Ladda hem PDF - HCM

effektiva vi är i förhållande till hur bra vi skulle kunna vara. Då ser det
inte lika bra ut. Då är vi nere på en 5:a. Det går att göra mycket mer
och det finns många exempel på att man lyckas ge mer vård eller
bättre saker för samma resurser. I förhållande till potentialen är vi
kanske inte så effektiva som vi skulle kunna vara.”
Ett ganska vanligt svar i intervjuerna är också tradition. Att vi har haft
en tradition att satsa på kvalificerad vård, där vi uppnår goda resultat.
Forskningen är stark. Det är den nära vården som inte blivit lika
prioriterad, vilket bland annat nämns som en förklaring till låg
tillgänglighet. Det är vården närmast människorna och för de enklare
åkommorna som av tradition har prioriterats minst till förmån för
högspecialiserad vård. Flera ger bilden av en svensk vård som av
tradition varit långt framme sett till medicinska resultat.
Den låga kostnaden per invånare, som nämns som en orsak till gott
betyg, är dock ingen tradition. På 1980-talet låg vi på tredje plats i
världen (mätt som andel av BNP till hälso- och sjukvård) och vår
sjukvård var ganska dyr internationellt sett. Våra medicinska resultat
var goda men relativt dyra. Därefter har Sverige haft en långsam
resurstillväxt som framför allt förklaras av att vi fick ekonomiska
problem vid 90-talskrisen. Då skar man ner i vården. De allra flesta
andra länderna fortsatte att öka sina sjukvårdskostnader. Men Sverige
tappade inte i medicinska resultat. Andra länder har kommit i kapp
och gått förbi oss kostnadsmässigt men inte resultatmässigt. Hur
kommer det sig att andra länder inte gick förbi oss i medicinska
resultat när de fortsatte att satsa på sjukvården medan vi inte kunde
hänga med? En intervjuperson uttrycker det så här:
”Det hänger samman med det enkla faktum att det inte finns något
samband mellan kostnader och resultat. Det är inte så att mer resurser
leder till bättre medicinska resultat. Men det finns en politisk process
som innebär att när man har råd så satsar man mer på sjukvård. Men
det leder inte nödvändigtvis till bättre resultat. Det kan möjligtvis leda
till bättre tillgänglighet, att det finns fler läkare m m. Det är svagt
samband mellan kostnader och resultat. Det ser man också i
jämförelser mellan olika länder, där man inte ser något samband
mellan dödlighet i olika sjukdomar och hur mycket man satsar på
vården. Det här är på något sätt två olika processer. En
medicinteknisk process som drivs framåt och en ekonomisk process
som mycket styrs av politiken. Då blir svaret ofta att satsa mer pengar
när man ser brister, men det är inte säkert att det leder till bättre
vård.”
Andra svar uttrycker det ungefär som att folkhälsan antagligen inte
skulle bli så mycket bättre genom effektivisering av vården, men att
man skulle kunna få mer vård för pengarna i form av bättre
tillgänglighet och genom att det blir lite lättare att finansiera nya dyra
behandlingar. När nyckelpersonerna ska svara på frågan så är det
givetvis flera som säger att det är en svår fråga. Det är inte konstigt
55