Växande nystan - Västsvenska Handelskammaren

2 

Magasin nr 2 från Västsvenska 

Handelskammaren om det dynamiska 

och innovativa näringslivet i vår 

region. 88 sidor packade med kreativitet 

och framtidstro! 

Kreativast 

i varlden 

: 

Konst- 

fArdigt 

Växande 

nystan 

Sortering 

snabb 

som 

ögat 

Talanger | Bohemer | Det Västsvenska grupparbetet | Kreativitet i paket

West Side Stories är ett magasin från Västsvenska Handelskammaren, producerat 2012. Ansvarig utgivare: Johan Trouvé 

Projektledare: David Hagetoft Redaktör: Anna Werner AD/ Produktionsledning/ Layout och original: Anders Eriksson Texter: 

Christian Tarras Ericsson(s.18-23, 43, 44, 63, 66, 81, 82), Fredrik Fermén(s.35, 42, 52-54), Gustaf Höök (s.24, 32, 34, 40, 50), Ulf 

Roosvald (s.27, 28, 38, 39, 46, 67, 68, 73, 74, 78-80), Ingrid Hellgren Sjöberg (s. 69), Mats Tiborn (s.56, 58, 70), Anna Werner (s. 

8-15) Foto: Jessica Bentsen (s.48-51) Johan Dahlquist (s.72-75) Jimmy Delwér (s.8-15) Christian Tarras Ericsson (s.16-19, 20-23, 

43, 45,82) Fredrik Fermén (s.53, 54) Mikael Göthage (s.36-39, 64-66) Gustaf Höök (s.25, 30-33, 41) Jochim Nywall (s.76-80) Ulf 

Roosvald (s.46, 47, 68) Fredrik Sandberg (s.60-62) Mats Tiborn (s.56, 57, 59, 70) Anna Werner (s.11, 12, 14) Foto företag: Coldcut 

Systems (s.29) Eton (s.63) Flexenclosure (s.26)Micropos Medical (s.42) Mont Blanc (s.34) SI Tech (s.35) Volvo (s.24) White(s.70) 

Ladda ner Handelskammarens 

app med Qr-kodläsare för 

att ta del av extra material i 

tidningen

Kreativitet 

Se dig omkring på ditt kontor, du sitter bland världens mest nyskapande 

folk. I en färsk undersökning toppar Sverige listan över 

världens mest kreativa länder. Ranking är en sak – men hur ska 

västsvenska företag bli ännu bättre på att ta tillvara den kreativa 

kraften i verkligheten? 

Teknik 

Innovationer. Patent. Ny teknik. Där är centrala begrepp för att 

beskriva vad som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt i ett samhälle 

där innovationer blir allt viktigare för utvecklingen. Vi har 

mött västsvenska bolag som hittat nya sätt att använda teknik. 

Talang 

De är smarta, de är extremt vassa på sitt jobb och de väljer att 

stanna i Västsverige. En region som vill fortsätta att växa behöver 

personer med talang. Sådana finns det gott om i Västsverige. Vi 

har träffat några. 

Krisen som vände 

I förra numret av West Side Stories tog vi upp textilbranschens 

återhämtning i Sjuhärad. Från kris på 70-talet till dagens framgångar. 

Vi åkte till Sjuhärad för att ta en närmare titt på bolagen 

som designar, syr och väver på nästa kapitel i den västsvenska textilhistorien. 

Tolerans 

Det krävs öppna sinnen, en mix av livsstilar och en öppenhet för att 

mötas över gränser för att en region ska fortsätta att utvecklas. Forskaren 

Richard Florida har både bohem-och gayindex när han studerar 

kreativitet. Vi har mött bolaget som marknadsför något av 

det mest bohemiska vi har – konsten. 

Framtidsspaning 

Det är ny teknik, skapad och använd av talangfulla människor 

med ett öppet sinne som har placerat Sverige i topp bland världens 

kreativa länder. En del menar att det svenska grupparbetet 

också är en del av förklaringen till vår framgång. Möt bolagen 

som vill ta den svenska modellen till nästa nivå. 

3

Teknik, talang & tolerans 

– därför är Västsverige bäst i världen 

nu har det hänt igen. Sverige 

placerar sig i topp när världens 

mest kreativa länder rankas. Det 

är Martin Prosperity Institute i 

USA som undersökt kreativiteten 

i världens länder. Grunden till 

rankinglistan finns i forskaren 

Richard Floridas teorier om att 

tillväxt skapas på de platser där 

teknik används på bästa sätt, 

av talangfulla människor med 

ett tolerant förhållningssätt till 

världen. När faktorerna teknik, 

talang och tolerans vägs samman 

finns alltså inget land i världen 

som är bättre rustat för att möta 

framtiden på ett kreativt sätt än 

Sverige. 

Fantastiskt inspirerande, nu 

kör vi! säger vi på Västsvenska 

Handelskammaren. Vi unnar oss 

också att säga: det här visste vi 

redan. 

I våra korridorer pratar vi varje 

dag om personer och företag som 

vi mött runt om i Västsverige, 

som imponerat på oss med sin 

uppfinningsrikedom givit oss ny 

energi i vårt eget arbete med att 

göra Västsverige till en starkare 

region. Det finns mängder med 

kreativitet i Västsverige, och den 

finns på alla typer av bolag. 

Ganska ofta börjar de här samtalen 

med orden: Visste du att… 

Tråkigt nog är svaret allt som 

oftast: nej, det visste jag inte. 

Många västsvenska företag gör 

helt enkelt ett fantastiskt jobb 

utan att få speciellt mycket uppmärksamhet. 

Det vill vi ändra på, 

bland annat med magasinet West 

Side Stories som du nu håller i 

din hand. De här berättelserna 

kan du låta dig inspireras av på 

flera sätt framöver, bland annat 

på min egen blogg, på våra 

medlemsmöten och givetvis på 

den årliga Handelskammardagen. 

Målsättningen måste vara 

att vi alla känner stolthet för vår 

region och dess företag, att detta 

smittar av sig till unga som gärna 

får återkomma efter studier eller 

arbete på annat håll i världen. 

Handelskammaren möter varje 

dag spännande personer som ger 

just denna stolthet. Det är i möten 

mellan människor som vi tar 

nästa steg i utvecklingen av vårt 

kreativa Västsverige. 

5

Kreativitet s. 8-15 

kreativast i världen s. 8-15 

Teknik s. 16-35 

sortering snabb som ögat s. 16-19 

djupandning s. 20-23 

innovationsjammande s. 24-25 

grön el till afrika s. 26-27 

smart brandbekämpning s. 28-29 

Talang s. 36-47 

tung talang s. 36-39 

flygande förmedling s. 40-41 

spåra cancer med GPS s. 42 

Krisen som vände s. 48-63 

växthusväv s. 48-51 

matta diamanter s. 52-55 

växande nystan s. 56-57 

Tolerans s.64-75 

konstfärdig s.64-66 

gröna fingrar s. 67-68 

jurister med brokig bakgrund s. 69 

Framtidsspaning s.76-83 

alla tillsammans s. 76-81 

HiQ bygger framtidsstaden s. 82-83 

benny-båtbyggare kapar 

marknadsandelar s. 30-33 

lasthållare i tiden s. 34 

extrema förhållanden s. 35 

kreativiteten ligger i luften s. 43 

klustermakarna s. 44-45 

smartaste kontoret s. 46-47 

mötesplats för mode och design s. 58-59 

vita fläckar och stora ögonblick s. 60-62 

eton håller måttet s. 63 

förortsarkitekter s. 70-71 

utforskaren s. 72-75 

7

Kreativitet 

Se dig omkring på ditt kontor, du sitter bland världens 

mest nyskapande folk. I en färsk undersökning 

toppar Sverige listan över världens mest kreativa 

länder. Ranking är en sak – men hur ska västsvenska 

företag bli ännu bättre på att ta tillvara den kreativa 

kraften i verkligheten?

Kreativast 

i varlden 

:

Det var 2004 som Sverige slog världen med 

häpnad första gången. Då placerade sig vårt 

land för första gången i topp i en ranking av 

världens mest kreativa länder. 

- Fram till dess trodde alla att det 

krävdes mångmiljonbefolkningar för att 

antalet talangfulla människor med ambitioner 

skulle vara tillräckligt stort för 

att på ett avgörande sätt skapa tillväxt, 

säger Evelina Wahlqvist, som är forskare 

med fokus på kreativitet vid Göteborgs 

universitet. 

Istället visade det sig att Sverige var tillräckligt 

bra på att uppfinna och sprida 

ny teknik, att här bor tillräckligt med 

talanger med ambitioner och att befolkningen 

är tillräckligt öppen i sinnet för 

att tolerera en mångfald av livsstilar för 

10 

det kreativa västsverige 

att placera oss i topp på rankinglistan 

över världens mest kreativa länder. 

Grunden och teorierna bakom mätningarna 

finns i den världsberömde 

kreativitetsforskaren Richard Floridas 

bok The Rise of the Creative Class. I takt 

med att vi lämnar industrisamhällets 

modeller för att förklara utveckling och 

tillväxt allt längre bakom oss menar han 

att kreativitet är det nya begrepp som 

bäst förklarar vad som driver dagens 

utveckling framåt. När den amerikanska 

tankesmedjan Martin Prosperity Institue 

gjorde om mätningen av världens 

mest kreativa länder förra året placerade 

sig Sverige i topp igen. 

Finland kom på andra plats och USA 

på tredje. Hur Västsverige placerar sig 

på den kreativa kartan jämfört med 

andra delar av landet undersöktes 2005. 

Stockholm-Uppsalaområdet toppade 

den undersökningen följt av Skåne 

och Västra Götaland. Det var Richard 

Floridas europeiska forskargrupp som 

tittade närmare på Sveriges regioner och 

Evelina Wahlqvist ingick i den gruppen. 

Sedan rapporten presenterades har 

hon fördjupat sig ytterligare i vad som

driver och utvecklar den kreativa kraften 

i Västsverige. Politiker och allt fler 

företagsledare har velat ha hennes syn 

på hur vi kan använda Sveriges unika 

förutsättningar till att fortsätta att skapa 

ett samhälle där människor och företag 

utvecklas. 

– västsverige har haft en väldigt 

bra utveckling om vi tittar från 1990-talet 

och framåt. Därmed inte sagt att 

vi saknar utmaningar, säger Evelina 

Wahlqvist. 

Hennes forskning visar att Västsverige 

är som ett Sverige i miniatyr där storstaden 

Göteborg med kranskommuner drar 

med sig resten av regionen uppåt på den 

kreativa skalan. 

– Vi har blivit bättre 

på att tala om visioner 

och vi har blivit mer 

medmänskliga i vårt 

sätt att förhålla oss till 

ekonomisk utveckling. 

- Vi måste våga prata om det, att det 

finns skillnader i förutsättningar inom 

regionen. Vi är en stor region och det 

är fortfarande så att en av de viktigaste 

12 


frågorna för Västsveriges utveckling är 

att vi behöver bättre kommunikationer 

inom regionen och ut i världen, bättre 

vägar och järnvägar helt enkelt, säger 

Evelina Wahlqvist. 

Utifrån de möten hon har med företagsledare, 

kreatörer och politiker menar 

Evelina Wahlqvist att Västsverige på 

allvar är på väg att bryta med 1900-talets 

sätt att se på världen och företagande 

just nu. Och att finanskrisen 2008 varit 

till hjälp i den processen. 

- Vi har blivit bättre på att tala om visioner 

och vi har blivit mer medmänskliga 

i vårt sätt att förhålla oss till ekonomisk 

utveckling. Men dagens ledare behöver 

bli ännu bättre på att släppa 1900-talet 

och börja arbeta på ett sätt som hjälper 

medarbetarna att bli mer kreativa, säger 

Evelina Wahlqvist. 

hon får medhåll av Thomas Hagbard 

som är vd och grundare av Realize. Bolaget 

arbetar med att skapa nya tankebanor 

hos sina kunder och har uppdrag över 

hela landet. Hagbard upplever att Västsverige 

är på väg att vakna. 

– Det finns en ökad insikt och en ökad 

vilja att jobba med kreativitet. Det finns 

också en ny känsla av att vi har lite bråttom. 

Tyvärr ser jag inte att den insikten 

finns på företagsnivå, generellt, i Västsverige 

ännu. Ofta är det individer som brinner 

för frågan, säger Thomas Hagbard.

– Det är roligt att aktörer 

som tidigare var 

helt ointresserade av 

kreativitet nu är intresserade. 

Han menar att västsvenska företag i 

alla tider har varit duktiga på att ta sina 

idéer till marknaden, men att vi kan bli 

betydligt bättre på att ta fram och odla 

de riktigt udda idéerna. De som kan göra 

avgörande skillnad. 

– Jag möter ofta chefer som säger att deras 

organisation inte har några problem 

med att ta fram nya idéer. Deras problem 

är att förvalta idéerna. Men när vi tittar 

närmare på vad som finns i idébanken 

handlar det ofta om saker som kan 

sorteras in under arbetet med ständiga 

förbättringar. För att hitta idéerna som 

Sverige är världens mest 

kreativa land. 

1. Sverige 

2. USA 

3. Finland 

4. Danmark 

5. Australien 

Global Creativity Index GCI (2011) 


verkligen lyfter en organisation behöver 

du jobba på ett annat sätt, säger Thomas 

Hagbard. 

runt om i Västsverige får gamla industribyggnader 

nytt liv när unga kreatörsbolag 

flyttar in. I Borås är Simonsland 

på väg att förvandlas till ett centrum 

för unga bolag i textil -och modebranschen, 

i Trollhättan är Innovatum en 

viktig plats för unga bolag i bland annat 

filmbranschen och i det gamla sockerbruket 

vid Klippan i Göteborg är Hey 

it´s Enric Palazzo en omtalad plattform 

En person som forskar 

inom biotech är lika 

kreativ som en jazzmusiker, 

du behöver samma 

typ av muskulatur 

i hjärnan. 

för kreatörer. Fredrik Ganslandt är en 

av de drivande krafterna. Han ser ett 

nymornat intresse för kreatörernas roll 

för tillväxten. 

