara tillräckligt stort för<br />
att på ett avgörande sätt skapa tillväxt,<br />
säger Evelina Wahlqvist, som är forskare<br />
med fokus på kreativitet vid Göteborgs<br />
universitet.<br />
Istället visade det sig att Sverige var tillräckligt<br />
bra på att uppfinna och sprida<br />
ny teknik, att här bor tillräckligt med<br />
talanger med ambitioner och att befolkningen<br />
är tillräckligt öppen i sinnet för<br />
att tolerera en mångfald av livsstilar för<br />
10<br />
det kreativa västsverige<br />
att placera oss i topp på rankinglistan<br />
över världens mest kreativa länder.<br />
Grunden och teorierna bakom mätningarna<br />
finns i den världsberömde<br />
kreativitetsforskaren Richard Floridas<br />
bok The Rise of the Creative Class. I takt<br />
med att vi lämnar industrisamhällets<br />
modeller för att förklara utveckling och<br />
tillväxt allt längre bakom oss menar han<br />
att kreativitet är det nya begrepp som<br />
bäst förklarar vad som driver dagens<br />
utveckling framåt. När den amerikanska<br />
tankesmedjan Martin Prosperity Institue<br />
gjorde om mätningen av världens<br />
mest kreativa länder förra året placerade<br />
sig Sverige i topp igen.<br />
Finland kom på andra plats och USA<br />
på tredje. Hur Västsverige placerar sig<br />
på den kreativa kartan jämfört med<br />
andra delar av landet undersöktes 2005.<br />
Stockholm-Uppsalaområdet toppade<br />
den undersökningen följt av Skåne<br />
och Västra Götaland. Det var Richard<br />
Floridas europeiska forskargrupp som<br />
tittade närmare på Sveriges regioner och<br />
Evelina Wahlqvist ingick i den gruppen.<br />
Sedan rapporten presenterades har<br />
hon fördjupat sig ytterligare i vad som
driver och utvecklar den kreativa kraften<br />
i Västsverige. Politiker och allt fler<br />
företagsledare har velat ha hennes syn<br />
på hur vi kan använda Sveriges unika<br />
förutsättningar till att fortsätta att skapa<br />
ett samhälle där människor och företag<br />
utvecklas.<br />
– västsverige har haft en väldigt<br />
bra utveckling om vi tittar från 1990-talet<br />
och framåt. Därmed inte sagt att<br />
vi saknar utmaningar, säger Evelina<br />
Wahlqvist.<br />
Hennes forskning visar att Västsverige<br />
är som ett Sverige i miniatyr där storstaden<br />
Göteborg med kranskommuner drar<br />
med sig resten av regionen uppåt på den<br />
kreativa skalan.<br />
– Vi har blivit bättre<br />
på att tala om visioner<br />
och vi har blivit mer<br />
medmänskliga i vårt<br />
sätt att förhålla oss till<br />
ekonomisk utveckling.<br />
- Vi måste våga prata om det, att det<br />
finns skillnader i förutsättningar inom<br />
regionen. Vi är en stor region och det<br />
är fortfarande så att en av de viktigaste<br />
12<br />
det kreativa västsverige<br />
frågorna för Västsveriges utveckling är<br />
att vi behöver bättre kommunikationer<br />
inom regionen och ut i världen, bättre<br />
vägar och järnvägar helt enkelt, säger<br />
Evelina Wahlqvist.<br />
Utifrån de möten hon har med företagsledare,<br />
kreatörer och politiker menar<br />
Evelina Wahlqvist att Västsverige på<br />
allvar är på väg att bryta med 1900-talets<br />
sätt att se på världen och företagande<br />
just nu. Och att finanskrisen 2008 varit<br />
till hjälp i den processen.<br />
- Vi har blivit bättre på att tala om visioner<br />
och vi har blivit mer medmänskliga<br />
i vårt sätt att förhålla oss till ekonomisk<br />
utveckling. Men dagens ledare behöver<br />
bli ännu bättre på att släppa 1900-talet<br />
och börja arbeta på ett sätt som hjälper<br />
medarbetarna att bli mer kreativa, säger<br />
Evelina Wahlqvist.<br />
hon får medhåll av Thomas Hagbard<br />
som är vd och grundare av Realize. Bolaget<br />
arbetar med att skapa nya tankebanor<br />
hos sina kunder och har uppdrag över<br />
hela landet. Hagbard upplever att Västsverige<br />
är på väg att vakna.<br />
– Det finns en ökad insikt och en ökad<br />
vilja att jobba med kreativitet. Det finns<br />
också en ny känsla av att vi har lite bråttom.<br />
Tyvärr ser jag inte att den insikten<br />
finns på företagsnivå, generellt, i Västsverige<br />
ännu. Ofta är det individer som brinner<br />
för frågan, säger Thomas Hagbard.
– Det är roligt att aktörer<br />
som tidigare var<br />
helt ointresserade av<br />
kreativitet nu är intresserade.<br />
Han menar att västsvenska företag i<br />
alla tider har varit duktiga på att ta sina<br />
idéer till marknaden, men att vi kan bli<br />
betydligt bättre på att ta fram och odla<br />
de riktigt udda idéerna. De som kan göra<br />
avgörande skillnad.<br />
– Jag möter ofta chefer som säger att deras<br />
organisation inte har några problem<br />
med att ta fram nya idéer. Deras problem<br />
är att förvalta idéerna. Men när vi tittar<br />
närmare på vad som finns i idébanken<br />
handlar det ofta om saker som kan<br />
sorteras in under arbetet med ständiga<br />
förbättringar. För att hitta idéerna som<br />
Sverige är världens mest<br />
kreativa land.<br />
1. Sverige<br />
2. USA<br />
3. Finland<br />
4. Danmark<br />
5. Australien<br />
Global Creativity Index GCI (2011)<br />
det kreativa västsverige<br />
verkligen lyfter en organisation behöver<br />
du jobba på ett annat sätt, säger Thomas<br />
Hagbard.<br />
runt om i Västsverige får gamla industribyggnader<br />
nytt liv när unga kreatörsbolag<br />
flyttar in. I Borås är Simonsland<br />
på väg att förvandlas till ett centrum<br />
för unga bolag i textil -och modebranschen,<br />
i Trollhättan är Innovatum en<br />
viktig plats för unga bolag i bland annat<br />
filmbranschen och i det gamla sockerbruket<br />
vid Klippan i Göteborg är Hey<br />
it´s Enric Palazzo en omtalad plattform<br />
En person som forskar<br />
inom biotech är lika<br />
kreativ som en jazzmusiker,<br />
du behöver samma<br />
typ av muskulatur<br />
i hjärnan.<br />
för kreatörer. Fredrik Ganslandt är en<br />
av de drivande krafterna. Han ser ett<br />
nymornat intresse för kreatörernas roll<br />
för tillväxten.<br />
– Det är roligt att aktörer som tidigare<br />
var helt ointresserade av kreativitet<br />
nu är intresserade. Men Västsverige<br />
har långt kvar innan vi kan slå oss för<br />
bröstet. Vi är fortfarande fast i att vi ser<br />
kreatörer och industrialister som två<br />
motpoler som sällan möts. Kreatörerna<br />
gnäller över att de inte når ut istället<br />
för att försöka göra något åt det, och<br />
industrialisterna ser fortfarande kreativitet<br />
som något man tillsätter på slutet.<br />
Som ketchup ungefär, säger Fredrik<br />
Ganslandt.<br />
ganslandt var en av dem som åkte<br />
med <strong>Handelskammaren</strong> till Austin och<br />
13
14<br />
festivalen South by South West.<br />
Han jobbar nu för att Västsverige<br />
ska bli lite mer som Texas i vissa<br />
avseenden.<br />
- Där anser ingen att kreatörer<br />
bara finns bland musiker,<br />
reklamare och filmare. En person<br />
som forskar inom biotech är lika<br />
kreativ som en jazzmusiker, du<br />
behöver samma typ av muskulatur<br />
i hjärnan. I Austin finns också ett<br />
befriande politiskt klimat där man<br />
bara agerar. Stan är en riktig håla<br />
men de får ändå intressanta människor<br />
att flytta dit. Västsverige<br />
har minst lika goda förutsättningar,<br />
säger han och fortsätter:<br />
- Jag tänker arbeta för att kreativitet<br />
kommer in mycket tidigare<br />
i processen hos fler företag. Idag<br />
det kreativa västsverige<br />
får vi uppdrag som att designa<br />
etiketten till en burk, eller att<br />
göra en app. Jag tror att alla skulle<br />
vinna på att vi blev involverade i<br />
uppdrag som handlar om vad vi<br />
ska äta för mat i framtiden, till<br />
exempel, säger Fredrik Ganslandt.<br />
Västsverige och<br />
kreativiteten<br />
Varför tjatar alla om kreativitet?<br />
Vi lever i ett skifte där vi måste lära<br />
oss att förhålla oss till världen på<br />
nya sätt. I dag spelar innovationer<br />
en allt större roll för tillväxten.<br />
Tillgången till råvaror spelar<br />
mindre roll medan kreativitet och<br />
förmågan att göra något bra av de<br />
medel vi har, har blivit viktigare.<br />
Den globala konkurrensen handlar<br />
inte bara om handel med varor och<br />
tjänster utan lika mycket om flöden<br />
av kunskap och talang.
Tillhör du den kreativa klassen?<br />
Richard Florida har ett antal kriterier<br />
för vem som tillhör den kreativa<br />
klassen. Läs mer på Wikipedia<br />
på adressenhttp://en.wikipedia.<br />
org/wiki/Creative_class.<br />
Florida menar att det finns superkreativa,<br />
och kreativa personer.<br />
De superkreativa finns som<br />
regel i mediebranschen, bland<br />
konstnärer och designers. Men<br />
också bland ingenjörer, inom IT<br />
och i skolans värld. Kreativ kallas<br />
den som arbetar inom en klassiskt<br />
kunskapsintensiv bransch,<br />
exempelvis läkare, jurister och<br />
affärsmän.
Teknik<br />
Innovationer. Patent. Ny teknik. Där är centrala begrepp<br />
för att beskriva vad som krävs för att skapa ekonomisk<br />
tillväxt i ett samhälle där innovationer blir allt viktigare<br />
för utvecklingen. Vi har mött västsvenska bolag som hittat<br />
nya sätt att använda teknik.
Sortering<br />
snabb<br />
som ögat
18<br />
det kreativa västsverige<br />
Ett kameraöga kombinerat med artificiell<br />
intelligens kommer snart i bruk för<br />
att sortera batterier. Renova har köpt<br />
in ett system från Göteborgsföretaget<br />
Optisort. Tekniken kan komma att<br />
appliceras även på andra områden.<br />
en laddning batterier ramlar ner på<br />
2011 sorteringsbandet. Blixten smattrar oupphörligt<br />
medan batteri efter batteri sveper förbi kamerans<br />
vakande öga. De flesta batterier fortsätter rakt fram<br />
ner det största kärlet, märkt alkaline, men då och då<br />
pustar tryckluften till och ett batteri puttas ner i något<br />
av de gråa rören med texten NiCd, NiMh eller Li.<br />
Omkring 2000 ton batterier samlas in i Sverige varje<br />
år. Optisorts batterisortering står uppställd och provas<br />
i Renovas anläggning för farligt avfall på Ringön,<br />
en av två platser i landet med ansvar för inlämnade<br />
batterier. Den repetitiva, nästan hypnotiska, processen<br />
att identifiera och klassificera batterierna efter<br />
utseende styrs av en liten datorhjärna som gradvis<br />
blir allt duktigare på att skilja mellan de runt 5000<br />
olika typer som finns på marknaden.<br />
hittills har den här typen av<br />
arbete skötts manuellt, av personal<br />
med skarpa ögon och flinka fingrar.<br />
Optisorts maskin är inte snabbare<br />
än människan, och kommer tro-<br />
Hans Eric Melin ligen inte att bli det, men den har<br />
andra fördelar. En sådan är att tekniken för optisk<br />
identifiering kan appliceras på andra sorters avfall,<br />
till exempel elavfall, lampor och kretskort.<br />
– Det finns stor potential i teknik som tittar på hela<br />
produkter i ett tidigt skede i återvinningsprocessen,<br />
säger Hans Eric Melin, vd för Optisort, för dagen<br />
utan slips och i orange overall.<br />
En annan fördel är att all statistik sparas i systemet,<br />
vilket till exempel betyder att Renova kan se vilka<br />
tillverkare som genererar mest avfall. Informationsbanken<br />
som byggs upp nu och i framtiden kan också<br />
bli väldigt värdefull.<br />
– Vår teknik kan samla in all information om avfallet<br />
och göra den tillgänglig för marknaden. Det finns<br />
till exempel en stor potential för återvunna sällsynta<br />
jordartsmetaller. Vi kan bli ”the Google of waste”,<br />
säger Hans Eric Melin med ett leende.
