Ladda hem PDF - HCM

Ett fjärde skäl till förändring är att vår sjukvård inte är riktigt så bra
som man vid första anblicken kan tro. Svensk hälsa är på toppnivå,
men den beror på flera faktorer än vad som åstadkoms i sjukvården.
De medicinska resultaten är bra, men sjukvårdens förmåga är inte bara
medicinska resultat. Det handlar också om att vara tillgänglig för sina
kunder/patienter och här ser det inte alls lika bra ut för Sverige.
Det femte skälet till förändring är att sjukvården har en konservativ
syn på ledning och en ransoneringsfilosofi som vi bedömer vara allt för
omodern för att hantera den kostnadsutveckling som kommer av en
allt snabbare medicinteknisk utveckling. Svensk sjukvård var för tre
decennier sedan relativt dyr men hade bra medicinska resultat.
Ekonomiska problem, framför allt 90-talskrisen, ledde till att Sverige
inte kunde hänga med i den ökning av sjukvårdskostnaderna som
skedde i de flesta andra OECD-länderna. Vi fick helt enkel ransonera
hårdare när vi fick ont om pengar och prioritera den kvalificerade
sjukhusvården. Vi klarade de medicinska resultaten, men det är så med
sjukvård som med andra branscher i statistikens värld; det har
betydelse vad man mäter. De medicinska resultaten mäter i huvudsak
den kvalificerade vården (exempelvis överlevnad efter cancer,
hjärtinfarkt och stroke) och den var prioriterad. Det vi prioriterade
lägre var tillgängligheten och det är också bland annat därför som vi
har långa sjukvårdsköer. Vår bedömning är att ransoneringsstrategin
är omodern. Det är inte realistiskt att tro att Sverige idag ska kunna
ransonera sig in i framtiden, när vi redan har långa sjukvårdsköer och
väntar ökande kostnader till följd av en snabb medicintekniks
utveckling.
Det sjätte skälet är helt enkelt att den ransoneringsstrategin för vård-
och omsorg saknar väldigt mycket av den ovan beskrivna ansatsen för
en framtidsbransch. Den lämnar vård och omsorg utanför den mest
grundläggande gemenskapen för ekonomisk utveckling, nämligen att
utveckla allt kunnande och alla affärsmöjligheter för att på bästa sätt
tillvarata alla tillväxtförutsättningar.
5.3 Ska sjukvården kosta så litet som möjligt?
I intervjuerna anges Sveriges relativt sett billiga sjukvård som ett
vanligt skäl till höga betyg på sjukvårdssystemets effektivitet. Låg
andel av BNP till hälso- och sjukvård tas till uttryck för att systemet är
bra. Men är den nuvarande nivån på cirka nio procent verkligen
optimalt? Ska verkligen sjukvård totalt sett kosta så litet som möjligt?
Ett skäl för det är att en låg kostnad skulle kunna vara en
konkurrensfördel, förutsatt att produktionen är produktiv. Det
76