– Det är roligt att aktörer som tidigare 

var helt ointresserade av kreativitet 

nu är intresserade. Men Västsverige 

har långt kvar innan vi kan slå oss för 

bröstet. Vi är fortfarande fast i att vi ser 

kreatörer och industrialister som två 

motpoler som sällan möts. Kreatörerna 

gnäller över att de inte når ut istället 

för att försöka göra något åt det, och 

industrialisterna ser fortfarande kreativitet 

som något man tillsätter på slutet. 

Som ketchup ungefär, säger Fredrik 

Ganslandt. 

ganslandt var en av dem som åkte 

med Handelskammaren till Austin och 

13

14 

festivalen South by South West. 

Han jobbar nu för att Västsverige 

ska bli lite mer som Texas i vissa 

avseenden. 

- Där anser ingen att kreatörer 

bara finns bland musiker, 

reklamare och filmare. En person 

som forskar inom biotech är lika 

kreativ som en jazzmusiker, du 

behöver samma typ av muskulatur 

i hjärnan. I Austin finns också ett 

befriande politiskt klimat där man 

bara agerar. Stan är en riktig håla 

men de får ändå intressanta människor 

att flytta dit. Västsverige 

har minst lika goda förutsättningar, 

säger han och fortsätter: 

- Jag tänker arbeta för att kreativitet 

kommer in mycket tidigare 

i processen hos fler företag. Idag 


får vi uppdrag som att designa 

etiketten till en burk, eller att 

göra en app. Jag tror att alla skulle 

vinna på att vi blev involverade i 

uppdrag som handlar om vad vi 

ska äta för mat i framtiden, till 

exempel, säger Fredrik Ganslandt. 

Västsverige och 

kreativiteten 

Varför tjatar alla om kreativitet? 

Vi lever i ett skifte där vi måste lära 

oss att förhålla oss till världen på 

nya sätt. I dag spelar innovationer 

en allt större roll för tillväxten. 

Tillgången till råvaror spelar 

mindre roll medan kreativitet och 

förmågan att göra något bra av de 

medel vi har, har blivit viktigare. 

Den globala konkurrensen handlar 

inte bara om handel med varor och 

tjänster utan lika mycket om flöden 

av kunskap och talang.

Tillhör du den kreativa klassen? 

Richard Florida har ett antal kriterier 

för vem som tillhör den kreativa 

klassen. Läs mer på Wikipedia 

på adressenhttp://en.wikipedia. 

org/wiki/Creative_class. 

Florida menar att det finns superkreativa, 

och kreativa personer. 

De superkreativa finns som 

regel i mediebranschen, bland 

konstnärer och designers. Men 

också bland ingenjörer, inom IT 

och i skolans värld. Kreativ kallas 

den som arbetar inom en klassiskt 

kunskapsintensiv bransch, 

exempelvis läkare, jurister och 

affärsmän.

Teknik 

Innovationer. Patent. Ny teknik. Där är centrala begrepp 

för att beskriva vad som krävs för att skapa ekonomisk 

tillväxt i ett samhälle där innovationer blir allt viktigare 

för utvecklingen. Vi har mött västsvenska bolag som hittat 

nya sätt att använda teknik.

Sortering 

snabb 

som ögat

18 


Ett kameraöga kombinerat med artificiell 

intelligens kommer snart i bruk för 

att sortera batterier. Renova har köpt 

in ett system från Göteborgsföretaget 

Optisort. Tekniken kan komma att 

appliceras även på andra områden. 

en laddning batterier ramlar ner på 

2011 sorteringsbandet. Blixten smattrar oupphörligt 

medan batteri efter batteri sveper förbi kamerans 

vakande öga. De flesta batterier fortsätter rakt fram 

ner det största kärlet, märkt alkaline, men då och då 

pustar tryckluften till och ett batteri puttas ner i något 

av de gråa rören med texten NiCd, NiMh eller Li. 

Omkring 2000 ton batterier samlas in i Sverige varje 

år. Optisorts batterisortering står uppställd och provas 

i Renovas anläggning för farligt avfall på Ringön, 

en av två platser i landet med ansvar för inlämnade 

batterier. Den repetitiva, nästan hypnotiska, processen 

att identifiera och klassificera batterierna efter 

utseende styrs av en liten datorhjärna som gradvis 

blir allt duktigare på att skilja mellan de runt 5000 

olika typer som finns på marknaden. 

hittills har den här typen av 

arbete skötts manuellt, av personal 

med skarpa ögon och flinka fingrar. 

Optisorts maskin är inte snabbare 

än människan, och kommer tro- 

Hans Eric Melin ligen inte att bli det, men den har 

andra fördelar. En sådan är att tekniken för optisk 

identifiering kan appliceras på andra sorters avfall, 

till exempel elavfall, lampor och kretskort. 

– Det finns stor potential i teknik som tittar på hela 

produkter i ett tidigt skede i återvinningsprocessen, 

säger Hans Eric Melin, vd för Optisort, för dagen 

utan slips och i orange overall. 

En annan fördel är att all statistik sparas i systemet, 

vilket till exempel betyder att Renova kan se vilka 

tillverkare som genererar mest avfall. Informationsbanken 

som byggs upp nu och i framtiden kan också 

bli väldigt värdefull. 

– Vår teknik kan samla in all information om avfallet 

och göra den tillgänglig för marknaden. Det finns 

till exempel en stor potential för återvunna sällsynta 

jordartsmetaller. Vi kan bli ”the Google of waste”, 

säger Hans Eric Melin med ett leende.

Djupandning

erättelsen om hur Peter 

2021 Swartling hamnade i VD-stolen 

på Poseidon är en kärlekshistoria. När 

han vid ett besök i Marstrand av en händelse 

fick prova på Poseidons rebreather 

var det kärlek vid första andetaget, och 

här sitter han nu. Men vi återkommer 

till det, först behöver vi nog förklara vad 

en rebreather egentligen är. 

Rebreather-teknologin är en gammal 

dröm för dykare. I korthet går den ut 

på att återanvända utandningsluften 

genom att skrubba bort koldioxid och 

tillföra nytt syre innan luften går tillbaka 

till dykaren. System för detta har länge 

använts inom militären och av tekniska 

dykare, men teknologin har varit dyr, 

komplicerad och riskabel att använda. 

De potentiella fördelarna med teknologin 

är många: kraftigt utökad dyktid, 

förminskat behov av dekomprimering 

efter djupa dyk samt att dykaren får i 

sig varm, fuktig luft istället för kall och 

torr är bara några av dem. Dessutom 

kommer man närmare djurlivet och blir 


En gång i tiden satt han i Idoljuryn och var en av 

Sveriges mest hatade män. Idag sitter han som 

VD för Poseidon Diving Systems i Västra Frölunda 

och tänker revolutionera dykbranschen. 

Peter Swartling har alltid gått sin egen väg. 

– Inom dykteknologin 

har det inte hänt mycket 

mer än förfiningar de 

senaste 20 åren, och det 

här kommer att bli en 

revolution. 

22 

en del av undervattensvärlden, eftersom 

utrustningen är ljudlös och luften inte 

kommer ut i form av expanderande 

bubblor i vattnet. 

runt 2005 började Poseidon forska 

fram en utvecklad version av teknologin 

som skulle kunna användas på konsumentmarknaden. 

Många år och 75 

miljoner egenfinansierade kronor senare 

stod en fungerande produkt klar: Poseidon 

MKVI. Men vid det här laget hade 

företaget kört sin energi och ekonomi i 

botten, och det fanns ingen ork kvar att 

få ut produkten på marknaden. 

In klev Peter Swartling, med friska 

pengar, kompetens och idéer. 

– Poseidon befann sig i en fas där de 

behövde en katalysator, så det var helt 

rätt läge. Första gången jag fick prova 

rebreathern tänkte jag att ”den här 

kommer alla att vilja ha, det tåget vill jag 

vara med på”. 

det kan tyckas lite märkligt att kasta 

sig från underhållningsbranschen rakt 

ner i en högteknologisk industri. Tänk 

på att det här är mannen som upptäckt 

artister som Petter, Jennifer Brown, Just 

D och Robyn. Men för Peter Swartling 

var det inga konstigheter. 

– Jag har alltid hoppat mellan länder, 

projekt och jobb. Någon har kallat mig 

för serieentreprenör, och det tyckte jag 

lät rätt roligt. Lite som en seriemördare. 

Men jag hade redan dykintresset. 

Och jag tänkte helt enkelt ”hur kan jag 

applicera mig själv i den här branschen, 

vad kan jag tillföra”. Jag försöker kort 

och gott vara en bra chef. Bra ledarskap, 

realistiskt satta mål och god förståelse är 

universella egenskaper, säger han. 

Han såg många möjligheter att utveckla 

såväl företaget som branschen 

som helhet. Första steget har varit att 

introducera rebreathern för de stora 

utbildningsorganisationerna, som PADI 

och SSI. När instruktörerna väl har lärt 

sig att dyka med den – och i sin tur kan 

lära ut – kommer det stora genombrottet 

på konsumentsidan förhoppningsvis att 

komma. 

peter Swartling demonstrerar 

MKVI, förklarar och pekar. Extra stolt 

verkar han vara över det smarta batteriet 

som loggar alla dyk och som man kan 

flytta mellan olika utrustningar. 

– Inom dykteknologin har det inte hänt 

mycket mer än förfiningar de senaste 20 

åren, och det här kommer att bli en revolution. 

Vi jobbar också med nya material, 

detaljer och snitt på dykdräkterna. Mitt 

motto är ”bring cool back to diving”. 

Och han har redan lyckats vända företagets 

utveckling. Under årets första fyra 

månader sålde Poseidon mer än man 

gjorde hela förra året.

det kreativa västsverige

hur skapar man bättre 

2031 grogrund för innovationer i ett 

jätteföretag? När Volvokoncernen för 

tre år sedan tog ett samlat grepp kring 

frågan lät man sig inspireras av IBM:s 

så kallade Innovation Jams. Metoden går 

ut på att man i stora diskussionsforum 

på nätet låter medarbetare komma med 

idéer till innovationer. 

– Grundtanken är att vi vill involvera 

gräsrötterna i strategiskt viktiga frågor, 

säger Jonas Thorngren, Chief Project 

Manager Innovation. 

Han arbetar på Volvo Group Trucks 

Technology på Lindholmen och leder 

experimenten för förbättrad innovationsförmåga. 

Inför ett Innovation Jam 

identifieras ett fokusområde som ska 

förbättras och sedan läggs mycket kraft 

på att skapa inspirationsmaterial kring 

detta. 

– Det kan till exempel vara filmklipp, artiklar 

eller power point-presentationer, 

säger Jonas Thorngren. När jammet drar 

igång är det viktigt att deltagarna känner 

sig förberedda och stimulerade. 

Ett Innovation Jam är tidsbegränsat, 

sker i ett forum på Volvos intranät och 

är öppet för alla i koncernen, oavsett 

var i världen man sitter. Vem som helst 

kan presentera idéer och kommentera 

andras. När jammet är avslutat görs en 


Innovationsjammande 

Volvo satsar brett för att ytterligare stärka innovationsförmågan i koncernen. 

Medarbetarna involveras i Innovation Jams där goda idéer kan leda till nya 

produkter eller tjänster. 

24 

första gallring av idéerna och de som 

återstår går till Draknästet. 

– Principen är densamma som i tv-programmet. 

Den som har en idé får sälja 

in den, säga vad man vill göra och hur 

mycket pengar – det vill säga tid – som 

När jammet är avslutat 

görs en första gallring 

av idéerna och de som 

återstår går till Draknästet. 

behövs. De idéer som passerar nålsögat 

blir innovationsprojekt och när teamen 

är klara får de visa upp projekten på en 

road show. 

av lovande projektresultat som 

inte passar in, men som är ”för bra för 

att dö”, skapas virtuella bolag. När innovationen 

finslipats och bolaget kanske 

fått en marknadsplan finns möjligheten 

att det blir ett ”riktigt” bolag” eller på 

något sätt blir en del av Volvos struktur. 

Än så länge har det hållits ett tjugotal 

Innovation Jams, vilka har resulterat i 

tusentals idéer. En idé som burit hela vägen 

är en självlysande skylt som sätts på 

sidan av lastbilar och varnar omgivande 

trafikanter för att de befinner sig i en 

död vinkel. Den har gett upphov till det 

virtuella bolaget Hiper Safety. 

– Arbetet med Innovation Jams har varit 

framgångsrikt och är något vi kommer 

att vidareutveckla, säger Jonas Thorngren. 

Metoden är ju en form av direktdemokrati 

som man kan använda för 

att stärka medarbetarna, oavsett vilken 

organisation det handlar om. De får fler 

kontaktytor och känner förhoppningsvis 

att det finns möjlighet att jobba vidare 

med bra idéer som de brinner för. Vi på 

Volvo kan engagera många med relativt 

små medel och utnyttja styrkan i vår 

globala organisation.



Vara företaget Flexen- 

2041 closure knoppades av från 

Pharmadule Emtunga 2005. Då hade 

företaget länge jobbat tätt med telekomindustrin 

och haft kontakter med Afrika 

– och identifierat ett problem. Eftersom 

stora delar av kontinenten inte har något 

fast telefonnät sköts de flesta tjänster 

i Afrika – telefonsamtal, bankärenden 

med mera – via mobilen. Problemet 

är att basstationerna på landsbygden 

nästan alltid drivs av bränsleslukande 

dieselaggregat. 