Djupandning
erättelsen om hur Peter<br />
2021 Swartling hamnade i VD-stolen<br />
på Poseidon är en kärlekshistoria. När<br />
han vid ett besök i Marstrand av en händelse<br />
fick prova på Poseidons rebreather<br />
var det kärlek vid första andetaget, och<br />
här sitter han nu. Men vi återkommer<br />
till det, först behöver vi nog förklara vad<br />
en rebreather egentligen är.<br />
Rebreather-teknologin är en gammal<br />
dröm för dykare. I korthet går den ut<br />
på att återanvända utandningsluften<br />
genom att skrubba bort koldioxid och<br />
tillföra nytt syre innan luften går tillbaka<br />
till dykaren. System för detta har länge<br />
använts inom militären och av tekniska<br />
dykare, men teknologin har varit dyr,<br />
komplicerad och riskabel att använda.<br />
De potentiella fördelarna med teknologin<br />
är många: kraftigt utökad dyktid,<br />
förminskat behov av dekomprimering<br />
efter djupa dyk samt att dykaren får i<br />
sig varm, fuktig luft istället för kall och<br />
torr är bara några av dem. Dessutom<br />
kommer man närmare djurlivet och blir<br />
det kreativa västsverige<br />
En gång i tiden satt han i Idoljuryn och var en av<br />
Sveriges mest hatade män. Idag sitter han som<br />
VD för Poseidon Diving Systems i Västra Frölunda<br />
och tänker revolutionera dykbranschen.<br />
Peter Swartling har alltid gått sin egen väg.<br />
– Inom dykteknologin<br />
har det inte hänt mycket<br />
mer än förfiningar de<br />
senaste 20 åren, och det<br />
här kommer att bli en<br />
revolution.<br />
22<br />
en del av undervattensvärlden, eftersom<br />
utrustningen är ljudlös och luften inte<br />
kommer ut i form av expanderande<br />
bubblor i vattnet.<br />
runt 2005 började Poseidon forska<br />
fram en utvecklad version av teknologin<br />
som skulle kunna användas på konsumentmarknaden.<br />
Många år och 75<br />
miljoner egenfinansierade kronor senare<br />
stod en fungerande produkt klar: Poseidon<br />
MKVI. Men vid det här laget hade<br />
företaget kört sin energi och ekonomi i<br />
botten, och det fanns ingen ork kvar att<br />
få ut produkten på marknaden.<br />
In klev Peter Swartling, med friska<br />
pengar, kompetens och idéer.<br />
– Poseidon befann sig i en fas där de<br />
behövde en katalysator, så det var helt<br />
rätt läge. Första gången jag fick prova<br />
rebreathern tänkte jag att ”den här<br />
kommer alla att vilja ha, det tåget vill jag<br />
vara med på”.<br />
det kan tyckas lite märkligt att kasta<br />
sig från underhållningsbranschen rakt<br />
ner i en högteknologisk industri. Tänk<br />
på att det här är mannen som upptäckt<br />
artister som Petter, Jennifer Brown, Just<br />
D och Robyn. Men för Peter Swartling<br />
var det inga konstigheter.<br />
– Jag har alltid hoppat mellan länder,<br />
projekt och jobb. Någon har kallat mig<br />
för serieentreprenör, och det tyckte jag<br />
lät rätt roligt. Lite som en seriemördare.<br />
Men jag hade redan dykintresset.<br />
Och jag tänkte helt enkelt ”hur kan jag<br />
applicera mig själv i den här branschen,<br />
vad kan jag tillföra”. Jag försöker kort<br />
och gott vara en bra chef. Bra ledarskap,<br />
realistiskt satta mål och god förståelse är<br />
universella egenskaper, säger han.<br />
Han såg många möjligheter att utveckla<br />
såväl företaget som branschen<br />
som helhet. Första steget har varit att<br />
introducera rebreathern för de stora<br />
utbildningsorganisationerna, som PADI<br />
och SSI. När instruktörerna väl har lärt<br />
sig att dyka med den – och i sin tur kan<br />
lära ut – kommer det stora genombrottet<br />
på konsumentsidan förhoppningsvis att<br />
komma.<br />
peter Swartling demonstrerar<br />
MKVI, förklarar och pekar. Extra stolt<br />
verkar han vara över det smarta batteriet<br />
som loggar alla dyk och som man kan<br />
flytta mellan olika utrustningar.<br />
– Inom dykteknologin har det inte hänt<br />
mycket mer än förfiningar de senaste 20<br />
åren, och det här kommer att bli en revolution.<br />
Vi jobbar också med nya material,<br />
detaljer och snitt på dykdräkterna. Mitt<br />
motto är ”bring cool back to diving”.<br />
Och han har redan lyckats vända företagets<br />
utveckling. Under årets första fyra<br />
månader sålde Poseidon mer än man<br />
gjorde hela förra året.
det kreativa västsverige
hur skapar man bättre<br />
2031 grogrund för innovationer i ett<br />
jätteföretag? När Volvokoncernen för<br />
tre år sedan tog ett samlat grepp kring<br />
frågan lät man sig inspireras av IBM:s<br />
så kallade Innovation Jams. Metoden går<br />
ut på att man i stora diskussionsforum<br />
på nätet låter medarbetare komma med<br />
idéer till innovationer.<br />
– Grundtanken är att vi vill involvera<br />
gräsrötterna i strategiskt viktiga frågor,<br />
säger Jonas Thorngren, Chief Project<br />
Manager Innovation.<br />
Han arbetar på Volvo Group Trucks<br />
Technology på Lindholmen och leder<br />
experimenten för förbättrad innovationsförmåga.<br />
Inför ett Innovation Jam<br />
identifieras ett fokusområde som ska<br />
förbättras och sedan läggs mycket kraft<br />
på att skapa inspirationsmaterial kring<br />
detta.<br />
– Det kan till exempel vara filmklipp, artiklar<br />
eller power point-presentationer,<br />
säger Jonas Thorngren. När jammet drar<br />
igång är det viktigt att deltagarna känner<br />
sig förberedda och stimulerade.<br />
Ett Innovation Jam är tidsbegränsat,<br />
sker i ett forum på Volvos intranät och<br />
är öppet för alla i koncernen, oavsett<br />
var i världen man sitter. Vem som helst<br />
kan presentera idéer och kommentera<br />
andras. När jammet är avslutat görs en<br />
det kreativa västsverige<br />
Innovationsjammande<br />
Volvo satsar brett för att ytterligare stärka innovationsförmågan i koncernen.<br />
Medarbetarna involveras i Innovation Jams där goda idéer kan leda till nya<br />
produkter eller tjänster.<br />
24<br />
första gallring av idéerna och de som<br />
återstår går till Draknästet.<br />
– Principen är densamma som i tv-programmet.<br />
Den som har en idé får sälja<br />
in den, säga vad man vill göra och hur<br />
mycket pengar – det vill säga tid – som<br />
När jammet är avslutat<br />
görs en första gallring<br />
av idéerna och de som<br />
återstår går till Draknästet.<br />
behövs. De idéer som passerar nålsögat<br />
blir innovationsprojekt och när teamen<br />
är klara får de visa upp projekten på en<br />
road show.<br />
av lovande projektresultat som<br />
inte passar in, men som är ”för bra för<br />
att dö”, skapas virtuella bolag. När innovationen<br />
finslipats och bolaget kanske<br />
fått en marknadsplan finns möjligheten<br />
att det blir ett ”riktigt” bolag” eller på<br />
något sätt blir en del av Volvos struktur.<br />
Än så länge har det hållits ett tjugotal<br />
Innovation Jams, vilka har resulterat i<br />
tusentals idéer. En idé som burit hela vägen<br />
är en självlysande skylt som sätts på<br />
sidan av lastbilar och varnar omgivande<br />
trafikanter för att de befinner sig i en<br />
död vinkel. Den har gett upphov till det<br />
virtuella bolaget Hiper Safety.<br />
– Arbetet med Innovation Jams har varit<br />
framgångsrikt och är något vi kommer<br />
att vidareutveckla, säger Jonas Thorngren.<br />
Metoden är ju en form av direktdemokrati<br />
som man kan använda för<br />
att stärka medarbetarna, oavsett vilken<br />
organisation det handlar om. De får fler<br />
kontaktytor och känner förhoppningsvis<br />
att det finns möjlighet att jobba vidare<br />
med bra idéer som de brinner för. Vi på<br />
Volvo kan engagera många med relativt<br />
små medel och utnyttja styrkan i vår<br />
globala organisation.
det kreativa västsverige
det kreativa västsverige
Vara företaget Flexen-<br />
2041 closure knoppades av från<br />
Pharmadule Emtunga 2005. Då hade<br />
företaget länge jobbat tätt med telekomindustrin<br />
och haft kontakter med Afrika<br />
– och identifierat ett problem. Eftersom<br />
stora delar av kontinenten inte har något<br />
fast telefonnät sköts de flesta tjänster<br />
i Afrika – telefonsamtal, bankärenden<br />
med mera – via mobilen. Problemet<br />
är att basstationerna på landsbygden<br />
nästan alltid drivs av bränsleslukande<br />
dieselaggregat.<br />
Med e-site, som kan drivas med antingen<br />
vind- eller solkraft, öppnas en mycket<br />
bättre metod.<br />
– Det tillåter mobiloperatörerna att<br />
expandera sina nät på ett mycket bil-<br />
det kreativa västsverige<br />
Grön el till Afrika<br />
En energilösning från Varaslätten lägger grunden för kommunikation<br />
på den afrikanska landsbygden. Den antingen vind- eller solenergidrivna<br />
kraftstationen e-site driver mobila basstationer både<br />
billigt och miljövänligt. Och i höst börjar ett pilotprojekt där e-site ska<br />
försörja en hel by i Botswana med ström.<br />
ligare och miljövänligare sätt, säger Ann<br />
Louise Johansson på Flexenclosure.<br />
Flexenclosure har i dag kontor i Lagos,<br />
Nairobi, Kuala Lumpur och New Delhi.<br />
Ofta sker arbetena på landsbygden under<br />
speciella förhållanden.<br />
– Det kräver mycket förberedelser. Det<br />
kan vara sandigt, dammigt och 50 grader<br />
varmt. Men vi har mycket rutin i organisationen.<br />
Fram tills nu har nästan allt handlat om<br />
strömförsörjning till mobilmaster, men<br />
i oktober ska e-sites kapacitet testas<br />
ytterligare.<br />
– Då inleder vi ett projekt i Botswana,<br />
där e-site ska ge strömförsörjning till en<br />
hel by med hushåll och en sjukvårdsklinik,<br />
säger Ann Louise Johansson.<br />
27
28<br />
det kreativa västsverige<br />
Smart brandbekämpning<br />
Med Cold Cut Systems brandsläckare behöver brandmannen inte gå<br />
in i elden för att släcka branden. Den unika tekniken är en framgång i<br />
England och Tyskland. Nu ska Kungsbackaföretaget övertyga<br />
kunderna även på hemmaplan.<br />
skärsläckarens mun-<br />
2051 stycke sätts mot väggen<br />
eller dörren till ett brinnande rum,<br />
vattenstrålen skär sig igenom och fyller<br />
lokalen med en tunn vattendimma, som<br />
sänker temperaturen och dämpar elden.<br />
På så vis kan brandmännen göra en effektiv<br />
insats från utsidan före eventuell<br />
rökdykning och det går bara åt en tiondel<br />
så mycket vatten som vid traditionell<br />
brandsläckning. Metoden är alltså säkrare<br />
för brandpersonalen och minskar<br />
vattenskadorna.<br />
I England och andra länder har Cold<br />
Cut Systems tagits emot med entusiasm.<br />
Metoden borde kunna modernisera<br />
släckningsarbetet även i Sverige, men<br />
VD Peter Oom märker ändå av en viss<br />
försiktighet. Och han vet vems fel det är.<br />
– Tyvärr lovade vi lite för mycket när vi<br />
lanserade produkten i Sverige för några<br />
år sedan, och en del kunder blev inte<br />
nöjda. Vi jobbar i en konservativ bransch,<br />
som gärna vill använda sig av teknik som<br />
är beprövad. Det är sunt, men vår stora<br />
utmaning är att på nytt förklara hur vår<br />
skärsläckare fungerar och hur den kan<br />
underlätta brandbekämpningen.<br />
peter oom märker också en annan<br />
kulturskillnad mellan till exempel England<br />
och Sverige.<br />
– Den starka hierarkin i England är en<br />
fördel för oss. Om en chef bestämmer<br />
sig för att köpa in skärsläckaren blir det<br />
så. I Sverige ska alla beslut förankras<br />
och det tar lång tid. Men i takt med att<br />
de räddningstjänster som använder vår<br />
produkt blir nöjda sprider sig det goda<br />
ryktet här hemma också. Vi hoppas att<br />
systemet ska finnas på alla brandfordon i<br />
Sverige framöver.
det kreativa västsverige<br />
29
Båtbyggare Benny<br />
kapar marknadsandelar
Det är tufft för många aktörer i båtbranschen,<br />
men på norra Orust skrivs nya kapitel i en framgångssaga.<br />
Nord West & Najad står starkt tack<br />
vare kvalitet, smartness och kundvård.<br />
benny martinsson slår ut<br />
2061 med armen.<br />
– Det är ju här man ska finnas för att få<br />
feeling, säger han. Närheten till vattnet<br />
är viktig både när man bygger båtar och<br />
när man ska visa dem för kunder.<br />
Vi står på altanen utanför hans kontor.<br />
Vågorna skvalpar mot en brygga där<br />
ett par nybyggda segelbåtar är förtöjda.<br />
Varvslokalerna ligger bara ett stenkast<br />
från vattnet och ovanför oss reser sig<br />
Nötesundsbron som förbinder Vindön<br />
med fastlandet.<br />
benny Martinsson borde veta.<br />
Fiskarsonen från öns västsida började<br />
som båtbyggare redan efter nian och<br />
drygt tio år sedan startade han eget. Nu<br />
som 53-åring äger och driver han Nord<br />
West & Najad, som tillverkar exklusiva<br />
motorbåtar (Nord West) respektive<br />
segelbåtar (Najad). När finanskris och<br />
lågkonjunktur slagit undan benen för<br />
många konkurrenter har företaget lyckats<br />
ta marknadsandelar.<br />
– Vår verklighet har varit tuffare sedan<br />
början av 2008, men vi jobbar direkt mot<br />
kunderna och med små volymer. När<br />
krisen slog till var det en fördel att inte<br />
ha stora lager.<br />
nord west grundades 1990 och<br />
trots en riktigt tung motgång i mitten<br />
av nittiotalet – då en brand förstörde<br />
32<br />
det kreativa västsverige<br />
hela varvet – har företaget rest sig med<br />
prisbelönta storsäljare som NW 390 och<br />
NW 420. Najad förvärvades hösten 2011<br />
och det starka varumärket, också det<br />
från Orust, vårdas ömt. Filosofin är densamma<br />
vad gäller alla båtar som lämnar<br />
varvet på Vindön.<br />
– De har en varm känsla med mycket trä.<br />
Och så håller alla detaljer hög klass, från<br />
ädelträ och starka laminat till elinstallationer<br />
och riggar. Våra båtar ska vara<br />
så komfortabla att de känns som flytande<br />
sommarstugor.<br />
den höga kvaliteten är grundbulten<br />
till framgångarna och på senare år har<br />
man alltså skaffat sig fler ben att stå på.<br />
– Vi har breddat oss med Najad och<br />
eftersom motor- och segelbåtarna inte<br />
byggs samtidigt har vi inte behövt investera<br />
i nya lokaler. Sedan har vi satsat<br />
mycket på begagnatsidan. Vi ”rekondar”<br />
gamla båtar och når på så sätt kunder<br />
som kanske inte vill köpa en ny båt. Men<br />
om de någon gång vill byta upp sig har vi<br />
redan etablerat kontakten.<br />
Benny Martinsson designar och konstruerar<br />
fortfarande alla båtar och är lyhörd<br />
inför kundernas önskemål.<br />
– Jag besöker ett tjugotal mässor om året<br />
och är minst lika intresserad av människor<br />
som inte köper av oss. Då vill jag veta<br />
varför. Man måste ta till sig kritik och<br />
lyssna på önskemål.
