Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

More documents

Recommendations

Info

Recension Rik stat, fattigt folk Radhusproletärer och ombudskapitalister Dick Kling Timbro, 2007 Man ska inte döma en bok av omslaget. Så lyder ett anglosaxiskt ordspråk. I Sverige dömde man fordom hunden efter håren, vilket man inte heller skulle. Om vi nu föreställer oss att vi befinner oss utanför Sveriges gränser, så inser vi snabbt att en liten pocketerad pamflett i lagom substantiell tappning inte ska dömas efter sitt utseende. Kanske inte heller efter sitt innehåll. Men väl efter sin titel. Radhusproletärer och ombudskapitalister är skriven av Dick Kling, fellow vid Timbro och med en bakgrund som statssekreterare, opinionsbildare och arbetsgivarrepresentant. För titeln säger egentligen allt. Sådana är svenskarna. Inte som människor, kanske. Men som ekonomiska varelser. Som samhällsbyggare, om termen nu får användas. Och som politiska maskiner. Det är läsning som är omväxlande förfärande och hoppfull. En del är nedslående och ruckar onekligen på den världsbild som man trodde var sann. Eller man nu är lite mer än genomsnittligt omvärldsbekant, så visas exempel som faktiskt är ännu lite värre än man anade. Hur många tror att i vårt fina land är den genomsnittliga förmögenheten en sjättedel av italienarnas? Och hur många inser att efter decennier av solidarisk lönepolitik, progressiva skatter, värnskatt och låglönesatsningar, så har vi en förmögenhetsomfördelning som är mer ojämlik än i USA. Och då finns det betydligt färre svenskar som själva har jobbat ihop till sin förmögenhet. Vi är den fattiga kusinen från landet. I geografisk och ekonomisk mening.Vad beror detta på? Vi läser ju ändå löpsedlarna på kvällstidningarna som basunerar ut att här finns hela listan på miljonärerna i din kommun. Varje valrörelse hetsas de medellösa medborgarna att rösta emot storkapitalet och varje jul kan vi, endast störda av faster Märta, se på tv hur gott det gör i själen att ta från de rika och ge till de fattiga. Svenskarna tjänar inte så mycket, men ändå hyfsat. Men när skatten är dragen räcker inte pengarna till så himla mycket. Det är illa nog. Värre är att de människor som ändå har en smula över på lönen varje månad inte tycker att det är mödan värt att spara så mycket. I viss mening behövs det ju inte heller. I länder där sjukvårdsräkningen kan gå på ett par månadslöner om olyckan skulle vara framme, är det nödvändigt att spara. Annars blir man skuldsatt och därmed icke fri. Annat är det i länder där landstinget tar sin tribut i form av ett drygt tionde och man sedan får hoppas på att akutläkaren inte har kompat ut den dagen man behöver hjälp. Som i Sverige. Eftersom sparande och förmögenhet är bestraffat ekonomiskt i Sverige, är det naturligtvis lika bra att konsumera upp hela lönen. Bröd och skådespel har bytts ut mot lådvin och plasmaskärmar. Den kortsiktiga hedonismen vin- ner, eftersom det inte finns någon synlig långsiktig belöning. Glassen vid horisonten har redan smält, eftersom rader av finansministrar stått med bunsenbrännare och skruvat upp värmen. Paradoxalt nog så litar svensken på staten. Därför behöver man inte spara på egen hand. Det ordnar sig ju alltid på något sätt. Vi har rätt att kräva att det ordnar sig. Å andra sidan misstror vi staten. Bäst att inte spara något, eftersom det plötsligt kan bli beskattat. Det är mindre riskabelt att slösa bort sina pengar än att spara dem. Så blir genomsnittsförmögenheten 8 000 kronor, vilket är två rätt normala månadslöner efter skatt. Den rikedom som de flesta svenskar kan räkna med, den sitter i väggarna. Bokstavligen. Det är fastighetspriserna som gjort att många svenskar kan hålla konsumtionen i gång. Men något realiserbart kapital finns inte. Och det som finns, det förvaltas av någon annan. Vi kanske inte ens själva aktivt har valt vem som ska bestämma över de tillgångar vi i någon mening kan räkna som våra. De statliga bolagen rattas av tjänstemän från något departement. Våra framtida pensioner har statligt anställda tjänstemän som förvaltare, och är vi anställda och i någon form av kollektivavtal eller liknande så finns det säkert avtalspensioner som är en uppskjuten lön och som ligger oåtkomlig till dess att den rätta åldern infunnit sig. Den lilla PPM-andelen i det statliga pensionssystemet, samt det faktum att vi kan välja förvaltare 5 Svensk Linje 1 • 007
i avtalspensionen, göra att det ändå finns en liten del av denna ombudskapitalism som vi själva kan påverka. Men det är den lilla delen. Åtminstone sett till vilka premier som betalas in. Vidare så sparar många i fonder om det finns något sparande alls. Återigen påverkar detta kapitalbildningen i Sverige. Svenska ägare har länge missgynnats relativt utländska ägare och de svenska ägarna är till stor del institutioner som i egentlig mening inte är några ägare, utan endast ombud för de Svensk Linje 1 • 007 verkliga ägarna, vilka är sådana som du och jag. Dick Kling redovisar hur det ligger till. I viss utsträckning förklarar han vad som ligger bakom den uppkomna situationen. Han har också en del rätt kul idéer på vad som skulle kunna göras för att det skulle kunna bli ett bättre, i betydelsen mera spritt, ägande. Tanken att dela ut ett eller ett par av de statliga bolagen för att på så sätt ge svenska folket en del av sina tillgångar i form av kontanta medel, är den tydligaste reformen för egenmakt som framförts på den här sidan skolpengen. Visst kommer många människor att supa upp sina pengar, köpa nigeriabrev eller göda Svenska Spel, men låt detta i så fall bli en sorts skatt på dumhet. Övriga medborgare kan efter moget övervägande fundera på om inte dessa pengar kunde användas till något riktigt kul eller något riktigt nyttigt. Eller både och! Om man kunde belåna sina pensionsrätter så skulle också en mängd kapital kunna frigöras. Ett sparande hos något av de stora fondbolagen torde betraktas som en tämligen säker fordran. Så varför inte belåna de pensioner som någon annan kommit överens om och på så sätt få lite mer att leva för redan nu? En sak ska man ha klart för sig när man läser den här boken: socialdemokraterna har aldrig gillat tanken på att det ska finnas många rika personer i ett samhälle. Varje person med ett eget draåthelvetekapital är ett potentiellt hot mot den oinskränkta majoritetens beslut. Det är helt enkelt odemokratiskt med människor som själva kan bestämma över sitt eget öde. Den socialdemokratiska regeringen har bytts ut mot en finansminister som motiverar galna skatter med att det är viktigare att arbeta än att supa. Och som gör något så korkat som att halvera förmögenhetsskatten, när det innebär både en samhällsekonomisk förlust och en försvagning av statsfinanserna att ha den kvar. Så vad finns det att hoppas på? Kanske en liten smula sunt förnuft någonstans. En strimma av anständighet. Och lite skam hos de som styr oss över att ha proletariserat ett helt folk. Det är inte för mycket begärt. Patrik Strömer Före detta viceordförande i Fria Moderata Studentförbundet 53
Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
Page 51: trollerandet skulle bli dyrare än
Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks

Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?