Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
punkt. Först <strong>och</strong> främst är luddiga formuleringar<br />
som “lagstiftningens syfte” aldrig<br />
att föredra i lagtext. Att lagstiftaren (dvs<br />
riksdagen) inte tydligare visat på vad detta<br />
“syfte” är genom att skriva ut det explicit<br />
visar på en passivitet från lagstiftaren som<br />
är beklaglig för den skattskyldige som blir<br />
utsatt för lagen. Tillämpningsområdet<br />
för lagen är vidare otydligt, särskilt som<br />
begreppet inkomst inte är tydligt definierat<br />
i svensk rätt. Det lämnar också ett<br />
utrymme för tolkning till domstolar <strong>och</strong><br />
myndigheter som riskerar att utfalla på<br />
olika sätt i olika fall, vilket egentligen är<br />
oacceptabelt. Att Skatteverket ska vara<br />
båda lagtolkare <strong>och</strong> skatteindrivare är<br />
också problematiskt, vilket de flesta som<br />
haft med Skatteverket att göra på närmare<br />
håll kan vittna om.<br />
Grundlagsstridigt<br />
I det fall skatteflyktslagen, generalklausulen<br />
till trots, inte befinns tillämpbar har<br />
genom praxis utvecklats en metod från<br />
skattemyndigheternas sida som kallas<br />
genomsyn. I korthet går det ut på att<br />
myndigheten gör en djupare genomgång<br />
av omständigheterna i det enskilda fallet<br />
för att utröna vad det “egentliga” syftet<br />
med en transaktion eller konstruktion<br />
har varit.<br />
Genomsynen har kritiserats för att<br />
vara om möjligt än mer rättsosäker än<br />
skatteflyktslagen. Dels är det tveksamt<br />
om metoden är förenlig med skyddet<br />
mot godtycklig expropriation som är<br />
befäst i såväl den svenska grundlagen<br />
som FN:s deklaration om de mänskliga<br />
rättigheterna.<br />
Oförenligheten med grundlagen har<br />
lyfts fram av bland andra juristprofessorerna<br />
Lars AE Hjerner <strong>och</strong> Anders<br />
Hultqvist. Hultqvist lade 1995 fram<br />
sin avhandling Legalitetsprincipen vid<br />
inkomstbeskattningen. Det torde vara<br />
den mest gedigna genomgången av frågan<br />
inom svensk rätt, <strong>och</strong> Hultqvist deltar<br />
aktivt i skattedebatten.<br />
I avhandlingen påpekar Hultqvist bland<br />
annat att det är svårt att fastställa vad<br />
lagstiftarens intentioner eller syften är eller<br />
har varit, eftersom “lagstiftaren” inte<br />
är ett subjekt som kan tillskrivas något<br />
liknande ett syfte eller en vilja. Hultqvist<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007<br />
menar också att uttrycket “lagstiftningens<br />
grunder” är formulerat för att ge möjlighet<br />
till analog lagtillämpning, vilket<br />
annars är otillåtet såsom stridande mot<br />
legalitetsprincipen.<br />
Lata lagstiftare<br />
Det är ett tecken på lathet från lagstiftarens<br />
(politikernas) sida om man inte klarar<br />
av att formulera lagen på ett vettigt sätt<br />
för att komma till bukt med de problem<br />
man är ute efter att lösa, utan tar till trubbiga<br />
verktyg som generalklausuler. Inom<br />
ett för den enskilde så ingripande område<br />
som beskattningen torde det vara extra<br />
påkallat med extra rättssäkerhet.<br />
Därför borde skatteflyktslagen avskaffas,<br />
<strong>och</strong> regeringen ta sig en funderare på<br />
hur man kan lösa “problematiken” med<br />
skatteflykt på ett bättre sätt. Såväl moderaterna<br />
som folkpartiet har motionerat<br />
under 90-talet om att avskaffa skatteflyktslagen<br />
<strong>och</strong>/eller dess generalklausul, så<br />
det torde inte heller vara främmande för<br />
den sittande regeringen. Gör om, gör rätt<br />
helt enkelt.<br />
Inom ett för<br />
den enskilde<br />
så ingripande<br />
område som<br />
beskattningen<br />
torde det vara<br />
extra påkallat<br />
med extra<br />
rättssäkerhet.<br />
37