Lasthållare<br />
i tiden<br />
tydlighet och bredd – men även design och<br />
2071 innovation. Det var nyckelord när Mont Blanc år 2011<br />
tog avstamp mot framtiden. Dalsjöfors-företaget, grundat<br />
1948, tillverkar lasthållare för bilar och vill stärka sin position<br />
på den europeiska marknaden.<br />
– Vi har jobbat med vår varumärkesplattform och blivit bättre<br />
på att visa vad vi står för, säger Mikael Frölander, ny vd.<br />
– Det ska vara tydligt att Mont Blanc säljer lasthållare. Ser<br />
du vår logotyp ska du inte tänka på pennor eller på berget.<br />
Därför har vi jobbat med avsändaren i loggan, så att man vet<br />
vad vi producerar.<br />
Sedan tidigare har Mont Blanc tillverkning i Sverige och<br />
England. Förvärvet av ett franskt företag har gett den europeiska<br />
satsningen en extra skjuts. I affären ingick även en<br />
34<br />
fabrik i Rumänien.<br />
– Vi har breddat sortimentet och blivit bättre på att utgå<br />
från konsumenterna, säger Mikael Frölander. Det absolut<br />
viktigaste är funktionaliteten. Det ska vara enkelt att använda<br />
våra produkter.<br />
mont blanc<br />
Lasta takboxen smart. Bilen kan lätt bli vinglig om du lastar för tungt<br />
uppe på taket. Säkra lasten inuti boxen så den inte kan komma i<br />
rörelse. Kolla i instruktionsboken vilken maxvikt som gäller för din<br />
bil – maxvikt är lastens vikt och takboxens vikt tillsammans. Placera<br />
lastens tyngdpunkt så lågt och så nära bilens mitt som möjligt. Lägg<br />
tung last långt ned i boxen, rekommenderar Trafikverket.
Extrema förhållanden<br />
svenska vatten är mörka och kalla. Att dyka här<br />
2081 är extremt på många vis. Dessa förhållanden har SI<br />
Tech i Brastad tagit vara på. De gör komponenter till täta<br />
plagg, ventiler för att släppa in och ut gas med tyngdpunkt på<br />
torrdräkter för dykning. Kunderna, som till 80 procent finns<br />
utanför Sveriges gränser, är dräkttillverkare.<br />
– De kommer med problem som vi löser. I och med<br />
att vi har produktionen här på plats finns möj-<br />
Jonas Axelsson ligheter att göra prototyper. Det gör att man som<br />
konstruktör får fria tyglar. Enkelt, snabb och kreativt, säger<br />
Jonas Axelsson, VD på SI Tech.<br />
Djupdykande teknik. Ventilen som sitter på<br />
dykarens vänstra överarm och systemen<br />
som håller fast handskarna har SI Tech i<br />
Brastad tagit fram.<br />
35
Talang<br />
De är smarta, de är extremt vassa på sitt jobb och de<br />
väljer att stanna i Västsverige. En region som vill fortsätta<br />
att växa behöver personer med talang. Sådana<br />
finns det gott om i Västsverige. Vi har träffat några.<br />
Tung<br />
talang
ibland verkar Björn<br />
2091<br />
Gelotte själv förvånad över vad<br />
som har hänt. Han tar emot utanför<br />
villan i Sävedalen, där han bor med<br />
sambo och tre barn. På altanen står<br />
utemöblerna redo för morgondagens<br />
grillning, i gräset ligger färgglada leksaker<br />
huller om buller.<br />
Han kliar sig i det kraftiga skägget och<br />
säger:<br />
– Jag har aldrig sett mig själv som<br />
vuxen. Jag är en kille som spelar gitarr<br />
och dricker bärs. Men när jag ser mig<br />
om märker jag att jag gör ganska vuxna<br />
saker.<br />
Kärnan i In Flames verksamhet är<br />
förstås att spela in skivor och turnera –<br />
vissa år kan det bli över 200 spelningar.<br />
Men bandet, som ofta får äran för<br />
att ha skapat genren melodisk death<br />
metal, har funnits sedan 1990. För<br />
att överleva så länge i en föränderlig<br />
bransch krävs något mer. I In Flames<br />
fall handlar det om att vårda sitt<br />
varumärke och ha kontroll på bandets<br />
finanser.<br />
– Efter ett tag tvingas man reflektera<br />
över saker som varumärke. Vad står<br />
In Flames för? Vi står för kvalitet.<br />
Ingen av oss är någon extrem stjärna<br />
på sitt instrument, men tillsammans<br />
är vi grymma. Från och med att vi fick<br />
det kreativa västsverige<br />
Han började spela hårdrocksgitarr för att han<br />
lockades av att dricka öl och stå på scen. Efter<br />
17 år med In Flames ser verkligheten annorlunda<br />
ut. På sitt CV kan Björn Gelotte skriva<br />
studioägare, krögare, merchandisingansvarig<br />
och arbetsledare.<br />
38<br />
råd har vi återinvesterat våra intäkter<br />
i showerna, och vi har inte snålat med<br />
pyrotekniken även om det är dyrt.<br />
In Flames har, närmast bokstavligt, eldat<br />
upp en massa pengar på scen. Men de<br />
har alltid sett det som en investering<br />
och en del av varumärket: In Flames ska<br />
alltid bjuda på spektakulär show.<br />
men investeringarna har också<br />
gällt infrastrukturen runt bandet. I flera<br />
år drev de en egen studio i Holmens<br />
industriområde. I stället för att hyra<br />
studiotid kunde bandmedlemmarna<br />
själva kontrollera inspelningssituationen<br />
och låta arbetet ta sin tid. De hyrde ut<br />
In Flames har, närmast<br />
bokstavligt, eldat upp<br />
en massa pengar på<br />
scen. Men de har alltid<br />
sett det som en investering<br />
och en del av varumärket:<br />
In Flames ska<br />
alltid bjuda på spektakulär<br />
show.<br />
till andra Göteborgsband som Hardcore<br />
Superstar, The Haunted och Dark<br />
Tranquillity.<br />
– Det blev en skön miljö, där andra band<br />
och polare kunde hänga. Men till slut<br />
blev de fasta kostnaderna för höga och<br />
administrationen för tung, så vi sålde.<br />
I takt med att skivförsäljningen över lag<br />
har minskat ökar vikten av att hitta andra<br />
inkomstmöjligheter. För två år sedan tog<br />
In Flames befälet över sin egen merchandising.<br />
– Nästan alla band lägger ut tröjförsäljning<br />
och liknande på någon extern firma,<br />
men det finns alltid en risk att bli blåst.<br />
För att få trygghet och maximal avkastning<br />
känns det bättre att sköta det själv.<br />
Det har fått bandmedlemmarna att ytterligare<br />
reflektera över sin image.<br />
– Ditt band har ett värde. Pengar och<br />
klirr i kassan viktigt, men inte allt. När vi<br />
väljer spelningar handlar det om typen<br />
av festival, var på festivalaffischen vi<br />
hamnar och om vilka andra band som är<br />
med. Det är likadant med tröjförsäljning.<br />
Är det bra för vår image om vårt bandnamn<br />
syns på t-shirts hos lågpriskedjor i<br />
USA? Är det ett sätt att nå ut eller ser det<br />
billigt ut?<br />
medlemmarna i in Flames tackar<br />
konsekvent nej till lek- och allsångsprogram<br />
på TV. De gjorde visserligen en<br />
lyckad turné med mindre klubbspelningar<br />
tidigare i år, men vill generellt hålla sig<br />
till de stora scenerna.
In Flames har sålt över 2,5 miljoner skivor<br />
och klassas som en av pionjärerna inom den<br />
melodiska death metal-genren.<br />
In Flames består av:<br />
• Anders Fridén - sång (1995-)<br />
• Björn Gelotte - trummor (1995-1998),<br />
gitarr (1998-)<br />
• Daniel Svensson - trummor (1998-)<br />
• Peter Iwers - elbas (1997-)<br />
• Niclas Engelin<br />
(gitarr, turné 1997-1998, turné 2009,<br />
permanent medlem 2011-)<br />
– Vi gör inte akustiska versioner. Skivbolagen<br />
har ofta sådana idéer för att kränga<br />
fler skivor, men man måste vara varsam<br />
på gränsen mellan att sälja mer och att<br />
vara en sell-out. Skivbolagen har nog<br />
alltid tyckt att vi är jävligt jobbiga.<br />
Förra året hoppade gitarristen Jesper<br />
Strömblad av bandet. Han klarade inte<br />
av turnéerna och det ständiga resandet,<br />
och sedan dess skriver Björn Gelotte<br />
själv all musik för In Flames. Bortsett<br />
från Strömblads sorti har gruppens sättning<br />
varit densamma sedan 1998. Björn<br />
tror att en av hemligheterna med In<br />
Flames långa livslängd hör ihop med att<br />
På turné är man ständigt<br />
på väg mellan<br />
scener, hotell och<br />
restauranger.<br />
alla snabbt kopplar om till vardagsliv när<br />
de kommer hem från turné.<br />
– Min fru är ingenjör, vi pratar om helt<br />
andra saker än min musik när vi är<br />
hemma. Tillsammans har vi i bandet ett<br />
helt fotbollslag med ungar.<br />
Det är också hemma han skriver musiken.<br />
– Man skulle kunna tro att man blir<br />
kreativ av alla intryck under turnéerna,<br />
men jag är beroende av att sätta mig<br />
ner och spela in, annars funkar det inte.<br />
På turné är man ständigt på väg mellan<br />
scener, hotell och restauranger.<br />
Restaurangmiljön släpper han ändå inte<br />
när han är i Göteborg. Björn har, tillsammans<br />
med basisten Peter Iwers, nyligen<br />
öppnat restaurangen 2112 på Magasinsgatan<br />
i Göteborg.<br />
– Det har förstås visat sig vara mycket<br />
mer jobb än vi kunde ana, men det är<br />
väldigt kul att få skapa ett ställe som<br />
man själv vill ha det, med maten, musiken<br />
och ölen jag gillar. Fördelen är att<br />
den inte måste generera vinst. Vi lever ju<br />
på musiken.<br />
39
Flygande förmedling<br />
När Niclas Wennerholm och hans studiekamrater på Chalmers startade Avinode<br />
visste de ingenting om flygbranschen. Tio år senare är de världens största förmedlare<br />
av flygningar med privata jetplan.<br />
världen över finns<br />
2101 flera tusen flygplan som<br />
används i taxitrafik och många<br />
resebyråer får förfrågningar<br />
från kunder som vill hyra plan.<br />
På Odinsgatan i Göteborg sitter<br />
ett företag som agerar spindel i<br />
nätet.<br />
– Vår affärsidé är att koppla ihop<br />
flygbolag och resebyråer i ett<br />
globalt bokningssystem, säger<br />
Avinodes VD Niclas Wennerholm.<br />
Fröet till företaget såddes år<br />
2001 på Chalmers Entreprenörskola.<br />
Då fanns inget bra system<br />
för att köpa och sälja flygningar<br />
med privata jetplan och kurskamraterna<br />
Niclas Wennerholm,<br />
Per Marthinsson och Niklas Berg<br />
satsade – tillsammans med Max<br />
Liebermann – på att förverkliga<br />
sin affärsidé. Systemet luftsattes<br />
40<br />
det kreativa västsverige<br />
2002 och kan liknas vid en digital<br />
marknadsplats där man får<br />
prisuppgifter och realtidsinformation<br />
om var i världen planen<br />
befinner sig.<br />
– Våra intäkter kommer i första<br />
hand från den licensavgift som<br />
kunderna betalar för att få till-<br />
Zlatan har flugit<br />
med ”våra” plan<br />
några gånger.<br />
gång till systemet, säger Niclas<br />
Wennerholm.<br />
– För två år sedan förvärvade vi<br />
vår största konkurrent, ett amerikanskt<br />
bolag. Nu omsätter vi<br />
nästan hundra miljoner kronor<br />
om året och har en marknadsandel<br />
på 75 procent.<br />
Avinode slår sig dock inte till ro,<br />
avinode<br />
Bolaget<br />
startades i<br />
oktober 2002.<br />
Grundarna Niklas<br />
Berg, Niclas<br />
Wennerholm<br />
och Per Marthinsson<br />
möttes<br />
på Chalmers<br />
entreprenörsutbildning.<br />
Efter<br />
att ha etablerat<br />
sig i Europa<br />
2002 tog sig<br />
bolaget också in<br />
i Ryssland och<br />
Mellan Östern.<br />
Expansionen<br />
fortsatte.<br />
2007 öppnade<br />
Avinode ett<br />
kontor i Florida.<br />
utan strävar vidare mot sin vision:<br />
ett system där passagerarna<br />
inte behöver gå via en resebyrå<br />
utan själva kan boka plan online,<br />
precis som när man beställer en<br />
vanlig flygbiljett.<br />
– En flygning i Europa kostar i<br />
snitt 120 000 kronor, men kan<br />
ändå löna sig. Man köper sig<br />
flexibilitet och sparar framför<br />
allt tid men även andra utgifter,<br />
som hotellnätter.<br />
vilka är det som hyr flygplanen<br />
ni förmedlar?<br />
– Det kan vara allt från företagsledningar<br />
och politiker till<br />
underhållare och rika privatpersoner.<br />
Eller en fotbollsklubb som<br />
kontrakterat en stjärna och vill<br />
presentera honom för fansen.<br />
Zlatan har flugit med ”våra” plan<br />
några gånger.
