Ladda hem PDF - HCM

finns också i ”verkligheten” (patientcenter, se exempelvis
Bröstmottagningen vid Universitetssjukhuset i Malmö,
patientcentrerad vårdkedja, se exempelvis projekt Nisse, Region Skåne
och Malmö stad) vilket samtidigt visar att det finns goda exempel i
vården. Sammantaget menar vi att dessa exempel skapar stora resurs-
och kvalitetsvinster. Det framkommer extra tydligt när
patientvolymerna är stora, när kvalitetsvinsterna för patienterna och
samhället blir en del av kostnadskalkylen och när frigörelse av
vårdkapacitet ses som en resursvinst. En annan viktig slutsats av
studiens typfallsexempel är att organisatoriska innovationer är nyckeln
för att väsentligt sänka styckkostnaderna i vården. Med tanke på
vårdens stora volymer av olika sjukdomsgrupper är styckkostnaderna
oerhört viktiga. Ofta analyseras dock kostnaderna i vården på en
totalnivå och med direktiv att sänka dessa med en viss procentsats. Det
leder till att verksamheter oftast krymps istället för att effektiviseras).
I många fall kan organisatoriska innovationer ses som något hotfullt
och osäkert. Angreppssättet bör dock inte främst handla om skära ner
antalet anställda eller att få vårdpersonalen att arbeta mer per
tidsenhet. Det handlar främst om att göra rätt saker och i rätt ordning
med en tydligare samverkande rollfördelning. Vinsten av detta är att
befintliga resurser används mer effektivt och att onödiga kötider eller
ledtider kan minskas. Detta förutsätter dock att man kan arbeta på en
övergripande systemnivå; exempelvis en för patienten komplett
vårdkedja eller i ett landstingsövergripande perspektiv. Analyseras
varje klinik eller vårdinsats för sig kan man visserligen sänka
kostnader och förhoppningsvis höja produktiviteten men de stora
potentialerna finns på den så kallade systemnivån. För att ta sig an
denna möjlighet måste dock befogenheterna, ledarskapet och
incitamentsystemen möjliggöra eller åtminstone inte hindra detta.
För att vården och omsorgen ska utvecklas ytterligare är det av stor
betydelse att nya aktörer med nya idéer utifrån specialiserade vård-
och distributionskoncept (som exempelvis leder till organisatoriska
innovationer) får möjlighet att träda in och verka i ”systemet”.
Mångfald och entreprenörskap ses allmänt som positivt för vården och
omsorgen. Samtidigt är det dock viktigt att ett systemtänkande
bibehålls då det i ett patient- och övergripande produktionsperspektiv
skapas väsentliga resurs- och kvalitetsvinster om skilda
kompetensinsatser blir sammanhängande. Det viktigaste skälet till
detta är att de stora vårdkrävande patientgrupperna är beroende av
detta för att få verklig hjälp och att de stora resursvinsterna i vården
och omsorgen då träder fram.
Utmaningen för vården, många gånger i samspel med omsorgen, är att
utnyttja angreppssättet ”organisatorisk innovation” mer systematiskt
och samtidigt arbeta med att sprida de bästa av dessa lösningar i
vården. De nya verksamhetsmodellerna är inte krångliga. Tvärtom så
bygger de på enkelt sunt förnuft och intresse för att samverka.
47