Med e-site, som kan drivas med antingen 

vind- eller solkraft, öppnas en mycket 

bättre metod. 

– Det tillåter mobiloperatörerna att 

expandera sina nät på ett mycket bil- 


Grön el till Afrika 

En energilösning från Varaslätten lägger grunden för kommunikation 

på den afrikanska landsbygden. Den antingen vind- eller solenergidrivna 

kraftstationen e-site driver mobila basstationer både 

billigt och miljövänligt. Och i höst börjar ett pilotprojekt där e-site ska 

försörja en hel by i Botswana med ström. 

ligare och miljövänligare sätt, säger Ann 

Louise Johansson på Flexenclosure. 

Flexenclosure har i dag kontor i Lagos, 

Nairobi, Kuala Lumpur och New Delhi. 

Ofta sker arbetena på landsbygden under 

speciella förhållanden. 

– Det kräver mycket förberedelser. Det 

kan vara sandigt, dammigt och 50 grader 

varmt. Men vi har mycket rutin i organisationen. 

Fram tills nu har nästan allt handlat om 

strömförsörjning till mobilmaster, men 

i oktober ska e-sites kapacitet testas 

ytterligare. 

– Då inleder vi ett projekt i Botswana, 

där e-site ska ge strömförsörjning till en 

hel by med hushåll och en sjukvårdsklinik, 

säger Ann Louise Johansson. 

27

28 


Smart brandbekämpning 

Med Cold Cut Systems brandsläckare behöver brandmannen inte gå 

in i elden för att släcka branden. Den unika tekniken är en framgång i 

England och Tyskland. Nu ska Kungsbackaföretaget övertyga 

kunderna även på hemmaplan. 

skärsläckarens mun- 

2051 stycke sätts mot väggen 

eller dörren till ett brinnande rum, 

vattenstrålen skär sig igenom och fyller 

lokalen med en tunn vattendimma, som 

sänker temperaturen och dämpar elden. 

På så vis kan brandmännen göra en effektiv 

insats från utsidan före eventuell 

rökdykning och det går bara åt en tiondel 

så mycket vatten som vid traditionell 

brandsläckning. Metoden är alltså säkrare 

för brandpersonalen och minskar 

vattenskadorna. 

I England och andra länder har Cold 

Cut Systems tagits emot med entusiasm. 

Metoden borde kunna modernisera 

släckningsarbetet även i Sverige, men 

VD Peter Oom märker ändå av en viss 

försiktighet. Och han vet vems fel det är. 

– Tyvärr lovade vi lite för mycket när vi 

lanserade produkten i Sverige för några 

år sedan, och en del kunder blev inte 

nöjda. Vi jobbar i en konservativ bransch, 

som gärna vill använda sig av teknik som 

är beprövad. Det är sunt, men vår stora 

utmaning är att på nytt förklara hur vår 

skärsläckare fungerar och hur den kan 

underlätta brandbekämpningen. 

peter oom märker också en annan 

kulturskillnad mellan till exempel England 

och Sverige. 

– Den starka hierarkin i England är en 

fördel för oss. Om en chef bestämmer 

sig för att köpa in skärsläckaren blir det 

så. I Sverige ska alla beslut förankras 

och det tar lång tid. Men i takt med att 

de räddningstjänster som använder vår 

produkt blir nöjda sprider sig det goda 

ryktet här hemma också. Vi hoppas att 

systemet ska finnas på alla brandfordon i 

Sverige framöver.


29

Båtbyggare Benny 

kapar marknadsandelar

Det är tufft för många aktörer i båtbranschen, 

men på norra Orust skrivs nya kapitel i en framgångssaga. 

Nord West & Najad står starkt tack 

vare kvalitet, smartness och kundvård. 

benny martinsson slår ut 

2061 med armen. 

– Det är ju här man ska finnas för att få 

feeling, säger han. Närheten till vattnet 

är viktig både när man bygger båtar och 

när man ska visa dem för kunder. 

Vi står på altanen utanför hans kontor. 

Vågorna skvalpar mot en brygga där 

ett par nybyggda segelbåtar är förtöjda. 

Varvslokalerna ligger bara ett stenkast 

från vattnet och ovanför oss reser sig 

Nötesundsbron som förbinder Vindön 

med fastlandet. 

benny Martinsson borde veta. 

Fiskarsonen från öns västsida började 

som båtbyggare redan efter nian och 

drygt tio år sedan startade han eget. Nu 

som 53-åring äger och driver han Nord 

West & Najad, som tillverkar exklusiva 

motorbåtar (Nord West) respektive 

segelbåtar (Najad). När finanskris och 

lågkonjunktur slagit undan benen för 

många konkurrenter har företaget lyckats 

ta marknadsandelar. 

– Vår verklighet har varit tuffare sedan 

början av 2008, men vi jobbar direkt mot 

kunderna och med små volymer. När 

krisen slog till var det en fördel att inte 

ha stora lager. 

nord west grundades 1990 och 

trots en riktigt tung motgång i mitten 

av nittiotalet – då en brand förstörde 

32 


hela varvet – har företaget rest sig med 

prisbelönta storsäljare som NW 390 och 

NW 420. Najad förvärvades hösten 2011 

och det starka varumärket, också det 

från Orust, vårdas ömt. Filosofin är densamma 

vad gäller alla båtar som lämnar 

varvet på Vindön. 

– De har en varm känsla med mycket trä. 

Och så håller alla detaljer hög klass, från 

ädelträ och starka laminat till elinstallationer 

och riggar. Våra båtar ska vara 

så komfortabla att de känns som flytande 

sommarstugor. 

den höga kvaliteten är grundbulten 

till framgångarna och på senare år har 

man alltså skaffat sig fler ben att stå på. 

– Vi har breddat oss med Najad och 

eftersom motor- och segelbåtarna inte 

byggs samtidigt har vi inte behövt investera 

i nya lokaler. Sedan har vi satsat 

mycket på begagnatsidan. Vi ”rekondar” 

gamla båtar och når på så sätt kunder 

som kanske inte vill köpa en ny båt. Men 

om de någon gång vill byta upp sig har vi 

redan etablerat kontakten. 

Benny Martinsson designar och konstruerar 

fortfarande alla båtar och är lyhörd 

inför kundernas önskemål. 

– Jag besöker ett tjugotal mässor om året 

och är minst lika intresserad av människor 

som inte köper av oss. Då vill jag veta 

varför. Man måste ta till sig kritik och 

lyssna på önskemål.

Lasthållare 

i tiden 

tydlighet och bredd – men även design och 

2071 innovation. Det var nyckelord när Mont Blanc år 2011 

tog avstamp mot framtiden. Dalsjöfors-företaget, grundat 

1948, tillverkar lasthållare för bilar och vill stärka sin position 

på den europeiska marknaden. 

– Vi har jobbat med vår varumärkesplattform och blivit bättre 

på att visa vad vi står för, säger Mikael Frölander, ny vd. 

– Det ska vara tydligt att Mont Blanc säljer lasthållare. Ser 

du vår logotyp ska du inte tänka på pennor eller på berget. 

Därför har vi jobbat med avsändaren i loggan, så att man vet 

vad vi producerar. 

Sedan tidigare har Mont Blanc tillverkning i Sverige och 

England. Förvärvet av ett franskt företag har gett den europeiska 

satsningen en extra skjuts. I affären ingick även en 

34 

fabrik i Rumänien. 

– Vi har breddat sortimentet och blivit bättre på att utgå 

från konsumenterna, säger Mikael Frölander. Det absolut 

viktigaste är funktionaliteten. Det ska vara enkelt att använda 

våra produkter. 

mont blanc 

Lasta takboxen smart. Bilen kan lätt bli vinglig om du lastar för tungt 

uppe på taket. Säkra lasten inuti boxen så den inte kan komma i 

rörelse. Kolla i instruktionsboken vilken maxvikt som gäller för din 

bil – maxvikt är lastens vikt och takboxens vikt tillsammans. Placera 

lastens tyngdpunkt så lågt och så nära bilens mitt som möjligt. Lägg 

tung last långt ned i boxen, rekommenderar Trafikverket.

Extrema förhållanden 

svenska vatten är mörka och kalla. Att dyka här 

2081 är extremt på många vis. Dessa förhållanden har SI 

Tech i Brastad tagit vara på. De gör komponenter till täta 

plagg, ventiler för att släppa in och ut gas med tyngdpunkt på 

torrdräkter för dykning. Kunderna, som till 80 procent finns 

utanför Sveriges gränser, är dräkttillverkare. 

– De kommer med problem som vi löser. I och med 

att vi har produktionen här på plats finns möj- 

Jonas Axelsson ligheter att göra prototyper. Det gör att man som 

konstruktör får fria tyglar. Enkelt, snabb och kreativt, säger 

Jonas Axelsson, VD på SI Tech. 

Djupdykande teknik. Ventilen som sitter på 

dykarens vänstra överarm och systemen 

som håller fast handskarna har SI Tech i 

Brastad tagit fram. 

35

Talang 

De är smarta, de är extremt vassa på sitt jobb och de 

väljer att stanna i Västsverige. En region som vill fortsätta 

att växa behöver personer med talang. Sådana 

finns det gott om i Västsverige. Vi har träffat några. 

Tung 

talang

ibland verkar Björn 

2091 

Gelotte själv förvånad över vad 

som har hänt. Han tar emot utanför 

villan i Sävedalen, där han bor med 

sambo och tre barn. På altanen står 

utemöblerna redo för morgondagens 

grillning, i gräset ligger färgglada leksaker 

huller om buller. 

Han kliar sig i det kraftiga skägget och 

säger: 

– Jag har aldrig sett mig själv som 

vuxen. Jag är en kille som spelar gitarr 

och dricker bärs. Men när jag ser mig 

om märker jag att jag gör ganska vuxna 

saker. 

Kärnan i In Flames verksamhet är 

förstås att spela in skivor och turnera – 

vissa år kan det bli över 200 spelningar. 

Men bandet, som ofta får äran för 

att ha skapat genren melodisk death 

metal, har funnits sedan 1990. För 

att överleva så länge i en föränderlig 

bransch krävs något mer. I In Flames 

fall handlar det om att vårda sitt 

varumärke och ha kontroll på bandets 

finanser. 

– Efter ett tag tvingas man reflektera 

över saker som varumärke. Vad står 

In Flames för? Vi står för kvalitet. 

Ingen av oss är någon extrem stjärna 

på sitt instrument, men tillsammans 

är vi grymma. Från och med att vi fick 


Han började spela hårdrocksgitarr för att han 

lockades av att dricka öl och stå på scen. Efter 

17 år med In Flames ser verkligheten annorlunda 

ut. På sitt CV kan Björn Gelotte skriva 

studioägare, krögare, merchandisingansvarig 

och arbetsledare. 

38 

råd har vi återinvesterat våra intäkter 

i showerna, och vi har inte snålat med 

pyrotekniken även om det är dyrt. 

In Flames har, närmast bokstavligt, eldat 

upp en massa pengar på scen. Men de 

har alltid sett det som en investering 

och en del av varumärket: In Flames ska 

alltid bjuda på spektakulär show. 

men investeringarna har också 

gällt infrastrukturen runt bandet. I flera 

år drev de en egen studio i Holmens 

industriområde. I stället för att hyra 

studiotid kunde bandmedlemmarna 

själva kontrollera inspelningssituationen 

och låta arbetet ta sin tid. De hyrde ut 

In Flames har, närmast 

bokstavligt, eldat upp 

en massa pengar på 

scen. Men de har alltid 

sett det som en investering 

och en del av varumärket: 

In Flames ska 

alltid bjuda på spektakulär 

show. 

till andra Göteborgsband som Hardcore 

Superstar, The Haunted och Dark 

Tranquillity. 

– Det blev en skön miljö, där andra band 

och polare kunde hänga. Men till slut 

blev de fasta kostnaderna för höga och 

administrationen för tung, så vi sålde. 

I takt med att skivförsäljningen över lag 

har minskat ökar vikten av att hitta andra 

inkomstmöjligheter. För två år sedan tog 

In Flames befälet över sin egen merchandising. 

– Nästan alla band lägger ut tröjförsäljning 

och liknande på någon extern firma, 

men det finns alltid en risk att bli blåst. 

För att få trygghet och maximal avkastning 

känns det bättre att sköta det själv. 

Det har fått bandmedlemmarna att ytterligare 

reflektera över sin image. 

– Ditt band har ett värde. Pengar och 

klirr i kassan viktigt, men inte allt. När vi 

väljer spelningar handlar det om typen 

av festival, var på festivalaffischen vi 

hamnar och om vilka andra band som är 

med. Det är likadant med tröjförsäljning. 

Är det bra för vår image om vårt bandnamn 

syns på t-shirts hos lågpriskedjor i 

USA? Är det ett sätt att nå ut eller ser det 

billigt ut? 

medlemmarna i in Flames tackar 

konsekvent nej till lek- och allsångsprogram 

på TV. De gjorde visserligen en 

lyckad turné med mindre klubbspelningar 

tidigare i år, men vill generellt hålla sig 

till de stora scenerna.

In Flames har sålt över 2,5 miljoner skivor 

och klassas som en av pionjärerna inom den 

melodiska death metal-genren. 