prostatan, som är stor som<br />
2111<br />
en mandarin, kan röra sig upp<br />
till två centimeter inne i kroppen. Vid<br />
cancerbehandling är det viktigt att<br />
bestråla hela tumören och på grund av<br />
rörelsen täcker man idag in ett område<br />
stort som en apelsin.<br />
– Med traditionell teknik tar man till en<br />
början reda på vart prostatan sitter med<br />
hjälp av röntgen, sedan skjuter man helt<br />
blint. Därför väljer man att stråla ett<br />
större område, säger Tomas Gustafsson<br />
som liknar företagets innovation vid ett<br />
kikarsikte till en strålkanon.<br />
Det där kikarsiktet är en sändare som<br />
placeras intill cancertumören. Radiosignaler<br />
visar sedan tumörens exakta position,<br />
och strålbehandlingen kan därför<br />
bli mer precis.<br />
idén att spåra prostatacancer med<br />
GPS kom faktiskt med en present. När<br />
läkaren Bengt Rosengren slutade som<br />
professor i Norge fick han en GPS i<br />
avtackning. Med den där apparaten<br />
kunde han se exakt var i världen han<br />
det kreativa västsverige<br />
Spåra cancer med GPS<br />
GPS-teknik låter nu läkarna spåra prostatacancer med enorm precision. Istället för att<br />
strålbehandla frisk vävnad skjuts enbart cancern bort.<br />
– Med Raypilot kan botningsgraden komma att öka samtidigt som biverkningarna<br />
minskar, säger Tomas Gustafsson, vd på Micropos Medical som tagit fram Raypilot.<br />
Idén att spåra prostatacancer<br />
med GPS kom<br />
faktiskt med en present.<br />
42<br />
befann sig. Varför skulle man inte kunna<br />
utnyttja samma teknik inne i människokroppen?<br />
Bengt Rosengren och läkarkollegan<br />
Bo Lennernäs började diskutera idén<br />
tillsammans med Sten Nilsson och<br />
Seymour Levitt. De kom fram till att<br />
utveckla en GPS för invärtes bruk och<br />
vände sig till Chalmers Innovation.<br />
Bolaget Micropos Medical bildades och<br />
Tomas Gustafsson, med erfarenhet från<br />
andra innovationsbolag, rekryterades<br />
som vd.<br />
Det har tagit nio år och 50 miljoner<br />
kronor. Idag har de en godkänd produkt<br />
som har använts ett tusental gånger<br />
på patienter. Nästa steg är att få igång<br />
marknadsföringen och skaffa distributörer<br />
runt om i Europa.<br />
vad kommer raypilot att göra för<br />
vården?<br />
– Raypilot kan bidra till öka botningsgraden,<br />
minska biverkningarna och<br />
korta behandlingstiden. Vi ser även att<br />
den totala behandlingen kan bli billigare.<br />
Förhoppningen är att den skall kunna<br />
användas vid behandling av bröst-,<br />
livmoderhals-, lever- och barncancer. Så<br />
det finns breda utvecklingsmöjligheter,<br />
säger Tomas Gustafsson.
sagan om hur en liten Göte-<br />
2121 borgsverksamhet blev en del av<br />
den globala jätten Boeing började med<br />
ett anspråkslöst projekt inom Volvo. I<br />
mitten av 1980-talet tog en arbetsgrupp<br />
där fram ett automatiserat planeringssystem<br />
för bland annat schemaläggning.<br />
Flera andra företag visade sig vara<br />
intresserade av att köpa systemet, bland<br />
annat SAS. När Lufthansa kom in som<br />
kund ville de dessutom ha in optimering<br />
i systemet, alltså funktioner för att<br />
lägga så smarta scheman som möjligt.<br />
Optimeringsexpertis från Chalmers<br />
plockades in, och projektet började leva<br />
sitt eget liv.<br />
1994 bildades Carmen Systems AB och<br />
knoppades av från Volvo. Under många<br />
år stod företaget på egna framgångsrika<br />
ben och sålde bland annat personalplanerings-<br />
och schemaläggningssystem till<br />
olika flygbolag.<br />
– 2006 frågade Boeing oss om vi ville<br />
köpa ett av deras dotterbolag. Vi sa nej,<br />
och då köpte Boeing oss istället. Att bli<br />
sammanslagna med dotterbolaget Jeppesen,<br />
som utvecklade och sålde navigerings-<br />
och flygplaneringsverktyg, var en<br />
perfekt match, säger Michael Brusberg,<br />
VD för Jeppesen i Sverige.<br />
Vid tiden för avknoppningen från Volvo<br />
hade Carmen Systems 15-20 anställda,<br />
bedömer han.<br />
– Nu är vi ungefär 300 personer och<br />
en av stadens största IT-arbetsgivare.<br />
Här i huset jobbar ingenjörer av drygt<br />
30 nationaliteter, från nyzeeländare till<br />
det kreativa västsverige<br />
Kreativiteten ligger i luften<br />
När ett litet företag blir stort löper kreativitet och innovationer risk att bli lidande. För<br />
IT-jätten Jeppesen, ett dotterbolag till Boeing, är dock kreativitet en nödvändig och<br />
viktig bit av arbetsvardagen som måste vårdas ömt – även om det innebär att bryta<br />
rutiner och skaka om i strukturen.<br />
sydamerikaner. Optimeringsfolk från<br />
hela världen känner till oss och söker<br />
sig hit.<br />
idag servar Jeppesen med sina<br />
innovativa lösningar en tredjedel av hela<br />
världens flygande personal. Många av<br />
de allra största flygbolagen är kunder.<br />
Ett företag som har växt sig så här stort<br />
– med sitt ökade behov av struktur, ordning<br />
och processer – löper naturligtvis<br />
högre risk än ett litet bolag att hämma<br />
kreativiteten hos de anställda. Jeppesen<br />
har löst det problemet så gott det går,<br />
delvis genom att faktiskt schemalägga<br />
kreativitet.<br />
Bland annat jobbar man med innovationsdagar,<br />
när de anställda får 24 timmar<br />
på sig att lösa ett aktuellt problem.<br />
Det förekommer också ”internships”,<br />
där man får jobba en halvdag på en annan<br />
avdelning. Det finns också ett kreativt<br />
rum med bekväma möbler, datorspel,<br />
ett fotbollsbord och en elgitarr.<br />
– Om inte de anställda får tänka stort och<br />
ha roligt blir inte företaget bäst i världen,<br />
menar Michael Brusberg.<br />
Nya arbetsgrupper, sammansatta för att<br />
bäst genomföra ett projekt, bildas ofta.<br />
Det innebär i många fall att man faktiskt<br />
flyttar på sig inom huset.<br />
– Ja, det här är ett ställe där folk ofta<br />
byter fysisk plats. Den där korsbefruktningen<br />
som förr kom naturligt när vi inte<br />
var så många är något som vi måste jobba<br />
aktivt med idag. Men att arbeta med så<br />
många olika kunder från hela världen –<br />
allt från Qantas till Turkish Airlines och<br />
Lufthansa – fostrar en väldigt öppen och<br />
anpassningsbar kultur.<br />
43
domedagsstämd musik<br />
2131 fyller studion på Cloudberry<br />
Sound. Teknikerna Christian och Niklas<br />
håller på att lägga ljud på Dark Touch,<br />
en svensk-irländsk-fransk samproducerad<br />
skräckfilm med övernaturliga inslag.<br />
På filmduken stirrar en ung flicka stirrar<br />
ut genom ett fönster.<br />
Cloudberry Sound satt på Konstepidemin<br />
tills de för drygt tre år sen drog upp<br />
bopålarna och flyttade hit till Lindholmen.<br />
Paul Blomgren DoVan, VD för<br />
Gothenburg Film Studios, ger mig en<br />
rundvandring på området. Här delar<br />
runt 45 bolag med anknytning till filmproduktion<br />
på 10 000 kvadratmeters<br />
yta i fabrikslokaler som en gång i tiden<br />
huserade bland annat AGA och Sportex.<br />
– Förut var filmbranschen i Göteborg<br />
liten och fragmenterad, och många kollegor<br />
sökte jobb på andra orter. Men vi<br />
visste att vi hade något att erbjuda, och<br />
ville bygga en verksamhet här. För fyra<br />
år sen flyttade vi hit till Lindholmen.<br />
de gamla fabrikslokalerna<br />
kändes då gigantiska, men med tiden<br />
har fler och fler bolag med anknytning<br />
till filmbranschen sökt sig hit och idag<br />
är området i princip fullt. Företagen här<br />
sysslar med allt från ljud, ljus, kamerateknik,<br />
rekvisita, scenografi och casting<br />
till spelutveckling. Det finns inga<br />
det kreativa västsverige<br />
Klustermakarna<br />
Ett startskott och en grogrund för en levande filmproduktion i Västsverige. Det är en vision som det<br />
entusiastdrivna klustret Gothenburg Film Studios nu har omsatt i praktiken. På bara några år har man<br />
attraherat runt 45 bolag som huserar i ett gammalt fabriksområde vid Lindholmen.<br />
44<br />
formella avtal eller regler för hur – eller<br />
ens att – bolagen ska samarbeta. Ändå<br />
uppstår spontant konstellationer i en<br />
dynamisk process.<br />
– Till exempel har flera rekvisitörer och<br />
scenografer samlat sina resurser och<br />
startat en gemensam verksamhet runt<br />
rekvisitauthyrning. Vi försöker se till att<br />
hela klustret kan träffas för att underlätta<br />
möten. Vi har också en önskan<br />
om att bygga ett epicentrum, en fysisk<br />
mötesplats, men vi har inte pengar till<br />
att avsätta så många kvadratmeter ännu.<br />
inga politiska beslut ligger bakom,<br />
inga offentliga pengar ligger till grund<br />
för klustrets verksamhet. Det är först<br />
på senare år som kommun och region<br />
har skjutit till medel för att utveckla en<br />
del av de många projekt som tar form,<br />
till exempel det återkommande eventet<br />
Gokinema. Men från början är allt som<br />
skapats här sprungen ur ren entusiasm.<br />
– Nånstans bygger det här på blod, svett<br />
och tårar. Vi har satsat enormt hårt,<br />
med tid och engagemang, och fått resultat.<br />
Det är ett väldigt mödosamt sätt att<br />
arbeta fram ett kluster på det här viset,<br />
men vår ambition har hela tiden varit<br />
att få snöbollen i rullning. Nu kan vi<br />
erbjuda väldigt smidiga och kostnadseffektiva<br />
paketlösningar genom att många<br />
små bolag samverkar på ett bra sätt,<br />
säger Paul Blomgren DoVan.<br />
– Västsverige har enorma möjligheter<br />
på filmsidan. Stort kunnande,<br />
det centrala läget i Skandinavien och<br />
finansieringssystemet som Film i Väst<br />
byggt upp, och numera finns det också<br />
en vilja från det offentliga. Politikerna<br />
börjar inse att det vi gör här har många<br />
spinoffeffekter som gynnar hela regionen.<br />
i en av byggnaderna snickrar två killar,<br />
attributörer till yrket, ihop en detalj från<br />
ett rymdskepp i full skala. En miniatyrmodell<br />
av hela skeppet ligger bredvid,<br />
och allt är en del av ett hobbyprojekt de<br />
gör på sin fria tid. Killarna visar med illa<br />
dold stolthet lite av vad de hittills har<br />
spelat in, enbart med hjälp av gammal<br />
hederlig filmteknik och miniatyrer –<br />
inte en datoranimering i sikte. Illusionen<br />
av att ett enormt rymdskepp störtat<br />
på en äng är ändå fullständig.<br />
Medan vi går mot utgången berättar<br />
Paul lite mer.<br />
– De där killarna satt i en lokal i Majorna<br />
förut, och hade svårt att få uppdrag.<br />
Sen flyttade de hit och nu har de fullt<br />
upp. De får kämpa för att hitta tiden till<br />
sina hobbyprojekt. Men det görs mycket<br />
film på ren entusiasm här, vilket jag tror<br />
berikar branschen och skapar drivkraft<br />
framåt.
det kreativa västsverige<br />
45
Smartaste<br />
kontoret<br />
ett och ett halvt år<br />
2141 har gått sedan teknikkonsultföretaget<br />
Bengt Dahlgren<br />
AB flyttade in i sitt nybyggda klimatsmarta<br />
kontor vid Mölndalsvägen<br />
i Göteborg. Nu kan man<br />
konstatera att både arbetsmiljön<br />
och värdena för energianvändning<br />
blivit ännu bättre än väntat.<br />
– Vi gick från ett hus byggt på<br />
80-talet med små kontorsceller<br />
till att mest ha öppna ytor. En<br />
omställning för alla, men vi har<br />
fått en tystare arbetsmiljö. Vi tar<br />
mer hänsyn till varandra, säger<br />
Åke Rautio, VD.<br />
för att kontorshus ska få<br />
stämpeln ”Green Building” krävs<br />
en energianvändning på 75 kWh/<br />
kvadratmeter och år. Bengt Dahlgrenhuset<br />
ligger betydligt lägre än<br />
så. Närvarostyrning av belysning,<br />
46<br />
datorström, ventilation och värme<br />
finns bland de tekniska finesserna.<br />
Solceller på taket, smarta<br />
solavskärmare för fönstren och<br />
återvinning av värme från kontorets<br />
serverrum bidrar också.<br />
– Nu kan vi föregå med gott ex-<br />
– Vi gick från ett<br />
hus byggt på 80-talet<br />
med små kontorsceller<br />
till att<br />
mest ha öppna ytor.<br />
empel och bjuda in kunder till oss<br />
när vi vill visa de senaste tekniska<br />
lösningarna. Men utvecklingen<br />
går snabbt. Nu är det två år sedan<br />
vi projekterade huset och vi<br />
måste hela tiden uppdatera oss,<br />
säger Åke Rautio.
Krisen som vände<br />
I förra numret av West Side Stories tog vi upp textilbranschens<br />
återhämtning i Sjuhärad. Från kris på 70-talet<br />
till dagens framgångar. Vi åkte till Sjuhärad för att ta<br />
en närmare titt på bolagen som designar, syr och väver på<br />
nästa kapitel i den västsvenska textilhistorien.
