Ladda hem PDF - HCM

Recommendations

Info

3.4 Jämförelse mellan de två exemplen; prostatacancer och multisjuka - slutsatser Genom att studera traditionella typfall, och kontrastera dessa mot optimala, medicinskt möjliga och säkra typfall, har denna studie försökt att visa på möjligheterna att i samma slag nå såväl stora resursvinster som kvalitetsvinster. Det viktiga i de jämförelser av etablerade och optimala typfall som genomförts i denna studie är inte precisionen i beräkningarna (som är behäftade med stor osäkerhet pga. av omfattande variationer inom vården och omsorgen) utan insikten om vad organisatoriska innovationer skulle kunna åstadkomma i sjukvården. Det som förenar de två optimala typfall som har beskrivits tidigare i denna studie är att de har utvecklats utifrån grunder som är optimala för såväl patienten, professionen samt beställarna (vården och omsorgens tre huvudintressenter). När patientens värden blir en tydligare komponent i den övergripande tjänstens ”design” kommer distributionsögonblicket för vårdtjänsterna tydligare in i bilden. Inom detta område (distribution) har vårdtjänster en stor outnyttjad potential för bättre resursanvändning och inte minst kvalitetssprång. Figur 6 Värdekedja för sjukvårdstjänster Angreppssättet ”organisatoriska innovationer” bedöms kunna användas mer fokuserat och systematiskt i vården och då främst i ett systemorienterat patient- och produktionsperspektiv. Organisatorisk innovation handlar inte om att rita om organisationskartorna och definiera nya ansvarsroller (vilket har utförts så ofta för att råda bot på problem i vården och omsorgen att dessa förändringar ofta inte leder till något annat än desillusionering). Med organisatorisk innovation menar vi ett produktions- och patientkoncept som utgår från en organiserande idé om hur en vårdtjänst kan produceras optimalt. Organisatoriska innovationer har haft stor betydelse i andra branscher för att nå resursvinster och kvalitetsvinster parallellt. Vården har däremot ännu knappt påbörjat detta angreppssätt för väsentliga förbättringar. De optimala exempel som vi har använt i denna studie 46
finns också i ”verkligheten” (patientcenter, se exempelvis Bröstmottagningen vid Universitetssjukhuset i Malmö, patientcentrerad vårdkedja, se exempelvis projekt Nisse, Region Skåne och Malmö stad) vilket samtidigt visar att det finns goda exempel i vården. Sammantaget menar vi att dessa exempel skapar stora resurs- och kvalitetsvinster. Det framkommer extra tydligt när patientvolymerna är stora, när kvalitetsvinsterna för patienterna och samhället blir en del av kostnadskalkylen och när frigörelse av vårdkapacitet ses som en resursvinst. En annan viktig slutsats av studiens typfallsexempel är att organisatoriska innovationer är nyckeln för att väsentligt sänka styckkostnaderna i vården. Med tanke på vårdens stora volymer av olika sjukdomsgrupper är styckkostnaderna oerhört viktiga. Ofta analyseras dock kostnaderna i vården på en totalnivå och med direktiv att sänka dessa med en viss procentsats. Det leder till att verksamheter oftast krymps istället för att effektiviseras). I många fall kan organisatoriska innovationer ses som något hotfullt och osäkert. Angreppssättet bör dock inte främst handla om skära ner antalet anställda eller att få vårdpersonalen att arbeta mer per tidsenhet. Det handlar främst om att göra rätt saker och i rätt ordning med en tydligare samverkande rollfördelning. Vinsten av detta är att befintliga resurser används mer effektivt och att onödiga kötider eller ledtider kan minskas. Detta förutsätter dock att man kan arbeta på en övergripande systemnivå; exempelvis en för patienten komplett vårdkedja eller i ett landstingsövergripande perspektiv. Analyseras varje klinik eller vårdinsats för