In Flames består av: 

• Anders Fridén - sång (1995-) 

• Björn Gelotte - trummor (1995-1998), 

gitarr (1998-) 

• Daniel Svensson - trummor (1998-) 

• Peter Iwers - elbas (1997-) 

• Niclas Engelin 

(gitarr, turné 1997-1998, turné 2009, 

permanent medlem 2011-) 

– Vi gör inte akustiska versioner. Skivbolagen 

har ofta sådana idéer för att kränga 

fler skivor, men man måste vara varsam 

på gränsen mellan att sälja mer och att 

vara en sell-out. Skivbolagen har nog 

alltid tyckt att vi är jävligt jobbiga. 

Förra året hoppade gitarristen Jesper 

Strömblad av bandet. Han klarade inte 

av turnéerna och det ständiga resandet, 

och sedan dess skriver Björn Gelotte 

själv all musik för In Flames. Bortsett 

från Strömblads sorti har gruppens sättning 

varit densamma sedan 1998. Björn 

tror att en av hemligheterna med In 

Flames långa livslängd hör ihop med att 

På turné är man ständigt 

på väg mellan 

scener, hotell och 

restauranger. 

alla snabbt kopplar om till vardagsliv när 

de kommer hem från turné. 

– Min fru är ingenjör, vi pratar om helt 

andra saker än min musik när vi är 

hemma. Tillsammans har vi i bandet ett 

helt fotbollslag med ungar. 

Det är också hemma han skriver musiken. 

– Man skulle kunna tro att man blir 

kreativ av alla intryck under turnéerna, 

men jag är beroende av att sätta mig 

ner och spela in, annars funkar det inte. 

På turné är man ständigt på väg mellan 

scener, hotell och restauranger. 

Restaurangmiljön släpper han ändå inte 

när han är i Göteborg. Björn har, tillsammans 

med basisten Peter Iwers, nyligen 

öppnat restaurangen 2112 på Magasinsgatan 

i Göteborg. 

– Det har förstås visat sig vara mycket 

mer jobb än vi kunde ana, men det är 

väldigt kul att få skapa ett ställe som 

man själv vill ha det, med maten, musiken 

och ölen jag gillar. Fördelen är att 

den inte måste generera vinst. Vi lever ju 

på musiken. 

39

Flygande förmedling 

När Niclas Wennerholm och hans studiekamrater på Chalmers startade Avinode 

visste de ingenting om flygbranschen. Tio år senare är de världens största förmedlare 

av flygningar med privata jetplan. 

världen över finns 

2101 flera tusen flygplan som 

används i taxitrafik och många 

resebyråer får förfrågningar 

från kunder som vill hyra plan. 

På Odinsgatan i Göteborg sitter 

ett företag som agerar spindel i 

nätet. 

– Vår affärsidé är att koppla ihop 

flygbolag och resebyråer i ett 

globalt bokningssystem, säger 

Avinodes VD Niclas Wennerholm. 

Fröet till företaget såddes år 

2001 på Chalmers Entreprenörskola. 

Då fanns inget bra system 

för att köpa och sälja flygningar 

med privata jetplan och kurskamraterna 

Niclas Wennerholm, 

Per Marthinsson och Niklas Berg 

satsade – tillsammans med Max 

Liebermann – på att förverkliga 

sin affärsidé. Systemet luftsattes 

40 


2002 och kan liknas vid en digital 

marknadsplats där man får 

prisuppgifter och realtidsinformation 

om var i världen planen 

befinner sig. 

– Våra intäkter kommer i första 

hand från den licensavgift som 

kunderna betalar för att få till- 

Zlatan har flugit 

med ”våra” plan 

några gånger. 

gång till systemet, säger Niclas 

Wennerholm. 

– För två år sedan förvärvade vi 

vår största konkurrent, ett amerikanskt 

bolag. Nu omsätter vi 

nästan hundra miljoner kronor 

om året och har en marknadsandel 

på 75 procent. 

Avinode slår sig dock inte till ro, 

avinode 

Bolaget 

startades i 

oktober 2002. 

Grundarna Niklas 

Berg, Niclas 

Wennerholm 

och Per Marthinsson 

möttes 

på Chalmers 

entreprenörsutbildning. 

Efter 

att ha etablerat 

sig i Europa 

2002 tog sig 

bolaget också in 

i Ryssland och 

Mellan Östern. 

Expansionen 

fortsatte. 

2007 öppnade 

Avinode ett 

kontor i Florida. 

utan strävar vidare mot sin vision: 

ett system där passagerarna 

inte behöver gå via en resebyrå 

utan själva kan boka plan online, 

precis som när man beställer en 

vanlig flygbiljett. 

– En flygning i Europa kostar i 

snitt 120 000 kronor, men kan 

ändå löna sig. Man köper sig 

flexibilitet och sparar framför 

allt tid men även andra utgifter, 

som hotellnätter. 

vilka är det som hyr flygplanen 

ni förmedlar? 

– Det kan vara allt från företagsledningar 

och politiker till 

underhållare och rika privatpersoner. 

Eller en fotbollsklubb som 

kontrakterat en stjärna och vill 

presentera honom för fansen. 

Zlatan har flugit med ”våra” plan 

några gånger.

prostatan, som är stor som 

2111 

en mandarin, kan röra sig upp 

till två centimeter inne i kroppen. Vid 

cancerbehandling är det viktigt att 

bestråla hela tumören och på grund av 

rörelsen täcker man idag in ett område 

stort som en apelsin. 

– Med traditionell teknik tar man till en 

början reda på vart prostatan sitter med 

hjälp av röntgen, sedan skjuter man helt 

blint. Därför väljer man att stråla ett 

större område, säger Tomas Gustafsson 

som liknar företagets innovation vid ett 

kikarsikte till en strålkanon. 

Det där kikarsiktet är en sändare som 

placeras intill cancertumören. Radiosignaler 

visar sedan tumörens exakta position, 

och strålbehandlingen kan därför 

bli mer precis. 

idén att spåra prostatacancer med 

GPS kom faktiskt med en present. När 

läkaren Bengt Rosengren slutade som 

professor i Norge fick han en GPS i 

avtackning. Med den där apparaten 

kunde han se exakt var i världen han 


Spåra cancer med GPS 

GPS-teknik låter nu läkarna spåra prostatacancer med enorm precision. Istället för att 

strålbehandla frisk vävnad skjuts enbart cancern bort. 

– Med Raypilot kan botningsgraden komma att öka samtidigt som biverkningarna 

minskar, säger Tomas Gustafsson, vd på Micropos Medical som tagit fram Raypilot. 

Idén att spåra prostatacancer 

med GPS kom 

faktiskt med en present. 

42 

befann sig. Varför skulle man inte kunna 

utnyttja samma teknik inne i människokroppen? 

Bengt Rosengren och läkarkollegan 

Bo Lennernäs började diskutera idén 

tillsammans med Sten Nilsson och 

Seymour Levitt. De kom fram till att 

utveckla en GPS för invärtes bruk och 

vände sig till Chalmers Innovation. 

Bolaget Micropos Medical bildades och 

Tomas Gustafsson, med erfarenhet från 

andra innovationsbolag, rekryterades 

som vd. 

Det har tagit nio år och 50 miljoner 

kronor. Idag har de en godkänd produkt 

som har använts ett tusental gånger 

på patienter. Nästa steg är att få igång 

marknadsföringen och skaffa distributörer 

runt om i Europa. 

vad kommer raypilot att göra för 

vården? 

– Raypilot kan bidra till öka botningsgraden, 

minska biverkningarna och 

korta behandlingstiden. Vi ser även att 

den totala behandlingen kan bli billigare. 

Förhoppningen är att den skall kunna 

användas vid behandling av bröst-, 

livmoderhals-, lever- och barncancer. Så 

det finns breda utvecklingsmöjligheter, 

säger Tomas Gustafsson.

sagan om hur en liten Göte- 

2121 borgsverksamhet blev en del av 

den globala jätten Boeing började med 

ett anspråkslöst projekt inom Volvo. I 

mitten av 1980-talet tog en arbetsgrupp 

där fram ett automatiserat planeringssystem 

för bland annat schemaläggning. 

Flera andra företag visade sig vara 

intresserade av att köpa systemet, bland 

annat SAS. När Lufthansa kom in som 

kund ville de dessutom ha in optimering 

i systemet, alltså funktioner för att 

lägga så smarta scheman som möjligt. 

Optimeringsexpertis från Chalmers 

plockades in, och projektet började leva 

sitt eget liv. 

1994 bildades Carmen Systems AB och 

knoppades av från Volvo. Under många 

år stod företaget på egna framgångsrika 

ben och sålde bland annat personalplanerings- 

och schemaläggningssystem till 

olika flygbolag. 

– 2006 frågade Boeing oss om vi ville 

köpa ett av deras dotterbolag. Vi sa nej, 

och då köpte Boeing oss istället. Att bli 

sammanslagna med dotterbolaget Jeppesen, 

som utvecklade och sålde navigerings- 

och flygplaneringsverktyg, var en 

perfekt match, säger Michael Brusberg, 

VD för Jeppesen i Sverige. 

Vid tiden för avknoppningen från Volvo 

hade Carmen Systems 15-20 anställda, 

bedömer han. 

– Nu är vi ungefär 300 personer och 

en av stadens största IT-arbetsgivare. 

Här i huset jobbar ingenjörer av drygt 

30 nationaliteter, från nyzeeländare till 


Kreativiteten ligger i luften 

När ett litet företag blir stort löper kreativitet och innovationer risk att bli lidande. För 

IT-jätten Jeppesen, ett dotterbolag till Boeing, är dock kreativitet en nödvändig och 

viktig bit av arbetsvardagen som måste vårdas ömt – även om det innebär att bryta 

rutiner och skaka om i strukturen. 

sydamerikaner. Optimeringsfolk från 

hela världen känner till oss och söker 

sig hit. 

idag servar Jeppesen med sina 

innovativa lösningar en tredjedel av hela 

världens flygande personal. Många av 

de allra största flygbolagen är kunder. 

Ett företag som har växt sig så här stort 

– med sitt ökade behov av struktur, ordning 

och processer – löper naturligtvis 

högre risk än ett litet bolag att hämma 

kreativiteten hos de anställda. Jeppesen 

har löst det problemet så gott det går, 

delvis genom att faktiskt schemalägga 

kreativitet. 

Bland annat jobbar man med innovationsdagar, 

när de anställda får 24 timmar 

på sig att lösa ett aktuellt problem. 

Det förekommer också ”internships”, 

där man får jobba en halvdag på en annan 

avdelning. Det finns också ett kreativt 

rum med bekväma möbler, datorspel, 

ett fotbollsbord och en elgitarr. 

– Om inte de anställda får tänka stort och 

ha roligt blir inte företaget bäst i världen, 

menar Michael Brusberg. 

Nya arbetsgrupper, sammansatta för att 

bäst genomföra ett projekt, bildas ofta. 

Det innebär i många fall att man faktiskt 

flyttar på sig inom huset. 

– Ja, det här är ett ställe där folk ofta 

byter fysisk plats. Den där korsbefruktningen 

som förr kom naturligt när vi inte 

var så många är något som vi måste jobba 

aktivt med idag. Men att arbeta med så 

många olika kunder från hela världen – 

allt från Qantas till Turkish Airlines och 

Lufthansa – fostrar en väldigt öppen och 

anpassningsbar kultur. 

43

domedagsstämd musik 

2131 fyller studion på Cloudberry 

Sound. Teknikerna Christian och Niklas 

håller på att lägga ljud på Dark Touch, 

en svensk-irländsk-fransk samproducerad 

skräckfilm med övernaturliga inslag. 

På filmduken stirrar en ung flicka stirrar 

ut genom ett fönster. 

Cloudberry Sound satt på Konstepidemin 

tills de för drygt tre år sen drog upp 

bopålarna och flyttade hit till Lindholmen. 

Paul Blomgren DoVan, VD för 

Gothenburg Film Studios, ger mig en 

rundvandring på området. Här delar 

runt 45 bolag med anknytning till filmproduktion 

på 10 000 kvadratmeters 

yta i fabrikslokaler som en gång i tiden 

huserade bland annat AGA och Sportex. 

– Förut var filmbranschen i Göteborg 

liten och fragmenterad, och många kollegor 

sökte jobb på andra orter. Men vi 

visste att vi hade något att erbjuda, och 

ville bygga en verksamhet här. För fyra 

år sen flyttade vi hit till Lindholmen. 

de gamla fabrikslokalerna 

kändes då gigantiska, men med tiden 

har fler och fler bolag med anknytning 

till filmbranschen sökt sig hit och idag 

är området i princip fullt. Företagen här 

sysslar med allt från ljud, ljus, kamerateknik, 

rekvisita, scenografi och casting 

till spelutveckling. Det finns inga 


Klustermakarna 

Ett startskott och en grogrund för en levande filmproduktion i Västsverige. Det är en vision som det 

entusiastdrivna klustret Gothenburg Film Studios nu har omsatt i praktiken. På bara några år har man 

attraherat runt 45 bolag som huserar i ett gammalt fabriksområde vid Lindholmen. 

44 

formella avtal eller regler för hur – eller 

ens att – bolagen ska samarbeta. Ändå 

uppstår spontant konstellationer i en 

dynamisk process. 

– Till exempel har flera rekvisitörer och 

scenografer samlat sina resurser och 

startat en gemensam verksamhet runt 

rekvisitauthyrning. Vi försöker se till att 

hela klustret kan träffas för att underlätta 

möten. Vi har också en önskan 

om att bygga ett epicentrum, en fysisk 

mötesplats, men vi har inte pengar till 

att avsätta så många kvadratmeter ännu. 

inga politiska beslut ligger bakom, 

inga offentliga pengar ligger till grund 

för klustrets verksamhet. Det är först 

på senare år som kommun och region 

har skjutit till medel för att utveckla en 

del av de många projekt som tar form, 

till exempel det återkommande eventet 

Gokinema. Men från början är allt som 

skapats här sprungen ur ren entusiasm. 