VäxThuSVäV
Det började med överblivet gardintyg och har<br />
utvecklats till komplexa vävar som sparar massor<br />
av energi. Kinnaföretaget Ludvig Svenssons<br />
textilier har revolutionerat växthusodlingen.<br />
ab ludvig svensson firade<br />
2151 125 år i somras och har alltid<br />
legat på samma ställe. Här i Kinna har<br />
textilindustrin ännu äldre rötter och traditionen<br />
är stark innanför fabrikens röda<br />
tegelväggar. Samtidigt förklaras familjeföretagets<br />
framgångar av förmågan att<br />
vidareutveckla tekniker och produkter.<br />
– Det finns alltid någon som kan vara<br />
billigare, så våra produkter måste ha ett<br />
mervärde, säger vd:n Anne Ludvigson,<br />
som tillsammans med sin bror Anders<br />
är fjärde generationens ägare.<br />
Företaget är världsledande på att<br />
styra klimat bakom fönsterrutor, till<br />
exempel i form av gardiner på stora<br />
kontor. Marknaden exploderade efter<br />
andra världskriget, då tullar togs bort<br />
och syntetfibern slog igenom, och på<br />
50<br />
det kreativa västsverige<br />
1980-talet blev den offentliga sektorn<br />
stor kund.<br />
Men Ludvig Svensson skapar även<br />
mer nischade produkter, som textilier<br />
för växthus. Här spelade faktiskt<br />
slumpen in.<br />
– Vi tillverkade tunna, vita gardiner<br />
för den tyska marknaden, börjar Anne<br />
Ludvigson. Men eftersom gardinerna<br />
skulle vara 2,60 meter breda och vår<br />
– Vi halkade in på ett<br />
bananskal men nu<br />
har vi två tredjedelar<br />
av världsmarknaden,<br />
säger Anne Ludvigson<br />
med ett leende.<br />
standardbredd var tre meter fick vi<br />
massor av tygremsor över.<br />
Hon fortsätter:<br />
– Vid den här tidpunkten hade man<br />
börjat förgro gräsmattor och min<br />
farbror, som var textilingenjör, ringde<br />
till trädgårdsgurun Sven Gréen för<br />
att fråga var tygerna kunde komma<br />
till nytta. Sven Gréen svarade att det<br />
inte fungerade med syntettyg men att<br />
växthusodlare hade stort behov av att<br />
skapa skugga och spara energi.<br />
ludvig Svensson började därför<br />
utveckla och tillverka speciella växthustextilier.<br />
Genombrottet kom i början<br />
av åttiotalet, då man kommit på ett sätt<br />
att få in aluminium i vävarna. Numera<br />
görs de av syntetfiber, aluminium och<br />
plastfolie. Produkterna kan skräddarsys<br />
för specifika grödor – det finns ungefär<br />
tvåhundra olika vävar – och kan i vissa<br />
fall halvera energiförbrukningen.<br />
– Vävarna hängs upp innanför växthusfönstren<br />
och gör att man kan styra<br />
temperatur, ljusinsläpp och luftfuktighet.<br />
De kan även transportera bort fukt,<br />
så att det inte droppar på grödorna.<br />
Växthusvävarna tillverkas i Kinna och<br />
Kina (för den asiatiska marknaden) och<br />
går nästan uteslutande på export till<br />
professionella odlare. Holland är största<br />
marknaden, men länder som Mexiko,<br />
Ryssland, Polen och Turkiet närmar sig.<br />
– Vi halkade in på ett bananskal men<br />
nu har vi två tredjedelar av världsmarknaden,<br />
säger Anne Ludvigson med ett<br />
leende.<br />
– Våra produkter ger besparingar och<br />
ökar produktiviteten. Nu är vi inne<br />
på femte generationens vävar och vi<br />
fortsätter att utveckla dem. Tillsammans<br />
med andra leverantörer, till exempel de<br />
som tillverkar styrsystem, vill vi ta fram<br />
ännu bättre lösningar.
52<br />
det kreativa västsverige<br />
Matta<br />
diamanter<br />
Keramik i gränslandet mellan konst, hantverk och design. Anna Elzer<br />
Oscarson har kombinerat sin industridesign med gammal svensk<br />
tillverkningsindustri och skapat dammiga diamanter.<br />
anna sitter i en stor röd<br />
2161 skinnsoffa utanför sitt kontorsrum.<br />
På fingret bär hon en ring som<br />
hon sakta snurrar på. Det glimmar och<br />
gnistrar när stenarna bryter ljuset från<br />
spotlightens ljus. Hon fascineras av<br />
diamanter.<br />
– Man kan ha en liten diamant på fingret<br />
men ändå vara väldigt stolt över den.<br />
De håller, de är eviga, säger Anna Elzer<br />
Oscarson.<br />
Tillsammans bildar initialerna hennes<br />
varumärke AEO som ligger bakom den<br />
hyllade Dusty Diamonds-serien.<br />
– En del väljer att kalla dem för krukor.<br />
Jag kallar dem för objekt, föremål man<br />
skall vara stolt över att ha i hemmet,<br />
säger Anna Elzer Oscarson.<br />
I processen att ta fram dem tänkte hon<br />
på porslinshyllan hos mormor och<br />
morfar. Den var fylld med porslin från<br />
Rörstrand och det fanns en stolthet i de<br />
där prylarna.<br />
– Jag ville göra något jag kunde var stolt<br />
över och kom i kontakt med Porslinsfabriken<br />
på Rörstrand Center och<br />
bestämde mig för att det var där jag ville<br />
göra serien. Stället drivs av gamla eldsjälar,<br />
riktiga hantverkare. Tillsammans<br />
testade vi oss fram i tillverkningsproces-<br />
Det här är svensk design<br />
som är tillverkad i<br />
Sverige.<br />
sen och i val av material, säger Anna som<br />
lade ner ett år i processen att ta fram<br />
objekten.
Anna Elzer Oscarson är industridesigner<br />
i botten och gick 2005<br />
ut produktdesignlinjen på HDK.<br />
Även om hon tidigare läst på<br />
konstskola och kan skulptera är<br />
hennes verktyg en dator.<br />
– Man har ju olika kunskap. Jag<br />
har valt att arbeta med 3D. Den<br />
här produkten hade varit omöjlig<br />
att göra för hand. Jag använder<br />
nya tekniker och blandar dem<br />
det kreativa västsverige<br />
design som är tillverkad i Sverige.<br />
Att få ut detta internationellt, det<br />
tycker jag är kul, säger Anna.<br />
Inspirationen till objekten är<br />
hämtade ur diamantens form och<br />
fasetteringar. Men istället för att<br />
göra dem i glittrande glas valde<br />
Anna stengods.<br />
– Dusty betyder dammigt eller<br />
matt på engelska. Det är matta<br />
diamanter som jag skapat. Nu<br />
– Dusty betyder dammigt<br />
eller matt på engelska. Det<br />
är matta diamanter som<br />
jag skapat.<br />
med gammal hantverkstradition.<br />
På så sätt har det blivit någonting<br />
nytt, säger Anna.<br />
hon är stolt över att Dusty<br />
Diamonds skapats i Lidköping<br />
vid Rörstrand Center. För en dryg<br />
månad sedan ställde hon ut på<br />
inredningsmässan Maison & Objet<br />
i Paris.<br />
– I Paris visade jag upp vackra<br />
exklusiva objekt. I och med att jag<br />
har den gamla svenska industrin<br />
och tillverkningen med mig känns<br />
det större. Det här är svensk<br />
54<br />
har jag visserligen utvecklat dem<br />
så att de även finns i högblankt<br />
glaserat porslin, men de första var<br />
matta.<br />
vad har serien Dusty Diamonds<br />
gjort för din karriär?<br />
– Vi får väl se vad som händer. Jag<br />
har lärt mig otroligt mycket under<br />
färdens gång och det är klart<br />
att den öppnat dörrar inom en<br />
massa olika områden. Nu skall jag<br />
fortsätta med serien. Utvidga den<br />
till fler produkter, prisklasser och<br />
olika användningsområden.
det kreativa västsverige<br />
55
<strong>Växande</strong> <strong>nystan</strong><br />
Textilföretaget Ateljé Margarethas satsning på garn för två år sedan visade sig vara ett genidrag.<br />
Stickningstrenden ser ännu inget slut och företagets garnsatsning Knittingroom<br />
har hittills vuxit med flera hundra procent.<br />
mitt i sveriges kanske<br />
2171 postordertätaste företagsområde<br />
Viared i Borås ligger distanshandelföretaget<br />
Ateljé Margaretha. De är sedan<br />
länge störst i Sverige på broderi, men tar<br />
nu även stora marknadsandelar inom<br />
garn och stickning. 2010 skapade de<br />
varumärket Knittingroom. Första året<br />
växte de med nära 100 procent och hittills<br />
i år med ytterligare 80 procent. I år<br />
har man dessutom förvärvat konkurrenten<br />
Garntjänst.<br />
– Vi har expanderat något otroligt. Vi<br />
har inte bara tagit marknadsandelar<br />
utan även själva marknaden växer, säger<br />
Ateljé Margarethas VD Mikael Rosendahl.<br />
Tidigare har kunderna främst varit kvinnor<br />
från 35 år och uppåt, men sedan nya<br />
idéer om vad som går att sticka utveck-<br />
56<br />
det kreativa västsverige<br />
lats har kunderna blivit allt yngre.<br />
– Amigurumi är väldigt populärt, alltså<br />
små stickade figurer eller saker som<br />
kakor och godis. Det blir riktigt, riktigt<br />
häftiga grejer, och då sprider sig intresset<br />
ner i åldrarna, säger Mikael Rosendahl.<br />
på broderimarknaden är Ateljé<br />
Margaretha ensamma och tävlar bara<br />
mot sig själva när det kommer till att<br />
förnya sig. Trots det blir mycket av det<br />
de hittar på bästsäljare.<br />
– Många av kunderna har broderat<br />
bordslöpare i 30 år och har fullt av dem<br />
hemma. Vi hittar på nya användningsområden,<br />
som till exempel lampskärmar,<br />
ramar runt speglar och bilder. Till och<br />
med i en snökula. Varje gång vi lanserar<br />
något nytt vet vi att det kommer bli en<br />
succé, säger Mikael Rosendahl.<br />
Bolaget omsätter omkring 200 miljoner<br />
kronor per år. En trogen kundkrets<br />
är kvinnor över 35 år. Men nu intresserar<br />
sig allt fler unga för handarbete.<br />
Hos Ateljé Margaretha märks det bland<br />
annat i en ökande försäljning av så<br />
kallade amigurumi-mönster. Amigurumi<br />
är japanska och betyder ungefär<br />
stickad eller stoppad leksak. Idealet är<br />
gullighet, så kallad kawaii på japanska.
Mötesplats för<br />
mode och design<br />
Marketplace Borås är affärsarenan som vill skapa en internationell mötesplats för mode,<br />
textil och design. Nästa år flyttar den in i nyrenoverade fabrikslokaler i Simonsland, Borås.<br />
Det är här korsbefruktningen av kunskap och kreativitet ska forma branschens framtid.<br />
– det blir en häftig, cool och kreativ miljö där vi an-<br />
2181 vänder känslan av de gamla industrilokalerna fast med<br />
en modernare touch, säger Therese Bengtsson, projektledare för<br />
Marketplace Borås.<br />
Det nedlagda fabriksområdet Simonsland, mitt i centrala delarna<br />
av Sveriges textilhuvudstad Borås, byggs just nu om till att<br />
bli ”Textile and Fashion Center”. Av de cirka 60 000 kvadratmeter<br />
som hela området rymmer kommer Marketplace Borås<br />
flytta in på 3 000 kvadratmeter. Där ska allt från världsledande<br />
textilföretag till unga företagare och kreativa designers mötas<br />
och utbyta idéer.<br />
visionen är att den gamla silkesfabrikens rymliga salar ska<br />
bli en knytpunkt för textil-, mode- och designbranschen. En<br />
satsning är Fashion Gallery, en levande marknadsplats där unga<br />
företag driver direktförsäljning mot konsumenter samtidigt som<br />
de kan få stöd av all den kompetens och erfarenhet som kommer<br />
att finnas i huset.<br />
Även internationella företag ska etablera sig med kontor på den<br />
nya arenan. Det är mötet mellan olika erfarenheter och kompetenser<br />
som är målet.<br />
– Då skapas dynamik och kreativa affärsidéer. Ambitionen är att<br />
så många företag som möjligt väljer vår mötesplats. Det kan vara<br />
allt från textilleverantörer från Kina och Indien, modefotografer<br />
och producenter till marknadsföringsbyråer som är inriktade på<br />
textil- och modebranschen, säger Therese Bengtsson.<br />
58<br />
det kreativa västsverige<br />
när fabriksbyggnaden står klar 2013 kommer blandningen<br />
av öppna ytor, salar och mindre möteslokaler ge utrymme<br />
för mässor, utställningar, showrooms, föreläsningar och mycket<br />
mer.<br />
– våra besökare ska komma hit från hela världen för att delta<br />
på stora internationella modevisningar och konferenser här i<br />
huset. Dessutom kommer vi anordna events som till exempel<br />
seminarier, utbildningstillfällen och matchmaking mellan företag,<br />
allt under samma tak, säger Therese Bengtsson.<br />
På Marketplace Borås är man övertygad om att arenan kommer<br />
öka Borås och Västsveriges attraktionskraft.<br />
– Absolut. Vi vill att det ska göras affärer här och vi vill även<br />
locka de mindre skandinaviska företagen. Ska man driva företag<br />
så ska man göra det i Borås, säger Therese Bengtsson.<br />
marketplace borås<br />
• Marketplace Borås består idag av cirka 90 företag ur Sjuhärads<br />
näringsliv samt Borås kommun och Högskolan i Borås.<br />
• Inflytt på Textile and Fashion Center sker under 2013.<br />
• Det kommer finnas 25 på 1 000 kvadra tmeter, mellan 20 och 25<br />
platser i galleridelen på 1 000 kvadratmeter samt<br />
1 000 kvadratmeter avsedd för events och modevisningar.
det kreativa västsverige<br />
59
Detta fanns i Reimars väska.<br />
Se vad andra bär med sig!
