Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

More documents

Recommendations

Info

Uppenbarligen delar moderaterna feminismens första budord Debatt Nya moderata feministpartiet? Av Håkan Eriksson Marknadsekonomi och ökad jämställdhet är inte två oförenliga mål, men den nya moderata jämställdhetsretoriken riskerar att binda ris åt egen rygg. Att öppna för fördelningspolitiska överväganden utifrån en viss parameter – kön – kan rimligtvis leda till krav på fördelningspolitiska överväganden också i andra avseenden. Men utfallet är inte det viktiga, utan att processen sker enligt spelreglerna, skriver Håkan Eriksson, ansvarig för jämställdhets- och diskrimineringsfrågor på Svenskt Näringsliv. Moderaterna är inte ett feministiskt parti; ändå tycks man i allt väsentligt dela feminismens problembild. Det riskerar att bli bekymmersamt. Det är lätt att man hamnar på ett sluttande plan, där det ställs allt vidare krav på politiska åtgärder för att korrigera upplevda brister. Vad som framstår som särskilt överraskande är att många dessa jämställdhetspolitiska funderingar ofta kretsar kring frågor som har med det fria företagandets och marknadsekonomins innersta kärna att skaffa – bolagsstyrelsernas sammansättning och ägandets fördelning ifrågasätts. Det är oroande, för normalt brukar moderaterna vara det parti som är marknadsekonomins främsta tillskyndare. För en utomstående verkar det som om det stora marknadsliberala partiet gått vilse i någon annans politik. Påverka samhällsutvecklingen På moderaternas hemsida kan man till exempel under avsnittet om jämställdhet läsa: ”I dagens samhälle tvingas många kvinnor och män leva efter ’förtryckta manus’. Handlingar och beteenden tolkas också olika beroende på om det är en man eller kvinna som utför dem. Vi vill förändra det samhälle där kvinnor och män lever efter olika villkor”. Det framgår vidare att den ”Diskriminering[en] som sker mot kvinnor kan beskrivas i termer av strukturer, roller och grupper”. Uppenbarligen delar moderaterna feminismens första budord: Det existerar diskriminerande strukturer och en könsmaktsordning. Felet är, enligt moderaterna, att: ”Genussystemet beskär individers frihet. Vi ser att män och kvinnor i dagens samhälle inte har likvärdiga möjligheter. Med eller utan feministbegreppet som vapen vill vi förändra detta”. Tvång, lagstiftning och politiska åtgärder avvisas, men moderaterna vill ändå påverka samhällsutvecklingen i en bestämd riktning. Legitimerar krav på omfördelning? Det är förvisso väl att moderaternas avvisar tvångsåtgärder, men frågan är om inte moderaternas nymornade feminism ändå riskerar att få negativa konsekvenser för tilltron till marknadsekonomin och företagandet. För, en politik som talar om ”strukturer” och att grupper i samhället ”lever efter olika villkor”, undergräver inte den undermedvetet tilltron till äganderätten, företagens själbestämmande och rådande egendomsfördelning? Och att detta i sin tur legitimerar krav på omfördelning och ingrepp? Det ställer också frågan hur det moderata idealet ser ut och vad man avser att göra om ”obalansen” kvarstår. Anslaget det oroande Först bör några saker påpekas. Svenskt 38 Svensk Linje 1 • 007
Näringsliv är emot all diskriminering och i den mån diskriminering nu existerar är det bra att den bekämpas. Svenskt Näringsliv välkomnar också många av moderaternas förslag inom området. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen att det behövs fler kvinnliga företagare, ser fram emot avdrag för hushållsnära tjänster och instämmer fullständigt i att offentliga sektorn behöver avregleras så att sektorer där kvinnor är verksamma, till exempel vård och omsorg, öppnas upp för privat tjänsteföretagande. De sakpolitiska förslagen är därför i mångt och mycket bra. Det som oroar är därför inte de faktiska förslagen utan det är teorin, anslaget och problemformuleringen och de dörrar som detta resonemang kan öppna. Enter Anders Borg Moderaterna har sedan länge varit ivriga förespråkare och försvarare av marknadsekonomi, äganderätt, individualism, konkurrens och valfrihet, men moderater- Svensk Linje 1 • 007 Varje år gör brittiska Mercer en ranking av världens 350 bästa städer att leva i. Zürich har länge legat i topp och så även i år. Schweiz är intressant eftersom livskvaliteten där anses mycket hög och landet lockar såväl företag som människor. I diskussioner om regionalisering och decentralisering är därför Schweiz ett populärt exempel att titta på. I Sverige fattas ofta avgörande politiska beslut på nationell nivå där man dåligt känner till regionala utmaningar och möjligheter. Makten borde därför i högre grad ligga just på regional nivå. I ”Effektiva Svenska Regioner” presenteras ett nydanande sätt att se på frågan, med utgångspunkt i Schweiz och dess federativa modell. Beställ skriften kostnadsfritt från Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Att: Marie Voss. Tel 040-690 24 00 alt via e-post marie.voss@handelskammaren.com nas jämställdhetspolitik tar sin utgångspunkt i frågeställningar som strukturer, kollektiv och rättvis fördelning – den traditionella politikens raka motsats. Det får en onekligen att fundera över vart moderaterna är på väg. Finansminister Anders Borg, som själv kallar sig feminist, är en i många avseenden tongivande moderat. I sitt numera riksbekanta ”makromail” från mars förra året utvecklar han tankarna kring den moderata feminismen. Borg anser att ”genussystemet” värderar män högre än kvinnor och att det därför inte är förenligt med moderaternas frihetsbegrepp. Anders Borg skriver: ”Därmed skapar genussystemet en allvarlig ofrihet både för pojkar och flickor: Genussystemet hindrar individer från att göra ett genomtänkt och fritt val av livsprojekt… Att vara fri är att själv välja, inte att styras av andras vilja eller yttre faktorer… Om det föreligger socialt konstruerade könsroller, som hindrar eller styr individernas val, kan det utgöra en inskränkning av www.handelskammaren.com Effektiva Svenska Regioner Det får en onekligen att fundera över vart moderaterna är på väg. 39
Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
Page 37: punkt. Först och främst är luddi
Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks

Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?