– Nånstans bygger det här på blod, svett 

och tårar. Vi har satsat enormt hårt, 

med tid och engagemang, och fått resultat. 

Det är ett väldigt mödosamt sätt att 

arbeta fram ett kluster på det här viset, 

men vår ambition har hela tiden varit 

att få snöbollen i rullning. Nu kan vi 

erbjuda väldigt smidiga och kostnadseffektiva 

paketlösningar genom att många 

små bolag samverkar på ett bra sätt, 

säger Paul Blomgren DoVan. 

– Västsverige har enorma möjligheter 

på filmsidan. Stort kunnande, 

det centrala läget i Skandinavien och 

finansieringssystemet som Film i Väst 

byggt upp, och numera finns det också 

en vilja från det offentliga. Politikerna 

börjar inse att det vi gör här har många 

spinoffeffekter som gynnar hela regionen. 

i en av byggnaderna snickrar två killar, 

attributörer till yrket, ihop en detalj från 

ett rymdskepp i full skala. En miniatyrmodell 

av hela skeppet ligger bredvid, 

och allt är en del av ett hobbyprojekt de 

gör på sin fria tid. Killarna visar med illa 

dold stolthet lite av vad de hittills har 

spelat in, enbart med hjälp av gammal 

hederlig filmteknik och miniatyrer – 

inte en datoranimering i sikte. Illusionen 

av att ett enormt rymdskepp störtat 

på en äng är ändå fullständig. 

Medan vi går mot utgången berättar 

Paul lite mer. 

– De där killarna satt i en lokal i Majorna 

förut, och hade svårt att få uppdrag. 

Sen flyttade de hit och nu har de fullt 

upp. De får kämpa för att hitta tiden till 

sina hobbyprojekt. Men det görs mycket 

film på ren entusiasm här, vilket jag tror 

berikar branschen och skapar drivkraft 

framåt.


45

Smartaste 

kontoret 

ett och ett halvt år 

2141 har gått sedan teknikkonsultföretaget 

Bengt Dahlgren 

AB flyttade in i sitt nybyggda klimatsmarta 

kontor vid Mölndalsvägen 

i Göteborg. Nu kan man 

konstatera att både arbetsmiljön 

och värdena för energianvändning 

blivit ännu bättre än väntat. 

– Vi gick från ett hus byggt på 

80-talet med små kontorsceller 

till att mest ha öppna ytor. En 

omställning för alla, men vi har 

fått en tystare arbetsmiljö. Vi tar 

mer hänsyn till varandra, säger 

Åke Rautio, VD. 

för att kontorshus ska få 

stämpeln ”Green Building” krävs 

en energianvändning på 75 kWh/ 

kvadratmeter och år. Bengt Dahlgrenhuset 

ligger betydligt lägre än 

så. Närvarostyrning av belysning, 

46 

datorström, ventilation och värme 

finns bland de tekniska finesserna. 

Solceller på taket, smarta 

solavskärmare för fönstren och 

återvinning av värme från kontorets 

serverrum bidrar också. 

– Nu kan vi föregå med gott ex- 

– Vi gick från ett 

hus byggt på 80-talet 

med små kontorsceller 

till att 

mest ha öppna ytor. 

empel och bjuda in kunder till oss 

när vi vill visa de senaste tekniska 

lösningarna. Men utvecklingen 

går snabbt. Nu är det två år sedan 

vi projekterade huset och vi 

måste hela tiden uppdatera oss, 

säger Åke Rautio.

Krisen som vände 

I förra numret av West Side Stories tog vi upp textilbranschens 

återhämtning i Sjuhärad. Från kris på 70-talet 

till dagens framgångar. Vi åkte till Sjuhärad för att ta 

en närmare titt på bolagen som designar, syr och väver på 

nästa kapitel i den västsvenska textilhistorien.

VäxThuSVäV

Det började med överblivet gardintyg och har 

utvecklats till komplexa vävar som sparar massor 

av energi. Kinnaföretaget Ludvig Svenssons 

textilier har revolutionerat växthusodlingen. 

ab ludvig svensson firade 

2151 125 år i somras och har alltid 

legat på samma ställe. Här i Kinna har 

textilindustrin ännu äldre rötter och traditionen 

är stark innanför fabrikens röda 

tegelväggar. Samtidigt förklaras familjeföretagets 

framgångar av förmågan att 

vidareutveckla tekniker och produkter. 

– Det finns alltid någon som kan vara 

billigare, så våra produkter måste ha ett 

mervärde, säger vd:n Anne Ludvigson, 

som tillsammans med sin bror Anders 

är fjärde generationens ägare. 

Företaget är världsledande på att 

styra klimat bakom fönsterrutor, till 

exempel i form av gardiner på stora 

kontor. Marknaden exploderade efter 

andra världskriget, då tullar togs bort 

och syntetfibern slog igenom, och på 

50 


1980-talet blev den offentliga sektorn 

stor kund. 

Men Ludvig Svensson skapar även 

mer nischade produkter, som textilier 

för växthus. Här spelade faktiskt 

slumpen in. 

– Vi tillverkade tunna, vita gardiner 

för den tyska marknaden, börjar Anne 

Ludvigson. Men eftersom gardinerna 

skulle vara 2,60 meter breda och vår 

– Vi halkade in på ett 

bananskal men nu 

har vi två tredjedelar 

av världsmarknaden, 

säger Anne Ludvigson 

med ett leende. 

standardbredd var tre meter fick vi 

massor av tygremsor över. 

Hon fortsätter: 

– Vid den här tidpunkten hade man 

börjat förgro gräsmattor och min 

farbror, som var textilingenjör, ringde 

till trädgårdsgurun Sven Gréen för 

att fråga var tygerna kunde komma 

till nytta. Sven Gréen svarade att det 

inte fungerade med syntettyg men att 

växthusodlare hade stort behov av att 

skapa skugga och spara energi. 

ludvig Svensson började därför 

utveckla och tillverka speciella växthustextilier. 

Genombrottet kom i början 

av åttiotalet, då man kommit på ett sätt 

att få in aluminium i vävarna. Numera 

görs de av syntetfiber, aluminium och 

plastfolie. Produkterna kan skräddarsys 

för specifika grödor – det finns ungefär 

tvåhundra olika vävar – och kan i vissa 

fall halvera energiförbrukningen. 

– Vävarna hängs upp innanför växthusfönstren 

och gör att man kan styra 

temperatur, ljusinsläpp och luftfuktighet. 

De kan även transportera bort fukt, 

så att det inte droppar på grödorna. 

Växthusvävarna tillverkas i Kinna och 

Kina (för den asiatiska marknaden) och 

går nästan uteslutande på export till 

professionella odlare. Holland är största 

marknaden, men länder som Mexiko, 

Ryssland, Polen och Turkiet närmar sig. 

– Vi halkade in på ett bananskal men 

nu har vi två tredjedelar av världsmarknaden, 

säger Anne Ludvigson med ett 

leende. 

– Våra produkter ger besparingar och 

ökar produktiviteten. Nu är vi inne 

på femte generationens vävar och vi 

fortsätter att utveckla dem. Tillsammans 

med andra leverantörer, till exempel de 

som tillverkar styrsystem, vill vi ta fram 

ännu bättre lösningar.

52 


Matta 

diamanter 

Keramik i gränslandet mellan konst, hantverk och design. Anna Elzer 

Oscarson har kombinerat sin industridesign med gammal svensk 

tillverkningsindustri och skapat dammiga diamanter. 

anna sitter i en stor röd 

2161 skinnsoffa utanför sitt kontorsrum. 

På fingret bär hon en ring som 

hon sakta snurrar på. Det glimmar och 

gnistrar när stenarna bryter ljuset från 

spotlightens ljus. Hon fascineras av 

diamanter. 

– Man kan ha en liten diamant på fingret 

men ändå vara väldigt stolt över den. 

De håller, de är eviga, säger Anna Elzer 

Oscarson. 

Tillsammans bildar initialerna hennes 

varumärke AEO som ligger bakom den 

hyllade Dusty Diamonds-serien. 

– En del väljer att kalla dem för krukor. 

Jag kallar dem för objekt, föremål man 

skall vara stolt över att ha i hemmet, 

säger Anna Elzer Oscarson. 

I processen att ta fram dem tänkte hon 

på porslinshyllan hos mormor och 

morfar. Den var fylld med porslin från 

Rörstrand och det fanns en stolthet i de 

där prylarna. 

– Jag ville göra något jag kunde var stolt 

över och kom i kontakt med Porslinsfabriken 

på Rörstrand Center och 

bestämde mig för att det var där jag ville 

göra serien. Stället drivs av gamla eldsjälar, 

riktiga hantverkare. Tillsammans 

testade vi oss fram i tillverkningsproces- 

Det här är svensk design 

som är tillverkad i 

Sverige. 

sen och i val av material, säger Anna som 

lade ner ett år i processen att ta fram 

objekten.

Anna Elzer Oscarson är industridesigner 

i botten och gick 2005 

ut produktdesignlinjen på HDK. 

Även om hon tidigare läst på 

konstskola och kan skulptera är 

hennes verktyg en dator. 

– Man har ju olika kunskap. Jag 

har valt att arbeta med 3D. Den 

här produkten hade varit omöjlig 

att göra för hand. Jag använder 

nya tekniker och blandar dem 


design som är tillverkad i Sverige. 

Att få ut detta internationellt, det 

tycker jag är kul, säger Anna. 

Inspirationen till objekten är 

hämtade ur diamantens form och 

fasetteringar. Men istället för att 

göra dem i glittrande glas valde 

Anna stengods. 

– Dusty betyder dammigt eller 

matt på engelska. Det är matta 

diamanter som jag skapat. Nu 

– Dusty betyder dammigt 

eller matt på engelska. Det 

är matta diamanter som 

jag skapat. 

med gammal hantverkstradition. 

På så sätt har det blivit någonting 

nytt, säger Anna. 

hon är stolt över att Dusty 

Diamonds skapats i Lidköping 

vid Rörstrand Center. För en dryg 

månad sedan ställde hon ut på 

inredningsmässan Maison & Objet 

i Paris. 

– I Paris visade jag upp vackra 

exklusiva objekt. I och med att jag 

har den gamla svenska industrin 

och tillverkningen med mig känns 

det större. Det här är svensk 

54 

har jag visserligen utvecklat dem 

så att de även finns i högblankt 

glaserat porslin, men de första var 

matta. 

vad har serien Dusty Diamonds 

gjort för din karriär? 

– Vi får väl se vad som händer. Jag 

har lärt mig otroligt mycket under 

färdens gång och det är klart 

att den öppnat dörrar inom en 

massa olika områden. Nu skall jag 

fortsätta med serien. Utvidga den 

till fler produkter, prisklasser och 

olika användningsområden.


55

Växande nystan 

Textilföretaget Ateljé Margarethas satsning på garn för två år sedan visade sig vara ett genidrag. 

Stickningstrenden ser ännu inget slut och företagets garnsatsning Knittingroom 

har hittills vuxit med flera hundra procent. 

mitt i sveriges kanske 

2171 postordertätaste företagsområde 

Viared i Borås ligger distanshandelföretaget 

Ateljé Margaretha. De är sedan 

länge störst i Sverige på broderi, men tar 

nu även stora marknadsandelar inom 

garn och stickning. 2010 skapade de 

varumärket Knittingroom. Första året 

växte de med nära 100 procent och hittills 

i år med ytterligare 80 procent. I år 

har man dessutom förvärvat konkurrenten 

Garntjänst. 

– Vi har expanderat något otroligt. Vi 

har inte bara tagit marknadsandelar 

utan även själva marknaden växer, säger 

Ateljé Margarethas VD Mikael Rosendahl. 

Tidigare har kunderna främst varit kvinnor 

från 35 år och uppåt, men sedan nya 

idéer om vad som går att sticka utveck- 

56 


lats har kunderna blivit allt yngre. 

– Amigurumi är väldigt populärt, alltså 

små stickade figurer eller saker som 

kakor och godis. Det blir riktigt, riktigt 

häftiga grejer, och då sprider sig intresset 

ner i åldrarna, säger Mikael Rosendahl. 

på broderimarknaden är Ateljé 

Margaretha ensamma och tävlar bara 

mot sig själva när det kommer till att 

förnya sig. Trots det blir mycket av det 

de hittar på bästsäljare. 

– Många av kunderna har broderat 

bordslöpare i 30 år och har fullt av dem 

hemma. Vi hittar på nya användningsområden, 

som till exempel lampskärmar, 

ramar runt speglar och bilder. Till och 

med i en snökula. Varje gång vi lanserar 

något nytt vet vi att det kommer bli en 

succé, säger Mikael Rosendahl. 

Bolaget omsätter omkring 200 miljoner 

kronor per år. En trogen kundkrets 

är kvinnor över 35 år. Men nu intresserar 

sig allt fler unga för handarbete. 

Hos Ateljé Margaretha märks det bland 

annat i en ökande försäljning av så 

kallade amigurumi-mönster. Amigurumi 

är japanska och betyder ungefär 

stickad eller stoppad leksak. Idealet är 

gullighet, så kallad kawaii på japanska.

Mötesplats för 

mode och design 

Marketplace Borås är affärsarenan som vill skapa en internationell mötesplats för mode, 

textil och design. Nästa år flyttar den in i nyrenoverade fabrikslokaler i Simonsland, Borås. 

Det är här korsbefruktningen av kunskap och kreativitet ska forma branschens framtid. 

– det blir en häftig, cool och kreativ miljö där vi an- 

2181 vänder känslan av de gamla industrilokalerna fast med 

en modernare touch, säger Therese Bengtsson, projektledare för 

Marketplace Borås. 