Vita fläckar och<br />
stora ögonblick<br />
Reimar Westerlind, 83 år och koncernchef för ACG Gruppen, vill inte<br />
kalla sig chef eller något annat i den stilen.<br />
– Jag är en livsnjutare, för i affärer och i livet handlar det om att fånga<br />
ögonblicket, säger Reimar.<br />
med en omsättning på dryga<br />
2191 250 miljoner kronor per år har<br />
ACG-gruppen med Reimar vid rodret<br />
sin beskärda del av framgångar. Men<br />
motgångarna har var varit många och<br />
det är de där tuffa stunderna som Reimar<br />
värdesätter.<br />
Som 14-åring blev han relegerad. En<br />
klasskamrat hade plockat fram en kniv ur<br />
fickan och ristat in några krumelurer på<br />
skolbänken. Reimar fick skulden och blev<br />
utslängd från skolan.<br />
– Jag visste ju vem som hade gjort det<br />
men jag skvallrade inte. Rektorn hade<br />
bestämt sig för att det var jag, han sa<br />
”äpplet faller inte långt från trädet”. Du<br />
vet, pappa var alkoholist. Att bli avvisad<br />
från skolan knäckte mamma och jag<br />
körde huvudet i väggen. Men efter ett tag<br />
bestämde jag mig för jag skulle komma<br />
tillbaka. Till slut erkände den där killen<br />
och jag fick en offentlig upprättelse i au-<br />
lan. Rektorn hade fel. Det var det största<br />
ögonblicket i mitt liv, säger Reimar och<br />
ler.<br />
Han lärde sig tidigt att aldrig ducka och<br />
att återkomsten smakar sött.<br />
på något sätt har Reimars tankekraft<br />
tagit honom genom alla tuffa stunder.<br />
Som när han med viljekraft och sunt<br />
leverne överlevde prostatacancer. Eller<br />
som när hans företag tog sig genom textilkrisen.<br />
Han är en överlevare, som efter 57<br />
år fortfarande framgångsrikt framhärdar<br />
i den svenska textilindustrin som idag<br />
sysselsätter en tiondel av vad den gjorde<br />
på 60-talet.<br />
– Du måste vara beredd att njuta av alla<br />
motgångar. Många glömmer vägen till<br />
målet medan jag njuter av nuet. Även i<br />
motgång, säger Reimar.<br />
Han kan tyckas vara en kraftmänniska och<br />
sover bara omkring fem timmar per natt.<br />
61
– reveljen går klockan sex på morgonen, då hoppar<br />
jag upp. På programmet står Borås Tidning och frukost<br />
med frun. Sedan är det full rulle, jag sitter ju som<br />
gruppchef i ett familjeföretag där vi har ett moderbolag<br />
och tio dotterföretag. Dagarna är inte svåra att fylla.<br />
Jag jobbar mest med framtid, planerar tio år framåt.<br />
Har man som jag gått igenom textilkrisen så vet man<br />
att man skall vara ute i god tid annars försvinner man,<br />
säger Reimar.<br />
– Jag är en entreprenör. En<br />
människa som hittar hål, tomrum,<br />
vita fläckar som jag fyller.<br />
reimar westerlind är en god berättare och säger<br />
själv att en del i hans framgång är sociala färdigheter.<br />
Som ung grabb arbetade han extra på sin pappas frisörsalong.<br />
Där rakade han herrarna och champonerade<br />
damerna.<br />
– Det var där jag lärde mig att ta folk och det har jag<br />
haft nytta utav. Förr reste jag ungefär 150 dagar om året<br />
och i internationella affärer handlar det om att vara<br />
intressant. Jag brukar säga att 20 procent är affärer,<br />
resten är att knyta kontakt. Prata om fiske, kultur eller<br />
annat som intresserar, säger Reimar.<br />
Enligt Reimar handlar hans arbete till mångt och<br />
mycket om att sälja.<br />
– Jag är en entreprenör. En människa som hittar hål,<br />
tomrum, vita fläckar som jag fyller. Jag söker inte utan<br />
finner, det är lurigt det där. Man snubblar över idéer.<br />
hur har du hållit igång idéverksamheten?<br />
– Letar du aktivt efter grejer blir du trött. Den som finner<br />
använder inte energi. Därför är det inte tröttande<br />
och jag har lusten att gå till jobbet varje dag. Du får<br />
skapa den där lusten. I varje människa finns det lika<br />
mycket energi som i ett kärnkraftverk, så den där energin<br />
finns där. Det har inte med åldern att göra.<br />
Så lyckaS du i affärer – reimarS bäSta knep<br />
1. Älska människor, annars kan du inte vara företagsledare.<br />
2. Tro på dig själv, ditt företag och din produkt.<br />
3. Passion. Du måste ha en lidelse för det du gör.<br />
4. Lust. Det är den glädje du får av lidelsen.<br />
5. Uthållig lönsamhet ska alltid vara det yttersta målet.<br />
62
det kreativa västsverige<br />
Eton håller måttet<br />
Tillfälliga trender är inget för skjorttillverkaren Eton i Gånghester.<br />
Istället satsar man på beständiga värden, som hög<br />
kvalitet och tidlöshet. Och det ger resultat – i fjol sålde man<br />
585 000 skjortor i 35 länder. Om fem år planerar man för<br />
över en miljon.<br />
– design och kvalitet<br />
2201 går hand i hand för oss, säger<br />
Jan Borghardt, senior advisor<br />
och brand manager på Eton.<br />
– Till exempel är vi är nog de<br />
enda världen som inte köper<br />
färdiga tyger, vi insåg nämligen<br />
att den kvalitet vi sökte inte fanns<br />
på marknaden. Istället köper vi<br />
den finaste råbomullen som våra<br />
partners får spinna och väva åt<br />
oss, och vi är med vid alla moment<br />
under tillverkningen.<br />
Att ha så höga kvalitetskrav har<br />
inte varit den billigaste vägen att<br />
gå, medger Jan Borghardt.<br />
– Men vi bestämde oss ändå för att<br />
göra det. Och med facit i hand har<br />
det visat sig vara ett bra beslut.<br />
Folk glömmer vad de betalar för<br />
skjortan, men de minns hur den<br />
känns att bära.<br />
Handen på hjärtat – skulle du<br />
känna igen en av era skjortor på<br />
gatan?<br />
– Ett otränat öga skulle kanske<br />
inte göra det, men jag ser direkt på<br />
kvaliteten om det är en av våra.<br />
63
Tolerans<br />
Det krävs öppna sinnen, en mix av livsstilar och en öppenhet<br />
för att mötas över gränser för att en region ska fortsätta att<br />
utvecklas. Forskaren Richard Florida har både bohem- och<br />
gayindex när han studerar kreativitet. Vi har mött bolaget<br />
som marknadsför något av det mest bohemiska vi har<br />
– konsten.
K o n s t -<br />
f A r d i g t<br />
|
66<br />
det kreativa västsverige<br />
kommunikationsbyrån milk vill slå<br />
2211 ett slag för tätare samarbete mellan konstnärer<br />
och näringsliv. I samarbete med Stefan Karlsson<br />
och Jacob Dahlgren har byrån till exempel gjort en<br />
konstinstallation i Marieberg Galleria i Örebro.<br />
– Det är en stor möjlighet för konstnärerna. De får<br />
intressanta uppdrag i form av riktiga projekt för<br />
näringslivet, säger Anna Reynold, VD.<br />
– Konst och kultur är ett bra komplement till de traditionella<br />
köpta kanalerna. Det får stort genomslag<br />
och blir något man pratar om.<br />
Ett annat exempel på hur Milk arbetat med konst<br />
var den interaktiva vandringen ”Konsten pratar” på<br />
Göteborgs Konstmuseum, där besökarna via mobilen<br />
kunde ge kommentarer om konsten som sedan visades<br />
live vid respektive verk.
det kreativa västsverige<br />
Gröna fingrar<br />
På parkeringen står 14 miljöklassade gasbilar. Alla anställda har fått utbildning i ekonomisk<br />
bilkörning, företaget källsorterar 21 avfallstyper och på kontoret serveras bara<br />
rättvisemärkt kaffe. På Bellis växtmiljö har miljöarbetet blivit en del av företagskulturen<br />
– trots svajig konjunktur.<br />
det är inte utan stolthet som Gösta Sund-<br />
2221 ström berättar om sitt företags miljöengagemang.<br />
Kanske är kopplingen naturlig när man<br />
arbetar med gröna växter, men ett ständigt pågående<br />
miljöarbete är inget som realiseras utan ansträngning.<br />
– Vi köpte våra första elbilar 1997. Två Citroën Berlingo,<br />
fantastiska bilar som höll i tio år. Sedan har vi<br />
fortsatt att tänka grönt, och fick vår första miljödiplomering<br />
2004.<br />
Gösta Sundström grundade företaget 1982. De första<br />
självvattnande krukorna hade kommit några år tidigare<br />
och gav upphov till en ny bransch: gröna växter<br />
på kontoret, som sköttes av en extern firma i stället<br />
för att en anställd skulle lägga en halvdag i veckan på<br />
att gå och skvätta med vattenkannan.<br />
vid starten hade han två anställda. Sedan dess<br />
har Bellis växtmiljö vuxit organiskt – ursäkta vitsen<br />
– och sysselsätter i dag 27 personer, med bas i ett<br />
grönvitt hus intill motorvägen i Partille. Men företagets<br />
väg har inte varit spikrak. Hela affärsidén är<br />
att ge andra företag lite guldkant på kontorsmiljön:<br />
en växtgrupp i receptionen, lite grönt i fikarummet.<br />
Precis den sortens extrautgifter som kunderna riskerar<br />
att dra in på när konjunkturerna viker nedåt.<br />
Ändå har Gösta Sundström aldrig tvekat att överge<br />
företagets egen miljö- och mångfaldspolicy. Kanske<br />
just för att Bellis växtmiljö är beroende av att andra<br />
företag fortsätter att lägga pengar på trivsel och<br />
arbetsmiljö även i kärvare tider.<br />
– Det är ingen direkt ekonomisk vinst, och de senaste<br />
åren har varit tuffa, men vi har hållit på med<br />
miljöarbetet så länge nu att det ingår i vår företagskultur.<br />
Vi kommer aldrig att tumma på det, säger<br />
67
Gösta Sundström.<br />
Samma inställning gäller att ta in personer med olika funktionshinder<br />
i verksamheten, eller erbjuda arbetsträning för<br />
personer som är på väg tillbaka till arbetsmarknaden efter till<br />
exempel utbrändhet.<br />
– Det är inget märkvärdigt, men vi tycker att vi som har haft<br />
tur i livet kan dela med oss till de som inte varit lika lyckosamma.<br />
Vi har haft många praktikanter med olika handikapp<br />
som har passerat genom företaget under många år. En kille,<br />
Linus, var här två dagar i veckan i flera år tillsammans med<br />
– Det är inget märkvärdigt, men vi<br />
tycker att vi som har haft tur i livet<br />
kan dela med oss till de som inte varit<br />
lika lyckosamma.<br />
det kreativa västsverige<br />
sin assistent. Kommunen tyckte visst att det blev för dyrt<br />
att bekosta hans taxiresor, så han slutade nyligen. Men han<br />
hjälpte oss med enklare sysslor och det var inspirerande att se<br />
honom växa.<br />
68<br />
varken miljöarbetet eller engagemanget för funktionshindrade<br />
är något som Gösta Sundström förväntar sig ska<br />
ha affärsmässigt positiva effekter. Däremot saknar han att Bellis<br />
miljövänliga inriktning inte ger pluspoäng hos kommunen<br />
vid exempelvis upphandlingar.<br />
– Många företag är miljödiplomerade, men vi ligger skyhögt<br />
över kraven. Senast sa kommunens inspektörer att de inte<br />
kommer att göra någon inspektion på tre år, eftersom vi har<br />
skött oss prickfritt i åtta år. Men den enda moroten vi får för<br />
att vi kör miljöbilar är gratis parkering inne i stan.<br />
Nu hoppas Gösta Sundström att han ska få företaget att växa<br />
ytterligare.<br />
– Det är inget självändamål att växa, men vi vill ju göra en<br />
viss vinst så att vi har råd att fortsätta förnya vår bilpark och<br />
skicka vår personal på fortbildning. Vi har ett uttalat mål att<br />
vår personal ska ha branschens högsta kompetens.<br />
Sedan hoppas han att få in nya praktikanter, som kanske kan<br />
ersätta den flyktade Linus.<br />
– Företaget som sådant saknar inte Linus, eftersom det kostade<br />
lite att ha honom här. Men alla som jobbar här saknar<br />
honom.
