Ladda hem PDF - HCM

Ersättningssystemen
Ett annat område som nämns som förklaring till bristande effektivitet i
vård- och omsorg är ersättningssystemen. En intervjuperson uttrycker
det på följande sätt:
”Incitamenten för sjukvården inte desamma som för industrin. Det
finns inget rakt samband mellan bra ekonomi och sjukvård på samma
sätt som för bra ekonomi och industri. En läkare vill optimera det som
är bäst för patienten och det behöver inte vara helt överensstämmande
med effektivitet, det tar inte helt hänsyn till vad som är optimalt för
effektivt resursutnyttjande. Dessutom vill läkaren gardera sig, vill inte
göra fel, vill inte bli åtalad. I industrin gör man vad som behövs för
kunden men inte mer. Dessutom har det betydelse för hur man ersätter
en vårdgivare. När man internationellt tittar på vad som är
resurseffektivt så är det i system där man inte får betalt för varje insats
(besök och behandling). Man bör därför titta mycket på hur man
arbetar, men idag är man tyvärr för mycket inriktad på mål.”
Att ersättningssystemen påverkar vårdgivarnas agerande är känt från
studier av sjukvårdssystem. Det är ingen fråga bara för offentlig
verksamhet. Vanligtvis brukar offentliga verksamheter liksom privata
företag öka produktiviteten och presterar fler insatser, om man har
prestationsbaserade ersättningssystem där vårdgivaren får betalt per
läkarbesök, behandling etc. I system med fast ersättning, exempelvis
ersättning efter antalet listade patienter, brukar konkurrens istället
handla om konkurrens i termer av kvalitet. Att ersättningssystem har
betydelse för effektiviteten i vård- och omsorg framkommer i
intervjuerna. Det handlar inte bara om ersättning per insats eller en
fast ersättning per capita. Här handlar det också om hur
kunden/patienten får vara med och välja liksom vilket ansvar
vårdgivaren har, om det är ett delansvar eller ett helhetsansvar. En
intervjuperson uttrycker denna problematik på följande sätt:
”Privata företag kan bli mycket duktiga på exempelvis
knäledsoperationer och starroperationer, men allt är bara
insatsfaktorer i en vårdkedja. Man måste hela tiden funder på vad som
är optimalt och hur mycket som är optimalt att göra. Det yttersta
måttet på effektivitet är hur nöjd patienten är, vilket kan bero på
vilken vårdgivare denne väljer, hur snabbt man kan komma till läkare,
tillgången till annan kompetens etc. Införandet av prestationsbaserade
ersättningssystem för magnetröntgen gjorde exempelvis att det var lätt
att få sådan undersökning gjord i Stockholms län relativt andra län.
Det gjorde vårdgivare duktig på det, men det kanske var något annat
som inte prioriterades och som patienterna behövde. Det viktiga där
det går att göra mer är att söka få mer vård för pengarna. Då handlar
det om att sätta samman insatsfaktorerna på ett sätt som gör
patienterna nöjda. Då behöver man jobba mycket mer med
60