Det nedlagda fabriksområdet Simonsland, mitt i centrala delarna 

av Sveriges textilhuvudstad Borås, byggs just nu om till att 

bli ”Textile and Fashion Center”. Av de cirka 60 000 kvadratmeter 

som hela området rymmer kommer Marketplace Borås 

flytta in på 3 000 kvadratmeter. Där ska allt från världsledande 

textilföretag till unga företagare och kreativa designers mötas 

och utbyta idéer. 

visionen är att den gamla silkesfabrikens rymliga salar ska 

bli en knytpunkt för textil-, mode- och designbranschen. En 

satsning är Fashion Gallery, en levande marknadsplats där unga 

företag driver direktförsäljning mot konsumenter samtidigt som 

de kan få stöd av all den kompetens och erfarenhet som kommer 

att finnas i huset. 

Även internationella företag ska etablera sig med kontor på den 

nya arenan. Det är mötet mellan olika erfarenheter och kompetenser 

som är målet. 

– Då skapas dynamik och kreativa affärsidéer. Ambitionen är att 

så många företag som möjligt väljer vår mötesplats. Det kan vara 

allt från textilleverantörer från Kina och Indien, modefotografer 

och producenter till marknadsföringsbyråer som är inriktade på 

textil- och modebranschen, säger Therese Bengtsson. 

58 


när fabriksbyggnaden står klar 2013 kommer blandningen 

av öppna ytor, salar och mindre möteslokaler ge utrymme 

för mässor, utställningar, showrooms, föreläsningar och mycket 

mer. 

– våra besökare ska komma hit från hela världen för att delta 

på stora internationella modevisningar och konferenser här i 

huset. Dessutom kommer vi anordna events som till exempel 

seminarier, utbildningstillfällen och matchmaking mellan företag, 

allt under samma tak, säger Therese Bengtsson. 

På Marketplace Borås är man övertygad om att arenan kommer 

öka Borås och Västsveriges attraktionskraft. 

– Absolut. Vi vill att det ska göras affärer här och vi vill även 

locka de mindre skandinaviska företagen. Ska man driva företag 

så ska man göra det i Borås, säger Therese Bengtsson. 

marketplace borås 

• Marketplace Borås består idag av cirka 90 företag ur Sjuhärads 

näringsliv samt Borås kommun och Högskolan i Borås. 

• Inflytt på Textile and Fashion Center sker under 2013. 

• Det kommer finnas 25 på 1 000 kvadra tmeter, mellan 20 och 25 

platser i galleridelen på 1 000 kvadratmeter samt 

1 000 kvadratmeter avsedd för events och modevisningar.


59

Detta fanns i Reimars väska. 

Se vad andra bär med sig!

Vita fläckar och 

stora ögonblick 

Reimar Westerlind, 83 år och koncernchef för ACG Gruppen, vill inte 

kalla sig chef eller något annat i den stilen. 

– Jag är en livsnjutare, för i affärer och i livet handlar det om att fånga 

ögonblicket, säger Reimar. 

med en omsättning på dryga 

2191 250 miljoner kronor per år har 

ACG-gruppen med Reimar vid rodret 

sin beskärda del av framgångar. Men 

motgångarna har var varit många och 

det är de där tuffa stunderna som Reimar 

värdesätter. 

Som 14-åring blev han relegerad. En 

klasskamrat hade plockat fram en kniv ur 

fickan och ristat in några krumelurer på 

skolbänken. Reimar fick skulden och blev 

utslängd från skolan. 

– Jag visste ju vem som hade gjort det 

men jag skvallrade inte. Rektorn hade 

bestämt sig för att det var jag, han sa 

”äpplet faller inte långt från trädet”. Du 

vet, pappa var alkoholist. Att bli avvisad 

från skolan knäckte mamma och jag 

körde huvudet i väggen. Men efter ett tag 

bestämde jag mig för jag skulle komma 

tillbaka. Till slut erkände den där killen 

och jag fick en offentlig upprättelse i au- 

lan. Rektorn hade fel. Det var det största 

ögonblicket i mitt liv, säger Reimar och 

ler. 

Han lärde sig tidigt att aldrig ducka och 

att återkomsten smakar sött. 

på något sätt har Reimars tankekraft 

tagit honom genom alla tuffa stunder. 

Som när han med viljekraft och sunt 

leverne överlevde prostatacancer. Eller 

som när hans företag tog sig genom textilkrisen. 

Han är en överlevare, som efter 57 

år fortfarande framgångsrikt framhärdar 

i den svenska textilindustrin som idag 

sysselsätter en tiondel av vad den gjorde 

på 60-talet. 

– Du måste vara beredd att njuta av alla 

motgångar. Många glömmer vägen till 

målet medan jag njuter av nuet. Även i 

motgång, säger Reimar. 

Han kan tyckas vara en kraftmänniska och 

sover bara omkring fem timmar per natt. 

61

– reveljen går klockan sex på morgonen, då hoppar 

jag upp. På programmet står Borås Tidning och frukost 

med frun. Sedan är det full rulle, jag sitter ju som 

gruppchef i ett familjeföretag där vi har ett moderbolag 

och tio dotterföretag. Dagarna är inte svåra att fylla. 

Jag jobbar mest med framtid, planerar tio år framåt. 

Har man som jag gått igenom textilkrisen så vet man 

att man skall vara ute i god tid annars försvinner man, 

säger Reimar. 

– Jag är en entreprenör. En 

människa som hittar hål, tomrum, 

vita fläckar som jag fyller. 

reimar westerlind är en god berättare och säger 

själv att en del i hans framgång är sociala färdigheter. 

Som ung grabb arbetade han extra på sin pappas frisörsalong. 

Där rakade han herrarna och champonerade 

damerna. 

– Det var där jag lärde mig att ta folk och det har jag 

haft nytta utav. Förr reste jag ungefär 150 dagar om året 

och i internationella affärer handlar det om att vara 

intressant. Jag brukar säga att 20 procent är affärer, 

resten är att knyta kontakt. Prata om fiske, kultur eller 

annat som intresserar, säger Reimar. 

Enligt Reimar handlar hans arbete till mångt och 

mycket om att sälja. 

– Jag är en entreprenör. En människa som hittar hål, 

tomrum, vita fläckar som jag fyller. Jag söker inte utan 

finner, det är lurigt det där. Man snubblar över idéer. 

hur har du hållit igång idéverksamheten? 

– Letar du aktivt efter grejer blir du trött. Den som finner 

använder inte energi. Därför är det inte tröttande 

och jag har lusten att gå till jobbet varje dag. Du får 

skapa den där lusten. I varje människa finns det lika 

mycket energi som i ett kärnkraftverk, så den där energin 

finns där. Det har inte med åldern att göra. 

Så lyckaS du i affärer – reimarS bäSta knep 

1. Älska människor, annars kan du inte vara företagsledare. 

2. Tro på dig själv, ditt företag och din produkt. 

3. Passion. Du måste ha en lidelse för det du gör. 

4. Lust. Det är den glädje du får av lidelsen. 

5. Uthållig lönsamhet ska alltid vara det yttersta målet. 

62


Eton håller måttet 

Tillfälliga trender är inget för skjorttillverkaren Eton i Gånghester. 

Istället satsar man på beständiga värden, som hög 

kvalitet och tidlöshet. Och det ger resultat – i fjol sålde man 

585 000 skjortor i 35 länder. Om fem år planerar man för 

över en miljon. 

– design och kvalitet 

2201 går hand i hand för oss, säger 

Jan Borghardt, senior advisor 

och brand manager på Eton. 

– Till exempel är vi är nog de 

enda världen som inte köper 

färdiga tyger, vi insåg nämligen 

att den kvalitet vi sökte inte fanns 

på marknaden. Istället köper vi 

den finaste råbomullen som våra 

partners får spinna och väva åt 

oss, och vi är med vid alla moment 

under tillverkningen. 

Att ha så höga kvalitetskrav har 

inte varit den billigaste vägen att 

gå, medger Jan Borghardt. 

– Men vi bestämde oss ändå för att 

göra det. Och med facit i hand har 

det visat sig vara ett bra beslut. 

Folk glömmer vad de betalar för 

skjortan, men de minns hur den 

känns att bära. 

Handen på hjärtat – skulle du 

känna igen en av era skjortor på 

gatan? 

– Ett otränat öga skulle kanske 

inte göra det, men jag ser direkt på 

kvaliteten om det är en av våra. 

63

Tolerans 

Det krävs öppna sinnen, en mix av livsstilar och en öppenhet 

för att mötas över gränser för att en region ska fortsätta att 

utvecklas. Forskaren Richard Florida har både bohem- och 

gayindex när han studerar kreativitet. Vi har mött bolaget 

som marknadsför något av det mest bohemiska vi har 

– konsten.

K o n s t - 

f A r d i g t 

|

66 


kommunikationsbyrån milk vill slå 

2211 ett slag för tätare samarbete mellan konstnärer 

och näringsliv. I samarbete med Stefan Karlsson 

och Jacob Dahlgren har byrån till exempel gjort en 

konstinstallation i Marieberg Galleria i Örebro. 

– Det är en stor möjlighet för konstnärerna. De får 

intressanta uppdrag i form av riktiga projekt för 

näringslivet, säger Anna Reynold, VD. 

– Konst och kultur är ett bra komplement till de traditionella 

köpta kanalerna. Det får stort genomslag 

och blir något man pratar om. 

Ett annat exempel på hur Milk arbetat med konst 

var den interaktiva vandringen ”Konsten pratar” på 

Göteborgs Konstmuseum, där besökarna via mobilen 

kunde ge kommentarer om konsten som sedan visades 

live vid respektive verk.


Gröna fingrar 

På parkeringen står 14 miljöklassade gasbilar. Alla anställda har fått utbildning i ekonomisk 

bilkörning, företaget källsorterar 21 avfallstyper och på kontoret serveras bara 

rättvisemärkt kaffe. På Bellis växtmiljö har miljöarbetet blivit en del av företagskulturen 

– trots svajig konjunktur. 

det är inte utan stolthet som Gösta Sund- 

2221 ström berättar om sitt företags miljöengagemang. 

Kanske är kopplingen naturlig när man 

arbetar med gröna växter, men ett ständigt pågående 

miljöarbete är inget som realiseras utan ansträngning. 

– Vi köpte våra första elbilar 1997. Två Citroën Berlingo, 

fantastiska bilar som höll i tio år. Sedan har vi 

fortsatt att tänka grönt, och fick vår första miljödiplomering 

2004. 

Gösta Sundström grundade företaget 1982. De första 

självvattnande krukorna hade kommit några år tidigare 

och gav upphov till en ny bransch: gröna växter 

på kontoret, som sköttes av en extern firma i stället 

för att en anställd skulle lägga en halvdag i veckan på 

att gå och skvätta med vattenkannan. 

vid starten hade han två anställda. Sedan dess 

har Bellis växtmiljö vuxit organiskt – ursäkta vitsen 

– och sysselsätter i dag 27 personer, med bas i ett 

grönvitt hus intill motorvägen i Partille. Men företagets 

väg har inte varit spikrak. Hela affärsidén är 

att ge andra företag lite guldkant på kontorsmiljön: 

en växtgrupp i receptionen, lite grönt i fikarummet. 

Precis den sortens extrautgifter som kunderna riskerar 

att dra in på när konjunkturerna viker nedåt. 

Ändå har Gösta Sundström aldrig tvekat att överge 

företagets egen miljö- och mångfaldspolicy. Kanske 

just för att Bellis växtmiljö är beroende av att andra 

företag fortsätter att lägga pengar på trivsel och 

arbetsmiljö även i kärvare tider. 

– Det är ingen direkt ekonomisk vinst, och de senaste 

åren har varit tuffa, men vi har hållit på med 

miljöarbetet så länge nu att det ingår i vår företagskultur. 

Vi kommer aldrig att tumma på det, säger 

67

Gösta Sundström. 

Samma inställning gäller att ta in personer med olika funktionshinder 

i verksamheten, eller erbjuda arbetsträning för 

personer som är på väg tillbaka till arbetsmarknaden efter till 

exempel utbrändhet. 

– Det är inget märkvärdigt, men vi tycker att vi som har haft 

tur i livet kan dela med oss till de som inte varit lika lyckosamma. 

Vi har haft många praktikanter med olika handikapp 

som har passerat genom företaget under många år. En kille, 

Linus, var här två dagar i veckan i flera år tillsammans med 

– Det är inget märkvärdigt, men vi 

tycker att vi som har haft tur i livet 

kan dela med oss till de som inte varit 

lika lyckosamma. 


sin assistent. Kommunen tyckte visst att det blev för dyrt 

att bekosta hans taxiresor, så han slutade nyligen. Men han 

hjälpte oss med enklare sysslor och det var inspirerande att se 

honom växa. 

68 

varken miljöarbetet eller engagemanget för funktionshindrade 

är något som Gösta Sundström förväntar sig ska 

ha affärsmässigt positiva effekter. Däremot saknar han att Bellis 

miljövänliga inriktning inte ger pluspoäng hos kommunen 

vid exempelvis upphandlingar. 

– Många företag är miljödiplomerade, men vi ligger skyhögt 

över kraven. Senast sa kommunens inspektörer att de inte 

kommer att göra någon inspektion på tre år, eftersom vi har 

skött oss prickfritt i åtta år. Men den enda moroten vi får för 

att vi kör miljöbilar är gratis parkering inne i stan. 

Nu hoppas Gösta Sundström att han ska få företaget att växa 

ytterligare. 

– Det är inget självändamål att växa, men vi vill ju göra en 

viss vinst så att vi har råd att fortsätta förnya vår bilpark och 

skicka vår personal på fortbildning. Vi har ett uttalat mål att 

vår personal ska ha branschens högsta kompetens. 