när advokatfirman vinge<br />
2231 för tio år sedan började utforska<br />
sin egen identitet i ett marknadsföringsprojekt<br />
upptäckte man att en stor andel<br />
av medarbetarna hade ett intresse för<br />
samhällsfrågor som inte tagits tillvara<br />
tidigare. Vinge beslöt att byta ut de<br />
tidigare sponsringsprojekten mot något<br />
som bättre motsvarade de egna värderingarna.<br />
Kort därefter fick Olof Jisland, partner<br />
och ansvarig för marknadsföringen,<br />
ögonen på en artikel i tidningen Advokaten,<br />
som påtalade en allvarlig brist i det<br />
svenska rättssystemet.<br />
– År 2002 fanns det knappt en enda<br />
advokat, domare, åklagare eller kronofogde<br />
med utländsk bakgrund i Sverige.<br />
Anmärkningsvärt med tanke på hur<br />
landets befolkningssammansättning ser<br />
ut i stort, konstaterar Olof Jisland.<br />
anmärkningsvärda siffror, men<br />
spelar de egentligen någon roll? Är inte<br />
lagar och regler så tydliga att det kvittar<br />
vem som försvarar eller dömer i ett<br />
rättsfall?<br />
– Det spelar absolut stor roll, konstaterar<br />
Olof Jisland. Om vi vill undvika en<br />
det kreativa västsverige<br />
Jurister<br />
med brokig<br />
bakgrund<br />
Ett varumärkesarbete och de egna medarbetarnas samhällsengagemang fick Vinge att tänka nytt<br />
kring sin marknadsföring. Sponsringen av golfbanor byttes mot en satsning som har fått fler unga<br />
med utländsk bakgrund att intressera sig för juridik.<br />
situation där det bildas ett ”vi och dem”<br />
måste vi förändra situationen. Om människor<br />
misstänker att de råkar illa ut och<br />
blir sämre behandlade av rättsväsendet<br />
på grund av sin bakgrund så har vi ett<br />
problem för hela rättssäkerhetssystemet.<br />
Vinges bidrag till att lösa problemet blev<br />
projektet ”Arbetsliv på lika villkor” som<br />
syftar till att öka intresset bland ungdomar<br />
med utländsk bakgrund för att<br />
Advokatbyrån Vinge är en av landets<br />
största byråer. 2002 startade företaget sitt<br />
mångfaldsprojekt. Vinge samarbetar sedan<br />
dess med Angeredsgymnasiet i Göteborg,<br />
ROSS Tensta och St. Botvids gymnasier i<br />
Stockholm och Malmö latinskola. Som en<br />
direkt följd av samarbetet driver Angeredsgymnasiet<br />
en linje med juridik som<br />
inriktning. Elever från de skolor som ingår i<br />
Vinges mångfaldsprojekt kan söka stipendier<br />
från Vinge.<br />
2012 är stipendiAternA från<br />
AngeredsgymnAsiet<br />
• Seynab Suleman<br />
• Linnéa Luukinen<br />
• Darja Kazymyrova<br />
studera juridik. Tillsammans med fyra<br />
gymnasieskolor i invandrartäta områden<br />
i Stockholm, Göteborg och Malmö har<br />
Vinge de senaste tio åren varit ute bland<br />
eleverna och berättat om juristyrket,<br />
medverkat i undervisningen, tagit med<br />
elever på studiebesök och delat ut stipendier<br />
bland avgångselever som valt att<br />
söka till juristlinjen.<br />
och mycket har också hänt sedan<br />
2002. Ett antal elever i projektet har valt<br />
att bli jurister, juridik har blivit en valbar<br />
inriktning på ekonomprogrammet på<br />
Angeredsgymasiet och på Vinges egen<br />
lönelista finns i dag en betydligt större<br />
blandning av namn med olika härkomst<br />
jämfört med tidigare.<br />
– På Vinge är alla stolta över projektet,<br />
och vi är nöjda med att vi breddat vår<br />
rekryteringsbas och kunnat rekrytera<br />
duktiga och eftertraktade nya jurister.<br />
Eftersom många av våra uppdrag har<br />
anknytning till utlandet har vi också stor<br />
nytta av en mer blandad personalstyrka.<br />
Med olika kulturella erfarenheter och<br />
språkkunskaper i arbetsgruppen blir vi<br />
mer internationella, inte minst i våra<br />
klienters ögon, säger Olof Jisland.<br />
69
Förortsarkitekter<br />
Framtidens arkitekter finns i förorten. Det tror Sveriges största arkitektkontor White,<br />
med säte i Göteborg, och satsar därför på att öka intresset för arkitektur bland ungdomar<br />
i Norra Biskopsgården.<br />
det är ett win-win-projekt,<br />
2241<br />
menar Johanna Engberg, vice<br />
kontorschef i Göteborg och Whites<br />
projektledare för satsningen.<br />
– För att kunna arbeta med exempelvis<br />
stadsbyggnadslösningar i miljonprogrammen<br />
så bra som möjligt vill vi lära<br />
oss av dem som bor där. De flesta av<br />
våra anställda har inte vuxit upp i miljonprogrammen<br />
och vi på White vill representera<br />
hela samhället. Ungdomarna<br />
i sin tur får lära sig vad det innebär att<br />
arbeta som arkitekt, säger hon.<br />
Sedan 2010 har White samarbetat med<br />
Neutrala ungdomsföreningen, som<br />
engagerar unga i Norra Biskopsgården.<br />
Genom bland annat praktik och<br />
studiebesök skapar projektet kontaktytor<br />
och nätverk som är viktiga för alla<br />
inblandade. Johanna Engberg menar att<br />
dagens arkitekter är en förhållandevis<br />
homogen grupp och hoppas att projektet<br />
kan förändra det.<br />
– Många av ungdomarna vi samarbetar<br />
med kände först inte till att det över<br />
huvud taget går att arbeta som arkitekt.<br />
De hade ingen som helst inblick i yrket<br />
och hur ska man kunna intressera sig<br />
för ett yrke om man inte vet att det<br />
finns?<br />
white försöker öka intresset för<br />
arkitektur genom att föreläsa på skolor<br />
i Norra Biskopsgården, bjuda in ungdomar<br />
och deras föräldrar till studiebesök<br />
70<br />
det kreativa västsverige<br />
på kontoret i centrala Göteborg och<br />
även besöka dem i deras hem.<br />
Varje termin tar White dessutom in fyra<br />
nya praktikanter från högstadiet i Norra<br />
Biskopsgården. De får skapa sina egna<br />
visioner av hur de vill att deras förort<br />
ska se ut.<br />
– När vi på White tidigare resonerade<br />
kring hur miljonprogramområdena borde<br />
förnyas så pratade vi om saluhallar<br />
med exotiska livsmedel och sånt som vi<br />
själva skulle uppskatta. Det fnyser praktikanterna<br />
åt. De vill ha skyskrapor och<br />
stora företag som till exempel H&M, för<br />
att känna att de också är en marknad<br />
som företagen är intresserade av, säger<br />
Johanna Engberg.<br />
ungdomarna utformar under<br />
praktiken egna visioner och som avslutning<br />
visa de dessa för Whites arkitekter.<br />
– Många av dem är jätteduktiga. Utan<br />
att darra på stämman står de här på gården<br />
och presenterar sina modeller inför<br />
ett hundratal av kontorets anställda. Jag<br />
tycker det är otroligt strongt.<br />
Förhoppningen är att ungdomarna i<br />
Norra Biskopsgården blir sugna på att<br />
arbeta som arkitekter och att de minns<br />
tiden på White som något positivt när<br />
de gått ut grundskolan.<br />
– Vi kommer fortsätta hålla kontakt<br />
med dem och hoppas att de vill plugga<br />
vidare till arkitekt när de blir äldre,<br />
säger Johanna Engberg.
det kreativa västsverige
Utforskaren<br />
Bjud in så många som möjligt att tycka och var inte rädd för problem<br />
som dyker upp. Så lyder regissören Ruben Östlunds knep för att få till<br />
ett lyckat manus. I vinter börjar inspelningarna av hans nya Avalanche<br />
i franska alperna.<br />
det första ruben Östlund<br />
2251<br />
gjorde när han bestämt sig för<br />
att göra den nya filmen Avalanche var att<br />
beskriva öppningsscenen för journalister<br />
och filmfolk:<br />
”En familj äter lunch på en uteservering<br />
vid skidbacken. Plötsligt går en lavin<br />
på andra sidan backen, de tittar och<br />
beundrar spektaklet. Men plötsligt byts<br />
fascinationen mot skräck när lavinen<br />
kommer närmare – och pappan får panik<br />
och springer därifrån. Men lavinen<br />
stannar en liten bit från restaurangen,<br />
och medan lugnet lägger sig kommer<br />
pappan tillbaka till familjens bord.”<br />
– Visst är det bra? Hur förhåller man sig<br />
till en sådan situation? Hur ska familjen<br />
reagera? Jag tycker att det är jätteintressant,<br />
säger Ruben Östlund när han tar<br />
emot på produktionsbolaget Plattforms<br />
vindskontor på Vallgatan i Göteborg.<br />
Hans entusiasm går inte att ta miste<br />
på. De flesta som jobbar med skapande<br />
verksamhet – författare, filmare – brukar<br />
ha en tydlig ovilja mot att låta utomstående<br />
läsa eller se ett ofärdigt verk.<br />
Ruben Östlund är tvärtom. Att tala öppet<br />
om verket och att bjuda in andra att<br />
tycka är en del av hans kreativa process.<br />
– Jag tror att många andra filmare är<br />
rädda att bolla idéer, rädda att deras<br />
story inte ska hålla, rädd att någon ska<br />
sno deras idé. Jag fungerar inte så. Om<br />
jag berättar min historia för dig märker<br />
jag om du tappar intresset. Då är det ett<br />
tecken. Eller så kanske du säger något<br />
som förbättrar historien. Jag berättar<br />
mina idéer för andra, hela tiden.<br />
Så blev också inledningen till Avalanche<br />
till.<br />
– jag hade halva idén till inledningsscenen,<br />
sedan tipsade skådespelaren<br />
Leif Edlund Johansson om att pappan<br />
skulle springa i väg. Då visste jag att jag<br />
hade en idé som skulle räcka till en hel<br />
film.<br />
På en stor vägg på kontoret sitter råmanuset<br />
för Avalanche uppklistrat som en<br />
storyboard. Hela filmen, från scen 1 till<br />
58, tillsammans med tidningsklipp och<br />
bilder som ska ge inspiration till detaljer<br />
och scener. Ruben Östlund är mitt i<br />
manusarbetet och några knutar återstår<br />
fortfarande att lösa.<br />
– Men jag har lärt mig att inte bli orolig<br />
för att det är jobbigt ibland. När ett problem<br />
uppstår är det oftast ett tecken på<br />
att man redan har börjat lösa det.<br />
Naturligtvis finns några han lyssnar<br />
mer på än andra. Plattformkollegan och<br />
producenten Erik Hemmendorf är den
74<br />
det kreativa västsverige<br />
han litar mest på. Tillsammans har de byggt upp<br />
Plattform Produktion till en av Sveriges mest intressanta<br />
leverantörer av dokumentär- och spelfilm.<br />
Episodfilmen Gitarrmongot 2004 blev en uppmärksammad<br />
debut och uppföljaren De ofrivilliga<br />
det stora genombrottet. Play – om en grupp svarta<br />
förortskillar som rånar välartade medelklassbarn på<br />
– Hur vi reagerar i krislägen är<br />
jätteintressant. Hur vi försöker<br />
rättfärdiga både vårt eget och<br />
andras beteende i efterhand.<br />
telefoner – blev 2011 års mest omdebatterade film.<br />
Ruben Östlund belönades med en guldbagge för<br />
bästa regi, men det fanns också dem som tyckte att<br />
han gick rasisters ärende.<br />
– Play är spekulativ i sitt sätt att söka provokation<br />
och jag visste att det skulle ge reaktioner. Nu har jag<br />
lagt debatten bakom mig och är jag glad över alla<br />
som brydde sig om att ha en åsikt. De som håller tyst<br />
är rädda att ha fel.<br />
i avalanche fortsätter Ruben Östlund att<br />
utforska människors beteenden, gruppens påverkan<br />
på oss och vilka roller vi tar i olika situationer.<br />
– Hur vi reagerar i krislägen är jätteintressant. Hur<br />
vi försöker rättfärdiga både vårt eget och andras<br />
beteende i efterhand. Bilden vi har av oss själva och<br />
varandra rubbas. Statistik som visar att par som varit<br />
med om flygkapningar ofta skiljer sig efteråt. De har<br />
visat sidor för varandra som de inte vill se. Förhållandet<br />
rubbas.<br />
Kommer Avalanche att väcka liknande reaktioner<br />
som Play?<br />
– Nej. På skidsemester åker välbeställda människor<br />
som har råd och är vana vid att ha kontroll på världen.<br />
Därför är det lockande att kasta omkull den, och<br />
det tycker folk i allmänhet nog är okej. Om filmen får<br />
konsekvenser lär det bli att skilsmässorna ökar och<br />
skidturismen minskar.
det kreativa västsverige
Framtidsspaning<br />
Det är ny teknik, skapad och använd av talangfulla människor<br />
med ett öppet sinne som har placerat Sverige i<br />
topp bland världens kreativa länder. En del menar att det<br />
svenska grupparbetet också är en del av förklaringen till<br />
vår framgång. Möt bolagen som vill ta den svenska modellen<br />
till nästa nivå.
