Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Recension<br />
Rik stat, fattigt folk<br />
Radhusproletärer <strong>och</strong> ombudskapitalister<br />
Dick Kling<br />
Timbro, <strong>2007</strong><br />
Man ska inte döma en bok av<br />
omslaget. Så lyder ett anglosaxiskt<br />
ordspråk. I Sverige dömde man<br />
fordom hunden efter håren, vilket<br />
man inte heller skulle. Om vi nu<br />
föreställer oss att vi befinner oss<br />
utanför Sveriges gränser, så inser<br />
vi snabbt att en liten pocketerad<br />
pamflett i lagom substantiell<br />
tappning inte ska dömas efter<br />
sitt utseende. Kanske inte heller<br />
efter sitt innehåll. Men väl efter<br />
sin titel.<br />
Radhusproletärer <strong>och</strong> ombudskapitalister<br />
är skriven av Dick<br />
Kling, fellow vid Timbro <strong>och</strong> med<br />
en bakgrund som statssekreterare,<br />
opinionsbildare <strong>och</strong> arbetsgivarrepresentant.<br />
För titeln säger egentligen allt.<br />
Sådana är svenskarna. Inte som<br />
människor, kanske. Men som<br />
ekonomiska varelser. Som samhällsbyggare,<br />
om termen nu får<br />
användas. Och som politiska<br />
maskiner.<br />
Det är läsning som är omväxlande<br />
förfärande <strong>och</strong> hoppfull.<br />
En del är nedslående <strong>och</strong> ruckar<br />
onekligen på den världsbild som<br />
man trodde var sann. Eller man<br />
nu är lite mer än genomsnittligt<br />
omvärldsbekant, så visas exempel<br />
som faktiskt är ännu lite värre än<br />
man anade.<br />
Hur många tror att i vårt fina<br />
land är den genomsnittliga förmögenheten<br />
en sjättedel av italienarnas?<br />
Och hur många inser att efter<br />
decennier av solidarisk lönepolitik,<br />
progressiva skatter, värnskatt <strong>och</strong><br />
låglönesatsningar, så har vi en<br />
förmögenhetsomfördelning som<br />
är mer ojämlik än i USA. Och då<br />
finns det betydligt färre svenskar<br />
som själva har jobbat ihop till sin<br />
förmögenhet.<br />
Vi är den fattiga kusinen från<br />
landet. I geografisk <strong>och</strong> ekonomisk<br />
mening.Vad beror detta<br />
på? Vi läser ju ändå löpsedlarna<br />
på kvällstidningarna som basunerar<br />
ut att här finns hela listan<br />
på miljonärerna i din kommun.<br />
Varje valrörelse hetsas de medellösa<br />
medborgarna att rösta emot<br />
storkapitalet <strong>och</strong> varje jul kan vi,<br />
endast störda av faster Märta, se<br />
på tv hur gott det gör i själen att ta<br />
från de rika <strong>och</strong> ge till de fattiga.<br />
<strong>Svensk</strong>arna tjänar inte så mycket,<br />
men ändå hyfsat. Men när<br />
skatten är dragen räcker inte<br />
pengarna till så himla mycket. Det<br />
är illa nog.<br />
Värre är att de människor som<br />
ändå har en smula över på lönen<br />
varje månad inte tycker att det är<br />
mödan värt att spara så mycket. I<br />
viss mening behövs det ju inte heller.<br />
I länder där sjukvårdsräkningen<br />
kan gå på ett par månadslöner<br />
om olyckan skulle vara framme, är<br />
det nödvändigt att spara. Annars<br />
blir man skuldsatt <strong>och</strong> därmed<br />
icke fri. Annat är det i länder där<br />
landstinget tar sin tribut i form av<br />
ett drygt tionde <strong>och</strong> man sedan får<br />
hoppas på att akutläkaren inte har<br />
kompat ut den dagen man behöver<br />
hjälp. Som i Sverige.<br />
Eftersom sparande <strong>och</strong> förmögenhet<br />
är bestraffat ekonomiskt<br />
i Sverige, är det naturligtvis lika<br />
bra att konsumera upp hela lönen.<br />
Bröd <strong>och</strong> skådespel har bytts ut<br />
mot lådvin <strong>och</strong> plasmaskärmar.<br />
Den kortsiktiga hedonismen vin-<br />
ner, eftersom det inte finns någon<br />
synlig långsiktig belöning. Glassen<br />
vid horisonten har redan smält,<br />
eftersom rader av finansministrar<br />
stått med bunsenbrännare <strong>och</strong><br />
skruvat upp värmen.<br />
Paradoxalt nog så litar svensken<br />
på staten. Därför behöver man inte<br />
spara på egen hand. Det ordnar<br />
sig ju alltid på något sätt. Vi har<br />
rätt att kräva att det ordnar sig. Å<br />
andra sidan misstror vi staten. Bäst<br />
att inte spara något, eftersom det<br />
plötsligt kan bli beskattat. Det är<br />
mindre riskabelt att slösa bort sina<br />
pengar än att spara dem.<br />
Så blir genomsnittsförmögenheten<br />
8 000 kronor, vilket är två<br />
rätt normala månadslöner efter<br />
skatt. Den rikedom som de flesta<br />
svenskar kan räkna med, den sitter<br />
i väggarna. Bokstavligen. Det<br />
är fastighetspriserna som gjort<br />
att många svenskar kan hålla<br />
konsumtionen i gång. Men något<br />
realiserbart kapital finns inte.<br />
Och det som finns, det förvaltas<br />
av någon annan. Vi kanske inte<br />
ens själva aktivt har valt vem som<br />
ska bestämma över de tillgångar<br />
vi i någon mening kan räkna som<br />
våra. De statliga bolagen rattas<br />
av tjänstemän från något departement.<br />
Våra framtida pensioner har<br />
statligt anställda tjänstemän som<br />
förvaltare, <strong>och</strong> är vi anställda <strong>och</strong> i<br />
någon form av kollektivavtal eller<br />
liknande så finns det säkert avtalspensioner<br />
som är en uppskjuten<br />
lön <strong>och</strong> som ligger oåtkomlig till<br />
dess att den rätta åldern infunnit<br />
sig. Den lilla PPM-andelen i det<br />
statliga pensionssystemet, samt det<br />
faktum att vi kan välja förvaltare<br />
5 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007