Sedan hoppas han att få in nya praktikanter, som kanske kan 

ersätta den flyktade Linus. 

– Företaget som sådant saknar inte Linus, eftersom det kostade 

lite att ha honom här. Men alla som jobbar här saknar 

honom.

när advokatfirman vinge 

2231 för tio år sedan började utforska 

sin egen identitet i ett marknadsföringsprojekt 

upptäckte man att en stor andel 

av medarbetarna hade ett intresse för 

samhällsfrågor som inte tagits tillvara 

tidigare. Vinge beslöt att byta ut de 

tidigare sponsringsprojekten mot något 

som bättre motsvarade de egna värderingarna. 

Kort därefter fick Olof Jisland, partner 

och ansvarig för marknadsföringen, 

ögonen på en artikel i tidningen Advokaten, 

som påtalade en allvarlig brist i det 

svenska rättssystemet. 

– År 2002 fanns det knappt en enda 

advokat, domare, åklagare eller kronofogde 

med utländsk bakgrund i Sverige. 

Anmärkningsvärt med tanke på hur 

landets befolkningssammansättning ser 

ut i stort, konstaterar Olof Jisland. 

anmärkningsvärda siffror, men 

spelar de egentligen någon roll? Är inte 

lagar och regler så tydliga att det kvittar 

vem som försvarar eller dömer i ett 

rättsfall? 

– Det spelar absolut stor roll, konstaterar 

Olof Jisland. Om vi vill undvika en 


Jurister 

med brokig 

bakgrund 

Ett varumärkesarbete och de egna medarbetarnas samhällsengagemang fick Vinge att tänka nytt 

kring sin marknadsföring. Sponsringen av golfbanor byttes mot en satsning som har fått fler unga 

med utländsk bakgrund att intressera sig för juridik. 

situation där det bildas ett ”vi och dem” 

måste vi förändra situationen. Om människor 

misstänker att de råkar illa ut och 

blir sämre behandlade av rättsväsendet 

på grund av sin bakgrund så har vi ett 

problem för hela rättssäkerhetssystemet. 

Vinges bidrag till att lösa problemet blev 

projektet ”Arbetsliv på lika villkor” som 

syftar till att öka intresset bland ungdomar 

med utländsk bakgrund för att 

Advokatbyrån Vinge är en av landets 

största byråer. 2002 startade företaget sitt 

mångfaldsprojekt. Vinge samarbetar sedan 

dess med Angeredsgymnasiet i Göteborg, 

ROSS Tensta och St. Botvids gymnasier i 

Stockholm och Malmö latinskola. Som en 

direkt följd av samarbetet driver Angeredsgymnasiet 

en linje med juridik som 

inriktning. Elever från de skolor som ingår i 

Vinges mångfaldsprojekt kan söka stipendier 

från Vinge. 

2012 är stipendiAternA från 

AngeredsgymnAsiet 

• Seynab Suleman 

• Linnéa Luukinen 

• Darja Kazymyrova 

studera juridik. Tillsammans med fyra 

gymnasieskolor i invandrartäta områden 

i Stockholm, Göteborg och Malmö har 

Vinge de senaste tio åren varit ute bland 

eleverna och berättat om juristyrket, 

medverkat i undervisningen, tagit med 

elever på studiebesök och delat ut stipendier 

bland avgångselever som valt att 

söka till juristlinjen. 

och mycket har också hänt sedan 

2002. Ett antal elever i projektet har valt 

att bli jurister, juridik har blivit en valbar 

inriktning på ekonomprogrammet på 

Angeredsgymasiet och på Vinges egen 

lönelista finns i dag en betydligt större 

blandning av namn med olika härkomst 

jämfört med tidigare. 

– På Vinge är alla stolta över projektet, 

och vi är nöjda med att vi breddat vår 

rekryteringsbas och kunnat rekrytera 

duktiga och eftertraktade nya jurister. 

Eftersom många av våra uppdrag har 

anknytning till utlandet har vi också stor 

nytta av en mer blandad personalstyrka. 

Med olika kulturella erfarenheter och 

språkkunskaper i arbetsgruppen blir vi 

mer internationella, inte minst i våra 

klienters ögon, säger Olof Jisland. 

69

Förortsarkitekter 

Framtidens arkitekter finns i förorten. Det tror Sveriges största arkitektkontor White, 

med säte i Göteborg, och satsar därför på att öka intresset för arkitektur bland ungdomar 

i Norra Biskopsgården. 

det är ett win-win-projekt, 

2241 

menar Johanna Engberg, vice 

kontorschef i Göteborg och Whites 

projektledare för satsningen. 

– För att kunna arbeta med exempelvis 

stadsbyggnadslösningar i miljonprogrammen 

så bra som möjligt vill vi lära 

oss av dem som bor där. De flesta av 

våra anställda har inte vuxit upp i miljonprogrammen 

och vi på White vill representera 

hela samhället. Ungdomarna 

i sin tur får lära sig vad det innebär att 

arbeta som arkitekt, säger hon. 

Sedan 2010 har White samarbetat med 

Neutrala ungdomsföreningen, som 

engagerar unga i Norra Biskopsgården. 

Genom bland annat praktik och 

studiebesök skapar projektet kontaktytor 

och nätverk som är viktiga för alla 

inblandade. Johanna Engberg menar att 

dagens arkitekter är en förhållandevis 

homogen grupp och hoppas att projektet 

kan förändra det. 

– Många av ungdomarna vi samarbetar 

med kände först inte till att det över 

huvud taget går att arbeta som arkitekt. 

De hade ingen som helst inblick i yrket 

och hur ska man kunna intressera sig 

för ett yrke om man inte vet att det 

finns? 

white försöker öka intresset för 

arkitektur genom att föreläsa på skolor 

i Norra Biskopsgården, bjuda in ungdomar 

och deras föräldrar till studiebesök 

70 


på kontoret i centrala Göteborg och 

även besöka dem i deras hem. 

Varje termin tar White dessutom in fyra 

nya praktikanter från högstadiet i Norra 

Biskopsgården. De får skapa sina egna 

visioner av hur de vill att deras förort 

ska se ut. 

– När vi på White tidigare resonerade 

kring hur miljonprogramområdena borde 

förnyas så pratade vi om saluhallar 

med exotiska livsmedel och sånt som vi 

själva skulle uppskatta. Det fnyser praktikanterna 

åt. De vill ha skyskrapor och 

stora företag som till exempel H&M, för 

att känna att de också är en marknad 

som företagen är intresserade av, säger 

Johanna Engberg. 

ungdomarna utformar under 

praktiken egna visioner och som avslutning 

visa de dessa för Whites arkitekter. 

– Många av dem är jätteduktiga. Utan 

att darra på stämman står de här på gården 

och presenterar sina modeller inför 

ett hundratal av kontorets anställda. Jag 

tycker det är otroligt strongt. 

Förhoppningen är att ungdomarna i 

Norra Biskopsgården blir sugna på att 

arbeta som arkitekter och att de minns 

tiden på White som något positivt när 

de gått ut grundskolan. 

– Vi kommer fortsätta hålla kontakt 

med dem och hoppas att de vill plugga 

vidare till arkitekt när de blir äldre, 

säger Johanna Engberg.


Utforskaren 

Bjud in så många som möjligt att tycka och var inte rädd för problem 

som dyker upp. Så lyder regissören Ruben Östlunds knep för att få till 

ett lyckat manus. I vinter börjar inspelningarna av hans nya Avalanche 

i franska alperna. 

det första ruben Östlund 

2251 

gjorde när han bestämt sig för 

att göra den nya filmen Avalanche var att 

beskriva öppningsscenen för journalister 

och filmfolk: 

”En familj äter lunch på en uteservering 

vid skidbacken. Plötsligt går en lavin 

på andra sidan backen, de tittar och 

beundrar spektaklet. Men plötsligt byts 

fascinationen mot skräck när lavinen 

kommer närmare – och pappan får panik 

och springer därifrån. Men lavinen 

stannar en liten bit från restaurangen, 

och medan lugnet lägger sig kommer 

pappan tillbaka till familjens bord.” 

– Visst är det bra? Hur förhåller man sig 

till en sådan situation? Hur ska familjen 

reagera? Jag tycker att det är jätteintressant, 

säger Ruben Östlund när han tar 

emot på produktionsbolaget Plattforms 

vindskontor på Vallgatan i Göteborg. 

Hans entusiasm går inte att ta miste 

på. De flesta som jobbar med skapande 

verksamhet – författare, filmare – brukar 

ha en tydlig ovilja mot att låta utomstående 

läsa eller se ett ofärdigt verk. 

Ruben Östlund är tvärtom. Att tala öppet 

om verket och att bjuda in andra att 

tycka är en del av hans kreativa process. 

– Jag tror att många andra filmare är 

rädda att bolla idéer, rädda att deras 

story inte ska hålla, rädd att någon ska 

sno deras idé. Jag fungerar inte så. Om 

jag berättar min historia för dig märker 

jag om du tappar intresset. Då är det ett 

tecken. Eller så kanske du säger något 

som förbättrar historien. Jag berättar 

mina idéer för andra, hela tiden. 

Så blev också inledningen till Avalanche 

till. 

– jag hade halva idén till inledningsscenen, 

sedan tipsade skådespelaren 

Leif Edlund Johansson om att pappan 

skulle springa i väg. Då visste jag att jag 

hade en idé som skulle räcka till en hel 

film. 

På en stor vägg på kontoret sitter råmanuset 

för Avalanche uppklistrat som en 

storyboard. Hela filmen, från scen 1 till 

58, tillsammans med tidningsklipp och 

bilder som ska ge inspiration till detaljer 

och scener. Ruben Östlund är mitt i 

manusarbetet och några knutar återstår 

fortfarande att lösa. 

– Men jag har lärt mig att inte bli orolig 

för att det är jobbigt ibland. När ett problem 

uppstår är det oftast ett tecken på 

att man redan har börjat lösa det. 

Naturligtvis finns några han lyssnar 

mer på än andra. Plattformkollegan och 

producenten Erik Hemmendorf är den

74 


han litar mest på. Tillsammans har de byggt upp 

Plattform Produktion till en av Sveriges mest intressanta 

leverantörer av dokumentär- och spelfilm. 

Episodfilmen Gitarrmongot 2004 blev en uppmärksammad 

debut och uppföljaren De ofrivilliga 

det stora genombrottet. Play – om en grupp svarta 

förortskillar som rånar välartade medelklassbarn på 

– Hur vi reagerar i krislägen är 

jätteintressant. Hur vi försöker 

rättfärdiga både vårt eget och 

andras beteende i efterhand. 

telefoner – blev 2011 års mest omdebatterade film. 

Ruben Östlund belönades med en guldbagge för 

bästa regi, men det fanns också dem som tyckte att 

han gick rasisters ärende. 

– Play är spekulativ i sitt sätt att söka provokation 

och jag visste att det skulle ge reaktioner. Nu har jag 

lagt debatten bakom mig och är jag glad över alla 

som brydde sig om att ha en åsikt. De som håller tyst 

är rädda att ha fel. 

i avalanche fortsätter Ruben Östlund att 

utforska människors beteenden, gruppens påverkan 

på oss och vilka roller vi tar i olika situationer. 

– Hur vi reagerar i krislägen är jätteintressant. Hur 

vi försöker rättfärdiga både vårt eget och andras 

beteende i efterhand. Bilden vi har av oss själva och 

varandra rubbas. Statistik som visar att par som varit 

med om flygkapningar ofta skiljer sig efteråt. De har 

visat sidor för varandra som de inte vill se. Förhållandet 

rubbas. 

Kommer Avalanche att väcka liknande reaktioner 

som Play? 

– Nej. På skidsemester åker välbeställda människor 

som har råd och är vana vid att ha kontroll på världen. 

Därför är det lockande att kasta omkull den, och 

det tycker folk i allmänhet nog är okej. Om filmen får 

konsekvenser lär det bli att skilsmässorna ökar och 

skidturismen minskar.


Framtidsspaning 

Det är ny teknik, skapad och använd av talangfulla människor 

med ett öppet sinne som har placerat Sverige i 

topp bland världens kreativa länder. En del menar att det 

svenska grupparbetet också är en del av förklaringen till 

vår framgång. Möt bolagen som vill ta den svenska modellen 

till nästa nivå.

Alla tillsammans

Kreativa företag behöver en kreativ arbetsplats. 

Innovatum i Trollhättan har skräddarsytt en 

kontorsmiljö där traktens unga nyskapare kan 

mötas. 

bland färgglada fåtöljer, 

2261 

sittpuffar och uddabord sitter 

Vedran Rupić och Fredrik Fornander 

och diskuterar. Vedran driver ett 

filmproduktionsbolag, Fredrik sysslar 

med casting av skådespelare till filmer. 

De är båda utmärkta exempel på unga 

företagare i en kreativ bransch som hittat 

ett gemensamt tak över huvudet på 

Innovatumområdet i Trollhättan. 

Här hos ACT – All Creators Together – 

har de funnit den arbets- och mötesplats 

som ska ge deras företag en kick i rätt 

riktning, och som ska göra Fyrbodalregionen 

till ett dynamiskt, kreativt 

centrum. 

Vedran Rupić säger: 

– Det känns inte som en vanlig arbetsplats. 

Jag har i och för sig inte arbetat på 

någon, men ändå. Här är det alltid folk 

som jobbar eller bara hänger, även på 

kvällarna. Man kan alltid hitta någon att 

prata med, någon som lagar mat i köket 

eller tittar på fotboll i loungen. Det är 

lite kollektivstämning. För vår verksamhet 

är det grymt. 

