Ladda hem PDF - HCM

Recommendations

Info

Samtidigt menar man att det kommer att krävas organisatorisk innovationsförmåga för att kunna möta behoven hos en åldrande befolkning och höja kvaliteten på tjänsterna. Fler utövare inom sektorn, som föreslås i rapporten, skulle innebära en tillväxt av antalet privata företag. I rapporten bedöms också vård- och omsorgsföretag, baserat på en världsledande kompetens, ha möjligheter att hävda sig på en växande internationell marknad. Samtidigt konstateras att villkoren för tjänsteexport ofta är annorlunda än för varuexport eftersom servicetjänster i regel måste utföras där de konsumeras. 1 Rapporten Vård och omsorg – en framtidsbransch Nutek och Almegas rapport Vård och omsorg – en framtidsbransch, som är slutrapporten i ett fortsättningsprojekt inom Framtidens näringsliv om vård och omsorg, framhåller att mycket talar för en tillväxt av behov och efterfrågan inom branschen i takt med att befolkningen åldras, medicintekniken utvecklas och hushållsinkomsterna stiger. För att möta ökade behov och ökad efterfrågan krävs en tillväxt i olika avseenden av vård- och omsorgssektorn. En tillväxt av konsumtionsvolymen/kvaliteten kan inom ramen för oförändrade (eller minskade) ekonomiska resurser åstadkommas genom ökad produktivitet och effektivitet. En tillväxt av privata företag inom sektorn kan bli resultatet av ökad konkurrensutsättning, exempelvis genom ökad upphandling i konkurrens En tillväxt av ekonomiska resurser till vården och omsorgen blir även med ökad produktivitet och effektivitet sannolikt nödvändig för att kunna möta de ökade behoven. En tillväxt av BNP genom ökat antal arbetade timmar är angelägen bland annat därför att den ökar finansieringsutrymmet för offentlig vård och omsorg utan att skatterna höjs. En tillväxt av den marknadsmässiga efterfrågan på vård och omsorg kan förutses som en följd av stigande hushållsinkomster. Även en tillväxt av internationell handel särskilt med sjukvårdstjänster och av utlandsinvesteringar av svenska företag inom vård- och omsorgsbranschen kan förutses i takt med att tjänstesektorn öppnas upp för internationell handel. Förutsättningarna för tillväxt i andra branscher i närheten av vård- och omsorgsbranschen, t.ex. underleverantörer, bör öka med en tillväxt av vården och omsorgen. 2 1 Nutek och IVA (2006) Framtidens näringsliv – om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling, Nutek info 044:2007 2 Nutek och Almega (2007) Vård och omsorg – en framtidsbransch, Nutek info 059:2007 12
1.2 Bra resultat men otillräckligt i framtiden Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet är starkt decentraliserat. Sedan 1960-talet har staten successivt lämnat över finansierings- och vårdgivaransvaret till landstingen inom en rad områden. I samband med Ädelreformen år 1992 blev dessutom kommunerna sjukvårdshuvudmän, med ansvar för all sjukvård i särskilt boende, exempelvis servicehus och gruppboenden. År 2005 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvård till 221,7 miljarder kronor. Kostnaderna för kommunernas äldreomsorg, omsorg och sociala insatser för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg uppgick samma år till 150 miljarder. Sjukvårdens kostnader i förhållande till BNP är cirka 8,3 procent. Om kommunernas äldrevård räknas in uppgår kostnaderna för hälso- och sjukvården till cirka 9 procent av BNP. 3 Vården i Sverige är nästan helt skattefinansierad. Patientavgifterna står, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, för cirka 2,7 procent av intäkterna. Övrig privat finansierad vård uppgår till