Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Det finns ingen motsättning mellan ökad jämställdhet och marknadsekonomi. könsmaktsordningen.” Givet att Anders Borg har rätt, bör man fråga sig varför det är just denna ordning som skall motverkas. Kön är nämligen en grupptillhörighet av många, det finns andra. Bör de också vara föremål för politisk omsorg i samma utsträckning? Lågavlönade, kriminella, svagt begåvade och arbetare är några grupper där medlemmarna ofta är långt mindre privilegierade än många kvinnor. Bakom okunnighetens slöja föredrar nog de flesta av oss att födas som en flicka i en professorsfamilj i Djursholm än som son till två tunga missbrukare. Ivriga fördelningsförkämpar Även om det inte är min sak att staka ut moderat politik, måste det konstateras att den här moderata politiken som syftar till utjämning mellan grupper är något av ett paradigmskifte. Tidigare har moderaterna inte haft fördelningen mellan grupper som utgångspunkt (annat än skyddsnät för de svagaste), den politiska retoriken har överlåtits åt andra partier. Men nu tycks moderaterna ha blivit mer eller mindre ivriga förkämpar för fördelningsrättvisa mellan grupper. Risken är den binder ris åt egen rygg – att krav på omfördelning mellan vissa grupper motiverar omfördelning mellan andra. Det finns ingen motsättning mellan ökad jämställdhet och marknadsekonomi. Det finns en underliggande dynamik som talar för att det kommer att finnas fler kvinnor på ledande poster framöver. Fler kvinnor skaffar sig nämligen gångbara utbildningar och kvinnor dominerar på högskolorna och universitet. Men oavsett vad som händer så måste förändringarna ske på liberala villkor. Näringsfrihet och äganderätt utgör mänskliga rättigheter som trumfar politisk jämställdhetsaktivism i samhälle där det faktiskt råder lika rättigheter oavsett kön. Processerna är det viktiga, att saker och ting sker enligt spelets regler, inte utfallet mellan kollektiv. 4 Svensk Linje 1 • 007
Debatt Fager och framgångsrik Av Niclas Berggren och Henrik Jordahl Att skönhet fascinerar och berör är ett obestridligt faktum på många områden. Studier visar t ex att vackra människor på grund av sitt utseende behandlas bättre i skolan och får högre lön. Nationalekonomerna Niclas Berggren vid Ratio och Henrik Jordahl vid Institutet för Näringslivsforskning har studerat skönhetens betydelse i politiken. Deras resultat visar att vackra politiker får fler röster. Det har sagts att politiken är alltför personfixerad. Att sakfrågor och ideologi har hamnat i bakgrunden. Att väljarna är dåligt informerade och sållar bland partier och kandidater på ganska lösa grunder. Det är svårt att säga i vilken utsträckning detta stämmer. En sak står dock klar: vackra politiker får fler röster. För att studera skönhetens roll i politiken har vi tillsammans med Panu Poutvaara, en professor vid Helsingfors universitet, samlat in foton på 1 900 finska politiska kandidater. Dessa foton har sedan bedömts av 3 700 personer från Finland och av 6 300 personer från andra länder. Ibland får man höra att jämförelser av skönhet är meningslösa, eftersom skönheten sitter i betraktarens ögon. Och visst är skönhet en subjektiv upplevelse. Men det är en upplevelse som människor är förvånansvärt överens om. De svar vi har fått in visar att personer från olika länder i västvärlden är väldigt överens om vilka foton som visar vackra personer. Skönhet i mäns och kvinnors ögon Vi bad också deltagarna i studien att bedöma andra egenskaper än skönhet: Svensk Linje 1 • 007 kompetens, pålitlighet, trevlighet och intelligens. Mellan männens och kvinnornas bedömningar framträder en del notabla skillnader. Foton av kvinnliga kandidater får genomgående mer negativa omdömen av män än av kvinnor. För foton av manliga kandidater är skillnaderna mindre; det som sticker ut är att män finner manliga kandidater vackrare än vad kvinnor gör. En kvinnlig journalist på Göteborgs-Posten såg detta som talande för mäns självuppfattning. Vad gäller övriga egenskaper visar det sig att män ser de manliga kandidaterna som mer kompetenta och intelligenta och de kvinnliga kandidaterna som vackrare, trevligare och pålitligare. Kvinnorna i studien ger istället mer positiva omdömen till de kvinnliga kandidaterna över hela linjen, med undantag för intelligens, där ingen könsskillnad framträdde. Jämförelserna visar också att alla de fem egenskaper vi ställde frågor om är positivt korrelerade med varandra. Vi hittar med andra ord inget stöd för det så kallade ”dum blondin”-syndromet, enligt vilket vackra människor ser mindre intelligenta och kompetenta ut. Tvärtom ser alltså vackra människor smarta ut och detta gäller oavsett kön och ålder. Finland som studieobjekt Finland har ett proportionellt valsystem med val till en enkammarriksdag vart fjärde år. Av de 00 riksdagsledamöterna väljs 199 från fastlandet och en från Åland. Finska val är lämpliga att studera av flera olika skäl. För det första eftersom personvalet är obligatoriskt och helt avgörande för vilka kandidater som väljs. Några konkurrens- Vi hittar med andra ord inget stöd för det så kallade ”dum blondin”-syndromet 43
- Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
- Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
- Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
- Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
- Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
- Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
- Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
- Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
- Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
- Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
- Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
- Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
- Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
- Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
- Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
- Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
- Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
- Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
- Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
- Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
- Page 41: egränsats till nattväktarfunktion
- Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
- Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
- Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
- Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
- Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
- Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks
Debatt<br />
Fager <strong>och</strong><br />
framgångsrik<br />
Av Niclas Berggren <strong>och</strong> Henrik Jordahl<br />
Att skönhet fascinerar <strong>och</strong> berör är ett<br />
obestridligt faktum på många områden.<br />
Studier visar t ex att vackra människor<br />
på grund av sitt utseende behandlas<br />
bättre i skolan <strong>och</strong> får högre lön. Nationalekonomerna<br />
Niclas Berggren vid<br />
Ratio <strong>och</strong> Henrik Jordahl vid Institutet<br />
för Näringslivsforskning har studerat<br />
skönhetens betydelse i politiken. Deras<br />
resultat visar att vackra politiker får fler<br />
röster.<br />
Det har sagts att politiken är alltför personfixerad.<br />
Att sakfrågor <strong>och</strong> ideologi<br />
har hamnat i bakgrunden. Att väljarna är<br />
dåligt informerade <strong>och</strong> sållar bland partier<br />
<strong>och</strong> kandidater på ganska lösa grunder.<br />
Det är svårt att säga i vilken utsträckning<br />
detta stämmer. En sak står dock klar:<br />
vackra politiker får fler röster.<br />
För att studera skönhetens roll i politiken<br />
har vi tillsammans med Panu<br />
Poutvaara, en professor vid Helsingfors<br />
universitet, samlat in foton på 1 900<br />
finska politiska kandidater. Dessa foton<br />
har sedan bedömts av 3 700 personer<br />
från Finland <strong>och</strong> av 6 300 personer från<br />
andra länder.<br />
Ibland får man höra att jämförelser av<br />
skönhet är meningslösa, eftersom skönheten<br />
sitter i betraktarens ögon. Och visst<br />
är skönhet en subjektiv upplevelse. Men<br />
det är en upplevelse som människor är<br />
förvånansvärt överens om. De svar vi har<br />
fått in visar att personer från olika länder<br />
i västvärlden är väldigt överens om vilka<br />
foton som visar vackra personer.<br />
Skönhet i mäns <strong>och</strong> kvinnors ögon<br />
Vi bad också deltagarna i studien att<br />
bedöma andra egenskaper än skönhet:<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007<br />
kompetens, pålitlighet, trevlighet <strong>och</strong><br />
intelligens. Mellan männens <strong>och</strong> kvinnornas<br />
bedömningar framträder en del<br />
notabla skillnader. Foton av kvinnliga<br />
kandidater får genomgående mer negativa<br />
omdömen av män än av kvinnor. För foton<br />
av manliga kandidater är skillnaderna<br />
mindre; det som sticker ut är att män<br />
finner manliga kandidater vackrare än<br />
vad kvinnor gör. En kvinnlig journalist på<br />
Göteborgs-Posten såg detta som talande<br />
för mäns självuppfattning.<br />
Vad gäller övriga egenskaper visar det<br />
sig att män ser de manliga kandidaterna<br />
som mer kompetenta <strong>och</strong> intelligenta <strong>och</strong><br />
de kvinnliga kandidaterna som vackrare,<br />
trevligare <strong>och</strong> pålitligare. Kvinnorna i<br />
studien ger istället mer positiva omdömen<br />
till de kvinnliga kandidaterna över hela<br />
linjen, med undantag för intelligens, där<br />
ingen könsskillnad framträdde.<br />
Jämförelserna visar också att alla de<br />
fem egenskaper vi ställde frågor om är<br />
positivt korrelerade med varandra. Vi<br />
hittar med andra ord inget stöd för det<br />
så kallade ”dum blondin”-syndromet,<br />
enligt vilket vackra människor ser mindre<br />
intelligenta <strong>och</strong> kompetenta ut. Tvärtom<br />
ser alltså vackra människor smarta ut <strong>och</strong><br />
detta gäller oavsett kön <strong>och</strong> ålder.<br />
Finland som studieobjekt<br />
Finland har ett proportionellt valsystem<br />
med val till en enkammarriksdag vart<br />
fjärde år. Av de 00 riksdagsledamöterna<br />
väljs 199 från fastlandet <strong>och</strong> en från<br />
Åland. Finska val är lämpliga att studera<br />
av flera olika skäl.<br />
För det första eftersom personvalet är<br />
obligatoriskt <strong>och</strong> helt avgörande för vilka<br />
kandidater som väljs. Några konkurrens-<br />
Vi hittar med<br />
andra ord<br />
inget stöd<br />
för det så<br />
kallade ”dum<br />
blondin”-syndromet<br />
43
Change language