Hela tanken med Innovatumområdet 

78 


är att skapa mötesplatser där människor 

från skilda verksamheter ska 

mejsla fram produkter och tjänster för 

framtiden. 

act är ett sätt att ge unga kreatörer 

en arbetsplats med bonusar, både i form 

av skön arbetsmiljö och potentiella 

samarbetspartners. Som medlem i ACT 

är du med i ett nätverk av små, kreativa 

företag. Verksamhetens kärna är ett ljust 

våningsplan i en av de gamla industrilokalerna, 

där det finns soffgrupper, 

pentry, mötesrum av olika storlekar, 

film- och ljudstudios med mera. Här 

finns också 18 kontorsrum, där Fredrik 

Fornängers Feber Casting, hyr in sig i 

ett, och Vedran Rupićs Miuta Film i ett 

annat. 

– Det här är perfekt, mycket bättre än 

att sitta i någon källare nere på stan och 

uggla för sig själv. Att sitta här är socialt, 

praktiskt och ekonomiskt, säger Fredrik 

Fornänger. 

För 3 500 kronor i månaden får de kontoret 

och tillgång till resten av lokalerna 

– och goda kollegor. I nätverket ingår

i dag fler än 40 småföretag, där drygt 

hälften valt att ha sitt kontor någon 

annanstans. Men alla är fria att boka 

mötesrum, vara med på föreläsningar 

eller på någon av de klubbkvällar eller 

Pecha Kucha-arrangemang som ACT tar 

initiativet till. 

– Eller så kan de hyra ett open workspace, 

om de tillfälligt vill sitta hos oss 

och arbeta, säger projektledaren Gunnar 

Walldén. 

han och kommunikatören Jenny 

Persson planerade ACT i ett och ett 

halvt år innan portarna slogs upp i oktober 

2011. De funderade över hur man 

skapar en kreativ miljö och hur man underlättar 

möten. De gjorde studiebesök 

på Malmös motsvarighet Minc, frågade 

runt och tänkte själva. 

Resultatet blev det brokiga möblemang- 

80 


et i ACT:s centrala lounge där vi sitter, 

och en kontorsmiljö där inredning och 

färg är funktionell, men tillräckligt ovanlig 

för att locka till ett leende när man är 

på besök. 

– När statens representanter kom hit 

De funderade över hur 

man skapar en kreativ 

miljö och hur man underlättar 

möten. 

efter Saabs konkurs hade vi mötet här 

i loungen. Vi tror att det händer något 

då, jämfört med om vi hade setts i ett 

traditionellt konferensrum där det mest 

kreativa inslaget är att bordet är en 

aning ovalt, säger Lennart Walldén. 

att fånga upp människor och idéer 

efter Saabs konkurs var något som tidigt 

fanns med i planeringen. Flera Saabavknoppade 

företagsidéer finns nu på 

Innovatums Inkubator, en sorts växthus 

där nystartade företag ska få utvecklas, 

vägg i vägg med ACT. Det var där Vedran 

Rupićs Miuta slog rot efter att han var 

klar med sin utbildning på filmhögskolan. 

Och kanske är det just läget som är 

Innovatums och ACT:s riktiga trumfkort 

– oavsett den medvetet bohemiska 

inredningen. 

Ansamlingen av olika näringar och kreativa 

institutioner är ovanlig, och borde 

kunna leda till fruktbara samarbeten. 

Jenny Persson säger: 

– Om ACT växer kan vi bygga ut. Men vi 

kan också utöka samarbetet mellan ACT, 

Filmhögskolan, Kulturskolan, forskning 

och produktion. Här finns en väldig 

potential.

innovatum 

Bildades som en stiftelse 1997 för att ta 

tillvara det g amla industriområdet. 

Har ett produktionstekniskt centrum, ett 

energi- och miljötekniskt centrum och 

ACT, en mötesplats för kreativa näringar. 

Driver också Innovatum, en plattform för 

nystartade företag och Science Center, 

en teknikpark som riktar sig till skolor och 

familjer. 

Verksamheten finansieras av Västra Götalandsregionen, 

Fyrbodals kommunalförbund, 

Trollhättans stad, Tillväxtverket och 

EU:s regionala utvecklingsfond. 

På området finns också bland annat Science 

Center, Film i Väst, Högskolan Väst, 

Saab Bilmuseum, Volvo Aero, Kulturskolan 

och Evenemangsarenan Nova. 


82 


hiQ bygger 

framtidsstaden 

Hur kommer informations-Göteborg att se ut jubileumsåret 2021? 

Den nya informationsteknologin har påverkat vår vardag, och kommer 

att göra det i ännu högre grad i framtiden. Frågorna om vart utvecklingen 

är på väg brottas konsultföretaget HiQ med på daglig basis. 

när Västsvenska Handels- 

2271 

kammaren presenterade sin 

100-lista med visioner för det framtida 

Västsverige så tog konsultföretaget HiQ 

på sig att titta på hur infrastrukturen 

kan utvecklas. Och i detta begrepp 

ingår inte minst elektronisk kommunikation. 

Vilka möjligheter finns? 

Vi börjar med att blicka sex månader 

in i framtiden. Många människor har i 

fickan ständigt med sig en fullfjädrad, 

ständigt uppkopplad dator i form av en 

smart mobil. Det är något som arrangörer 

behöver ta allt mer hänsyn till vid 

evenemang av olika slag. När inomhus- 

EM i friidrott arrangeras på Scandinavium 

i mars 2013 är HiQ digital 

partner till Göteborg & Co, som har fått 

eventuppdraget. 

– Göteborg & Co ville ha in en partner 

som vet hur man kan använda IT för att 

förstärka upplevelsen på plats, säger 

Jerker Lindstén, VD för HiQ Göteborg. 

– Lösningarna vi tittar på kan naturligtvis 

komma även tv-publiken till godo, 

men vi har i första hand satt fokus på 

de närvarande åskådarna – till exempel 

vill de gärna få info om atleterna och 

praktisk information som underlättar 

för en åskådarna. 

något eventarrangörer tittar 

mycket på är ”förstärkt verklighet”, 

augmented reality. Det innebär i korthet 

att man kompletterar information från 

användarens fysiska omgivning med 

information från en app. 

– Fördjupad info om aktuella grenar 

kan pushas ut till mobilerna, som vilka 

deltagarna är och vad de har presterat 

tidigare. Men augmented reality kräver 

mycket bandbredd. Tekniken för att 

spara all data om till exempel ett höjdhopp 

finns redan idag. Man kan spela 

in hoppet, analysera det, och sända ut 

informationen igen – men bandbredden 

saknas idag. Att ha många användare 

närvarande på en och samma plats 

kräver oerhört stor kapacitet. Så allt 

hänger på att infrastrukturen räcker 

till, säger Jerker Lindstén. 

Han spekulerar vidare om spännande


och roliga lösningar, som skulle vara fullt möjliga med dagens 

teknik. 

– Det hade till exempel varit kul om man direkt efter ett 

längdhopp kunde visa den optimala hoppvinkeln vid reprisen 

av hoppet. 

Idéer finns det ingen brist på. Uppgiften som HiQ har är att 

ta tag i molnet av tankar och uppslag och kondensera ner 

dem till fungerande, robusta system. Jerker Lindstén ser 

också gärna att de lösningar man nu kommer fram till kan gå 

på export till andra event runt om i världen efteråt. 

hur kommer då IT att ha förändrat Göteborg vid 400-årsjubileet 

om nio år? Det är svårare att sia om, menar Jerker 

Lindstén. 

– Det räcker med att titta nio år bakåt för att se hur vanskligt 

det kan vara att spå om framtiden. Då fanns inte ens några 

smarta telefoner, och alla trodde att teknik skulle styra 

utvecklingen. Men så blev det inte alls, istället har det varit 

användarvänligheten och upplevelserna som drivit utvecklingen 

framåt. Men så mycket kan jag säga att IT kommer att 

genomsyra allting – alla prylar kommer att prata med alla 

andra prylar. 

Jerker Lindstén tar ”det smarta hemmet” som exempel, 

alltså att bostäderna läser av individens behov och tillhanda- 

håller service. För att det skall fungera krävs ett uppkopplat 

hem med smarta lösningar för att utbyta och samordna data 

mellan allt från hushållsmaskiner och elmätare till datorer 

och TV-skärmar. 

– Det finns också mycket IT kan göra för att minska miljöproblemen. 

Dels genom att minska energiförbrukningen på 

smarta sätt, dels genom att göra allt från möten till logistik 

och transport effektivare. Göteborg, med sin långa erfarenhet 

av fordonsindustri, kan bli ledande inom IT-utvecklingen 

– Det räcker med att titta nio år 

bakåt för att se hur vanskligt det 

kan vara att spå om framtiden. 

av just logistik och transporter. 

De enheter vi släpar med oss idag – förutom smart mobil 

använder många dagligen surfplattor och bärbara datorer 

– kommer kanske ha ersatts av en enda pryl som man kan anpassa 

efter situationen. Gränssnitten kommer också att vara 

fler, men samtidigt mer osynliga och självklara. Till exempel 

kommer man antagligen att kunna kommunicera med sin bil 

via rösten. 

– Teknikutvecklingen går ruskigt fort just nu. Det gäller bara 

att vi gör något vettigt av det, säger Jerker Lindstén. 

83

84 

2151 AB Ludvig Svensson s. 48-51 

2031 AB Volvo s. 24-25 

2191 ACG Nyström s. 60-62 

2231 Advokatfirman Vinge Göteborg KB s. 69 

2161 

AEO/Dusty Dimonds s. 52-55 

2171 Ateljé Margareta s.56-57 

2101 Avinode AB s. 40-41 

2221 Bellis Växtmiljö AB s. 67-68 

2141 Bengt Dahlgren Göteborg AB s. 46-47 

2051 Cold Cut Systems s. 28-29 

2201 

Eton Fashion AB s. 63 

2041 Flexenclosure AB s. 26-27 

2131 Gothenburg Film Studios AB s. 44-45 

2001 Hey It´s Enricos Pallazzo AB s. 8-15 

2271 

HiQ Göteborg AB s. 82-83

2091 InFlames s. 36-39 

2261 Innovatum AB s. 76-81 

2121 Jeppesen Systems AB s. 43 

2181 Marketplace Borås s. 58-59 

2111 Micropos Medical AB s. 42 

2211 Milk-room Reklambyrå AB s. 64-66 

2071 Mont Blanc Industries AB s. 34 

2061 Nord West Yacht AB s. 30-33 

2011 Optisort s.16-19 

2021 Poseidon Diving Systems s. 20-23 

2081 SI Tech s. 35 

2241 Realize AB s. 8-15 

2001 Ruben Östlund s. 72-75 

2251 White Arkitekter AB s. 70-71 

85

Det kommer mer! 

I nästa nummer av West Side Stories möter vi företagen som slutat prata om en 

bättre värld och istället börjat agera. Möt bolagen som engagerat sig i 100listan. 

100listan.se 

Men vi då? 

Har du och din organisation ett projekt som passar på 100listan, 

men ni har inte hunnit sätta upp er ännu? Gå in och skriv 

idag, berätta kort och enkelt, det krävs inga avhandlingar. 

Tillsammans gör vi Västsverige starkare.

Göteborg 

Mässans gata 18 

Box 5253 

412 51 Göteborg 

Tel 031-83 59 00 

Borås 

Kungsgatan 29 

503 33 Borås 

Tel 033-41 05 55 

Vad tyckte du? 

Följ länken och låt oss veta vad du tyckte om tidningen. 

vot.rs/419c17 

Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. 

Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige. 

Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. 

Vi gör Västsverige starkare. 

www.handelskammaren.net 

Skövde 

Varnhemsgatan 16A 

541 27 Skövde 

Tel 0500-59 50 30 

Stockholm 

Västra Trädgårdsgatan 15 

111 53 Stockholm 

Tel 08-411 34 10 

Trollhättan 

Innovatumområdet 

Åkersjövägen 10 

461 29 Trollhättan 

Tel 0520-48 10 90 

Uddevalla 

Riverside 

Museigatan 2 

451 50 Uddevalla 

Tel 0522-149 20

du håller andra numret av West Side Stories i din hand, ett 

magasin från Västsvenska Handelskammaren. 

Första numret gav vi ut 2011 när Handelskammaren firade 

350-årsjubileum. På 108 sidor berättade vi historierna om det 

växande näringslivet i vår region. Vi skrev om de unga bolagen 

som regerar på den digitala scenen, om modebranschen som fått 

nytt liv, och om växande Göteborgs Hamn som alltid har varit 

vår och hela landets viktiga port mot världen. Magasinet blev 

en succé. 

”Wow, jag blir både stolt och inspirerad av vad vi kan i Västsverige. 

Nu går jag till jobbet med ännu mer glädje”, som en läsare sa. 

Oemotståndlig respons, och självklart vill vi ge er mer av den 

känslan. 

West Side Stories nummer två handlar om kreativitet. Sverige 

är nämligen världens mest kreativa land visar undersökningar. 

Hur ska vi använda vår kreativa kraft i Västsverige? Den frågan 

har vi undersökt i det här magasinet. Självklart har vi också 

mött mängder med företag som använder sin kreativa kraft på 

ett inspirerande sätt. Läs om bolaget som vill bli batteri-återvinningens 

motsvarighet till Google, läs om företaget som är välkänt 

bland stickande damer i medelåldern men nu attraherar en 

helt ny publik tack vare söta virkade japanska figurer, och träffa 

gitarristen som började spela för att få stå på scen och dricka öl 

men som nu driver både band och krog som ett proffs. 

Låt dig svepas med av Västsveriges kreativa kraft.

Växande nystan - Västsvenska Handelskammaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?