sig kan man visserligen sänka kostnader och förhoppningsvis höja produktiviteten men de stora potentialerna finns på den så kallade systemnivån. För att ta sig an denna möjlighet måste dock befogenheterna, ledarskapet och incitamentsystemen möjliggöra eller åtminstone inte hindra detta. För att vården och omsorgen ska utvecklas ytterligare är det av stor betydelse att nya aktörer med nya idéer utifrån specialiserade vård- och distributionskoncept (som exempelvis leder till organisatoriska innovationer) får möjlighet att träda in och verka i ”systemet”. Mångfald och entreprenörskap ses allmänt som positivt för vården och omsorgen. Samtidigt är det dock viktigt att ett systemtänkande bibehålls då det i ett patient- och övergripande produktionsperspektiv skapas väsentliga resurs- och kvalitetsvinster om skilda kompetensinsatser blir sammanhängande. Det viktigaste skälet till detta är att de stora vårdkrävande patientgrupperna är beroende av detta för att få verklig hjälp och att de stora resursvinsterna i vården och omsorgen då träder fram. Utmaningen för vården, många gånger i samspel med omsorgen, är att utnyttja angreppssättet ”organisatorisk innovation” mer systematiskt och samtidigt arbeta med att sprida de bästa av dessa lösningar i vården. De nya verksamhetsmodellerna är inte krångliga. Tvärtom så bygger de på enkelt sunt förnuft och intresse för att samverka. 47
Page 1: Mer vård för pengarna - genom org
Page 4 and 5: Utgivare: Nutek Tryck: AB Danagård
Page 7 and 8: Sammanfattning Med sikte mot framti
Page 9 and 10: verksamhet och ekonomi att gå ihop
Page 11: Vikten av marknader med konkurrens
Page 14 and 15: Multisjuka - Ett optimalt utfall __
Page 17 and 18: 1 Inledning: vården och omsorgens
Page 19 and 20: 1.2 Bra resultat men otillräckligt
Page 21: för vården och omsorgen. Kostnade
Page 24 and 25: idra till ökad produktion. Friska
Page 26 and 27: Tillväxtnivån påverkar branschen
Page 28 and 29: Entreprenader och företagande kan
Page 30 and 31: Begreppen produktivitet och effekti
Page 33 and 34: 3 Effektiviseringspotentialen i tv
Page 35 and 36: och olika synsätt samt remissväga
Page 37 and 38: Sjukdomen fastställs vanligen geno
Page 39 and 40: Figur 2: Den traditionella och typi
Page 41 and 42: Patientutbildning är en annan obli
Page 43 and 44: Vidare kan det tilläggas att model
Page 45 and 46: skapar problem vid kvälls- och nat
Page 47 and 48: Tabell 1 Kostnader för vård av mu
Page 49 and 50: Ur primärvårdens perspektiv: Fas
Page 51: vårdkostnad på cirka 45 miljarder
Page 56 and 57: att Kaiser Permanente hade fler spe
Page 58 and 59: Bristande styrning inom hälso- och
Page 60 and 61: följdfrågor preciserar man ofta d
Page 62 and 63: alls eftersom det är en öppen fr
Page 64 and 65: apparaten, storskaligheten och cent
Page 66 and 67: Ersättningssystemen Ett annat omr
Page 68 and 69: När frågan om systemledning komme
Page 70 and 71: Medicinska innovationer späds ut i
Page 72 and 73: fylls med nya behandlingar av livss
Page 74 and 75: skäl är historien. Det har starta
Page 76 and 77: I en del intervjuer framförs betyd
Page 78 and 79: landstingsverksamheter som är på
Page 80 and 81: varumärke ut i världen? Det handl
Page 82 and 83: Ett fjärde skäl till förändring
Page 84 and 85: genom organisatoriska innovationer.
Page 86 and 87: verksamhet och ekonomi att gå ihop
Page 88 and 89: att söka skala upp lyckade projekt
Page 90 and 91: De beräknade fallen prostatacancer
Page 92 and 93: produktiva men isolerade vårdgivar
Page 95 and 96: Referenser Anell, Anders (2007) Var
Page 97 and 98: Bilaga 1 Intervjuade nyckelpersoner
Page 99 and 100: sätt att producera, distribuera oc
Page 102:
Mer vård för pengarna - genom org
show all

Ladda hem PDF - HCM

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?