Alla tillsammans
Kreativa företag behöver en kreativ arbetsplats.<br />
Innovatum i Trollhättan har skräddarsytt en<br />
kontorsmiljö där traktens unga nyskapare kan<br />
mötas.<br />
bland färgglada fåtöljer,<br />
2261<br />
sittpuffar och uddabord sitter<br />
Vedran Rupić och Fredrik Fornander<br />
och diskuterar. Vedran driver ett<br />
filmproduktionsbolag, Fredrik sysslar<br />
med casting av skådespelare till filmer.<br />
De är båda utmärkta exempel på unga<br />
företagare i en kreativ bransch som hittat<br />
ett gemensamt tak över huvudet på<br />
Innovatumområdet i Trollhättan.<br />
Här hos ACT – All Creators Together –<br />
har de funnit den arbets- och mötesplats<br />
som ska ge deras företag en kick i rätt<br />
riktning, och som ska göra Fyrbodalregionen<br />
till ett dynamiskt, kreativt<br />
centrum.<br />
Vedran Rupić säger:<br />
– Det känns inte som en vanlig arbetsplats.<br />
Jag har i och för sig inte arbetat på<br />
någon, men ändå. Här är det alltid folk<br />
som jobbar eller bara hänger, även på<br />
kvällarna. Man kan alltid hitta någon att<br />
prata med, någon som lagar mat i köket<br />
eller tittar på fotboll i loungen. Det är<br />
lite kollektivstämning. För vår verksamhet<br />
är det grymt.<br />
Hela tanken med Innovatumområdet<br />
78<br />
det kreativa västsverige<br />
är att skapa mötesplatser där människor<br />
från skilda verksamheter ska<br />
mejsla fram produkter och tjänster för<br />
framtiden.<br />
act är ett sätt att ge unga kreatörer<br />
en arbetsplats med bonusar, både i form<br />
av skön arbetsmiljö och potentiella<br />
samarbetspartners. Som medlem i ACT<br />
är du med i ett nätverk av små, kreativa<br />
företag. Verksamhetens kärna är ett ljust<br />
våningsplan i en av de gamla industrilokalerna,<br />
där det finns soffgrupper,<br />
pentry, mötesrum av olika storlekar,<br />
film- och ljudstudios med mera. Här<br />
finns också 18 kontorsrum, där Fredrik<br />
Fornängers Feber Casting, hyr in sig i<br />
ett, och Vedran Rupićs Miuta Film i ett<br />
annat.<br />
– Det här är perfekt, mycket bättre än<br />
att sitta i någon källare nere på stan och<br />
uggla för sig själv. Att sitta här är socialt,<br />
praktiskt och ekonomiskt, säger Fredrik<br />
Fornänger.<br />
För 3 500 kronor i månaden får de kontoret<br />
och tillgång till resten av lokalerna<br />
– och goda kollegor. I nätverket ingår
i dag fler än 40 småföretag, där drygt<br />
hälften valt att ha sitt kontor någon<br />
annanstans. Men alla är fria att boka<br />
mötesrum, vara med på föreläsningar<br />
eller på någon av de klubbkvällar eller<br />
Pecha Kucha-arrangemang som ACT tar<br />
initiativet till.<br />
– Eller så kan de hyra ett open workspace,<br />
om de tillfälligt vill sitta hos oss<br />
och arbeta, säger projektledaren Gunnar<br />
Walldén.<br />
han och kommunikatören Jenny<br />
Persson planerade ACT i ett och ett<br />
halvt år innan portarna slogs upp i oktober<br />
2011. De funderade över hur man<br />
skapar en kreativ miljö och hur man underlättar<br />
möten. De gjorde studiebesök<br />
på Malmös motsvarighet Minc, frågade<br />
runt och tänkte själva.<br />
Resultatet blev det brokiga möblemang-<br />
80<br />
det kreativa västsverige<br />
et i ACT:s centrala lounge där vi sitter,<br />
och en kontorsmiljö där inredning och<br />
färg är funktionell, men tillräckligt ovanlig<br />
för att locka till ett leende när man är<br />
på besök.<br />
– När statens representanter kom hit<br />
De funderade över hur<br />
man skapar en kreativ<br />
miljö och hur man underlättar<br />
möten.<br />
efter Saabs konkurs hade vi mötet här<br />
i loungen. Vi tror att det händer något<br />
då, jämfört med om vi hade setts i ett<br />
traditionellt konferensrum där det mest<br />
kreativa inslaget är att bordet är en<br />
aning ovalt, säger Lennart Walldén.<br />
att fånga upp människor och idéer<br />
efter Saabs konkurs var något som tidigt<br />
fanns med i planeringen. Flera Saabavknoppade<br />
företagsidéer finns nu på<br />
Innovatums Inkubator, en sorts växthus<br />
där nystartade företag ska få utvecklas,<br />
vägg i vägg med ACT. Det var där Vedran<br />
Rupićs Miuta slog rot efter att han var<br />
klar med sin utbildning på filmhögskolan.<br />
Och kanske är det just läget som är<br />
Innovatums och ACT:s riktiga trumfkort<br />
– oavsett den medvetet bohemiska<br />
inredningen.<br />
Ansamlingen av olika näringar och kreativa<br />
institutioner är ovanlig, och borde<br />
kunna leda till fruktbara samarbeten.<br />
Jenny Persson säger:<br />
– Om ACT växer kan vi bygga ut. Men vi<br />
kan också utöka samarbetet mellan ACT,<br />
Filmhögskolan, Kulturskolan, forskning<br />
och produktion. Här finns en väldig<br />
potential.
innovatum<br />
Bildades som en stiftelse 1997 för att ta<br />
tillvara det g amla industriområdet.<br />
Har ett produktionstekniskt centrum, ett<br />
energi- och miljötekniskt centrum och<br />
ACT, en mötesplats för kreativa näringar.<br />
Driver också Innovatum, en plattform för<br />
nystartade företag och Science Center,<br />
en teknikpark som riktar sig till skolor och<br />
familjer.<br />
Verksamheten finansieras av Västra Götalandsregionen,<br />
Fyrbodals kommunalförbund,<br />
Trollhättans stad, Tillväxtverket och<br />
EU:s regionala utvecklingsfond.<br />
På området finns också bland annat Science<br />
Center, Film i Väst, Högskolan Väst,<br />
Saab Bilmuseum, Volvo Aero, Kulturskolan<br />
och Evenemangsarenan Nova.<br />
det kreativa västsverige
82<br />
det kreativa västsverige<br />
hiQ bygger<br />
framtidsstaden<br />
Hur kommer informations-Göteborg att se ut jubileumsåret 2021?<br />
Den nya informationsteknologin har påverkat vår vardag, och kommer<br />
att göra det i ännu högre grad i framtiden. Frågorna om vart utvecklingen<br />
är på väg brottas konsultföretaget HiQ med på daglig basis.<br />
när <strong>Västsvenska</strong> Handels-<br />
2271<br />
kammaren presenterade sin<br />
100-lista med visioner för det framtida<br />
Västsverige så tog konsultföretaget HiQ<br />
på sig att titta på hur infrastrukturen<br />
kan utvecklas. Och i detta begrepp<br />
ingår inte minst elektronisk kommunikation.<br />
Vilka möjligheter finns?<br />
Vi börjar med att blicka sex månader<br />
in i framtiden. Många människor har i<br />
fickan ständigt med sig en fullfjädrad,<br />
ständigt uppkopplad dator i form av en<br />
smart mobil. Det är något som arrangörer<br />
behöver ta allt mer hänsyn till vid<br />
evenemang av olika slag. När inomhus-<br />
EM i friidrott arrangeras på Scandinavium<br />
i mars 2013 är HiQ digital<br />
partner till Göteborg & Co, som har fått<br />
eventuppdraget.<br />
– Göteborg & Co ville ha in en partner<br />
som vet hur man kan använda IT för att<br />
förstärka upplevelsen på plats, säger<br />
Jerker Lindstén, VD för HiQ Göteborg.<br />
– Lösningarna vi tittar på kan naturligtvis<br />
komma även tv-publiken till godo,<br />
men vi har i första hand satt fokus på<br />
de närvarande åskådarna – till exempel<br />
vill de gärna få info om atleterna och<br />
praktisk information som underlättar<br />
för en åskådarna.<br />
något eventarrangörer tittar<br />
mycket på är ”förstärkt verklighet”,<br />
augmented reality. Det innebär i korthet<br />
att man kompletterar information från<br />
användarens fysiska omgivning med<br />
information från en app.<br />
– Fördjupad info om aktuella grenar<br />
kan pushas ut till mobilerna, som vilka<br />
deltagarna är och vad de har presterat<br />
tidigare. Men augmented reality kräver<br />
mycket bandbredd. Tekniken för att<br />
spara all data om till exempel ett höjdhopp<br />
finns redan idag. Man kan spela<br />
in hoppet, analysera det, och sända ut<br />
informationen igen – men bandbredden<br />
saknas idag. Att ha många användare<br />
närvarande på en och samma plats<br />
kräver oerhört stor kapacitet. Så allt<br />
hänger på att infrastrukturen räcker<br />
till, säger Jerker Lindstén.<br />
Han spekulerar vidare om spännande
det kreativa västsverige<br />
och roliga lösningar, som skulle vara fullt möjliga med dagens<br />
teknik.<br />
– Det hade till exempel varit kul om man direkt efter ett<br />
längdhopp kunde visa den optimala hoppvinkeln vid reprisen<br />
av hoppet.<br />
Idéer finns det ingen brist på. Uppgiften som HiQ har är att<br />
ta tag i molnet av tankar och uppslag och kondensera ner<br />
dem till fungerande, robusta system. Jerker Lindstén ser<br />
också gärna att de lösningar man nu kommer fram till kan gå<br />
på export till andra event runt om i världen efteråt.<br />
hur kommer då IT att ha förändrat Göteborg vid 400-årsjubileet<br />
om nio år? Det är svårare att sia om, menar Jerker<br />
Lindstén.<br />
– Det räcker med att titta nio år bakåt för att se hur vanskligt<br />
det kan vara att spå om framtiden. Då fanns inte ens några<br />
smarta telefoner, och alla trodde att teknik skulle styra<br />
utvecklingen. Men så blev det inte alls, istället har det varit<br />
användarvänligheten och upplevelserna som drivit utvecklingen<br />
framåt. Men så mycket kan jag säga att IT kommer att<br />
genomsyra allting – alla prylar kommer att prata med alla<br />
andra prylar.<br />
Jerker Lindstén tar ”det smarta hemmet” som exempel,<br />
alltså att bostäderna läser av individens behov och tillhanda-<br />
håller service. För att det skall fungera krävs ett uppkopplat<br />
hem med smarta lösningar för att utbyta och samordna data<br />
mellan allt från hushållsmaskiner och elmätare till datorer<br />
och TV-skärmar.<br />
– Det finns också mycket IT kan göra för att minska miljöproblemen.<br />
Dels genom att minska energiförbrukningen på<br />
smarta sätt, dels genom att göra allt från möten till logistik<br />
och transport effektivare. Göteborg, med sin långa erfarenhet<br />
av fordonsindustri, kan bli ledande inom IT-utvecklingen<br />
– Det räcker med att titta nio år<br />
bakåt för att se hur vanskligt det<br />
kan vara att spå om framtiden.<br />
av just logistik och transporter.<br />
De enheter vi släpar med oss idag – förutom smart mobil<br />
använder många dagligen surfplattor och bärbara datorer<br />
– kommer kanske ha ersatts av en enda pryl som man kan anpassa<br />
efter situationen. Gränssnitten kommer också att vara<br />
fler, men samtidigt mer osynliga och självklara. Till exempel<br />
kommer man antagligen att kunna kommunicera med sin bil<br />
via rösten.<br />
– Teknikutvecklingen går ruskigt fort just nu. Det gäller bara<br />
att vi gör något vettigt av det, säger Jerker Lindstén.<br />
83
84<br />
2151 AB Ludvig Svensson s. 48-51<br />
2031 AB Volvo s. 24-25<br />
2191 ACG Nyström s. 60-62<br />
2231 Advokatfirman Vinge Göteborg KB s. 69<br />
2161<br />
AEO/Dusty Dimonds s. 52-55<br />
2171 Ateljé Margareta s.56-57<br />
2101 Avinode AB s. 40-41<br />
2221 Bellis Växtmiljö AB s. 67-68<br />
2141 Bengt Dahlgren Göteborg AB s. 46-47<br />
2051 Cold Cut Systems s. 28-29<br />
2201<br />
Eton Fashion AB s. 63<br />
2041 Flexenclosure AB s. 26-27<br />
2131 Gothenburg Film Studios AB s. 44-45<br />
2001 Hey It´s Enricos Pallazzo AB s. 8-15<br />
2271<br />
HiQ Göteborg AB s. 82-83
2091 InFlames s. 36-39<br />
2261 Innovatum AB s. 76-81<br />
2121 Jeppesen Systems AB s. 43<br />
2181 Marketplace Borås s. 58-59<br />
2111 Micropos Medical AB s. 42<br />
2211 Milk-room Reklambyrå AB s. 64-66<br />
2071 Mont Blanc Industries AB s. 34<br />
2061 Nord West Yacht AB s. 30-33<br />
2011 Optisort s.16-19<br />
2021 Poseidon Diving Systems s. 20-23<br />
2081 SI Tech s. 35<br />
2241 Realize AB s. 8-15<br />
2001 Ruben Östlund s. 72-75<br />
2251 White Arkitekter AB s. 70-71<br />
85
Det kommer mer!<br />
I nästa nummer av West Side Stories möter vi företagen som slutat prata om en<br />
bättre värld och istället börjat agera. Möt bolagen som engagerat sig i 100listan.<br />
100listan.se<br />
Men vi då?<br />
Har du och din organisation ett projekt som passar på 100listan,<br />
men ni har inte hunnit sätta upp er ännu? Gå in och skriv<br />
idag, berätta kort och enkelt, det krävs inga avhandlingar.<br />
Tillsammans gör vi Västsverige starkare.
Göteborg<br />
Mässans gata 18<br />
Box 5253<br />
412 51 Göteborg<br />
Tel 031-83 59 00<br />
Borås<br />
Kungsgatan 29<br />
503 33 Borås<br />
Tel 033-41 05 55<br />
Vad tyckte du?<br />
Följ länken och låt oss veta vad du tyckte om tidningen.<br />
vot.rs/419c17<br />
Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer.<br />
Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige.<br />
Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass.<br />
Vi gör Västsverige starkare.<br />
www.handelskammaren.net<br />
Skövde<br />
Varnhemsgatan 16A<br />
541 27 Skövde<br />
Tel 0500-59 50 30<br />
Stockholm<br />
Västra Trädgårdsgatan 15<br />
111 53 Stockholm<br />
Tel 08-411 34 10<br />
Trollhättan<br />
Innovatumområdet<br />
Åkersjövägen 10<br />
461 29 Trollhättan<br />
Tel 0520-48 10 90<br />
Uddevalla<br />
Riverside<br />
Museigatan 2<br />
451 50 Uddevalla<br />
Tel 0522-149 20
du håller andra numret av West Side Stories i din hand, ett<br />
magasin från <strong>Västsvenska</strong> <strong>Handelskammaren</strong>.<br />
Första numret gav vi ut 2011 när <strong>Handelskammaren</strong> firade<br />
350-årsjubileum. På 108 sidor berättade vi historierna om det<br />
växande näringslivet i vår region. Vi skrev om de unga bolagen<br />
som regerar på den digitala scenen, om modebranschen som fått<br />
nytt liv, och om växande Göteborgs Hamn som alltid har varit<br />
vår och hela landets viktiga port mot världen. Magasinet blev<br />
en succé.<br />
”Wow, jag blir både stolt och inspirerad av vad vi kan i Västsverige.<br />
Nu går jag till jobbet med ännu mer glädje”, som en läsare sa.<br />
Oemotståndlig respons, och självklart vill vi ge er mer av den<br />
känslan.<br />
West Side Stories nummer två handlar om kreativitet. Sverige<br />
är nämligen världens mest kreativa land visar undersökningar.<br />
Hur ska vi använda vår kreativa kraft i Västsverige? Den frågan<br />
har vi undersökt i det här magasinet. Självklart har vi också<br />
mött mängder med företag som använder sin kreativa kraft på<br />
ett inspirerande sätt. Läs om bolaget som vill bli batteri-återvinningens<br />
motsvarighet till Google, läs om företaget som är välkänt<br />
bland stickande damer i medelåldern men nu attraherar en<br />
helt ny publik tack vare söta virkade japanska figurer, och träffa<br />
gitarristen som började spela för att få stå på scen och dricka öl<br />
men som nu driver både band och krog som ett proffs.<br />
Låt dig svepas med av Västsveriges kreativa kraft.