ca 500 miljoner årligen, vilket bara utgör några promille av de totala vårdkostnaderna 4 . I jämförelse med många andra länder ser finansieringsbilden något annorlunda ut. Inom övriga EU står privata sjukförsäkringar för en större del av finansieringen och i USA dominerar privat finansiering, ofta via arbetsgivarna. I Sverige är landsting och kommuner inte bara finansiärer utan också huvudskaliga vårdgivare. Trots ökad konkurrensutsättning under senare år utgör de privata vårdgivare bara cirka tio procent av vården och omsorgen. God kvalitet till måttliga kostnader… Den svenska sjukvården är, jämfört med andra länder, billig i förhållande till de medicinska resultat som den levererar. Om vi jämför den svenska sjukvårdens kostnader med andra OECD-länder hamnar Sverige på en mittplacering. Enligt OECD spenderade vi 9,1 procent av BNP på sjukvård år 2004. Högst sjukvårdskostnader i förhållande till BNP hade USA med 15,3 procent av BNP. Många andra länder har ökat sina sjukvårdskostnader som andel av BNP sedan 1980, medan 3 Nutek B 2007:2 Företagens framväxt i vård och omsorgssektorn 4 SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning – en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 13
Page 1: Mer vård för pengarna - genom org
Page 4 and 5: Utgivare: Nutek Tryck: AB Danagård
Page 7 and 8: Sammanfattning Med sikte mot framti
Page 9 and 10: verksamhet och ekonomi att gå ihop
Page 11: Vikten av marknader med konkurrens
Page 14 and 15: Multisjuka - Ett optimalt utfall __
Page 17: 1 Inledning: vården och omsorgens
Page 21: för vården och omsorgen. Kostnade
Page 24 and 25: idra till ökad produktion. Friska
Page 26 and 27: Tillväxtnivån påverkar branschen
Page 28 and 29: Entreprenader och företagande kan
Page 30 and 31: Begreppen produktivitet och effekti
Page 33 and 34: 3 Effektiviseringspotentialen i tv
Page 35 and 36: och olika synsätt samt remissväga
Page 37 and 38: Sjukdomen fastställs vanligen geno
Page 39 and 40: Figur 2: Den traditionella och typi
Page 41 and 42: Patientutbildning är en annan obli
Page 43 and 44: Vidare kan det tilläggas att model
Page 45 and 46: skapar problem vid kvälls- och nat
Page 47 and 48: Tabell 1 Kostnader för vård av mu
Page 49 and 50: Ur primärvårdens perspektiv: Fas
Page 51 and 52: vårdkostnad på cirka 45 miljarder
Page 53: finns också i ”verkligheten” (
Page 56 and 57: att Kaiser Permanente hade fler spe
Page 58 and 59: Bristande styrning inom hälso- och
Page 60 and 61: följdfrågor preciserar man ofta d
Page 62 and 63: alls eftersom det är en öppen fr
Page 64 and 65: apparaten, storskaligheten och cent
Page 66 and 67: Ersättningssystemen Ett annat omr
Page 68 and 69:
När frågan om systemledning komme
Page 70 and 71:
Medicinska innovationer späds ut i
Page 72 and 73:
fylls med nya behandlingar av livss
Page 74 and 75:
skäl är historien. Det har starta
Page 76 and 77:
I en del intervjuer framförs betyd
Page 78 and 79:
landstingsverksamheter som är på
Page 80 and 81:
varumärke ut i världen? Det handl
Page 82 and 83:
Ett fjärde skäl till förändring
Page 84 and 85:
genom organisatoriska innovationer.
Page 86 and 87:
verksamhet och ekonomi att gå ihop
Page 88 and 89:
att söka skala upp lyckade projekt
Page 90 and 91:
De beräknade fallen prostatacancer
Page 92 and 93:
produktiva men isolerade vårdgivar
Page 95 and 96:
Referenser Anell, Anders (2007) Var
Page 97 and 98:
Bilaga 1 Intervjuade nyckelpersoner
Page 99 and 100:
sätt att producera, distribuera oc
Page 102:
Mer vård för pengarna - genom org
show all

Ladda hem PDF - HCM

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?