Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

More documents

Recommendations

Info

Debatt Staten har självklart ett intresse att stoppa sådana transaktioner. Avskaffa skatteflyktslagen Av Patrick Krassén Legalitetsprincipen är en grundbult i en fungerande rättsstat och måste upprätthållas på alla områden, även på beskattningens. Skatteflyktslagen, och i synnerhet dess generalklausul, lämnar alltför vida möjligheter för tolkning som gör tillämpningen rättsosäker för den enskilde. Skatteflyktslagen bör därför avskaffas, menar Patrick Krassén, ordförande för Högerjuristerna. “Inget straff utan lag”, heter det inom straffrätten. Meningen är ett uttryck för legalitetsprincipen – att ingrepp från statens sida måste baseras på befintlig lagstiftning för att vara förenlig med den demokratiska rättsstatens principer. Inom beskattningsrätten talar man om legalitetsprincipen som “Ingen skatt utan lag”; medborgare ska inte kunna påföras skatt godtyckligt. Detta utesluter också så kallad analog tillämpning av lagen, vilket förekommer exempelvis inom civilrätten. Under 1950-talet inleddes en debatt om hur staten skulle komma till rätta med det som kallades skatteflykt, vilket juridiskt definieras som att den skattskyldige vidtar civilrättsligt giltiga transaktioner och konstruktioner för att uppnå en “av lagstiftaren ej avsedd skattelindring”, som Gustaf Lindencrona uttryckte det. Det handlar helt enkelt om ett utnyttjande av kryphål i skattelagstiftningen som lagstiftaren inte förutsett. Staten har självklart ett intresse att stoppa sådana transaktioner. Då skattemyndigheterna inte kunde hantera skatteflyktsproblematiken genom gällande rätt stiftades 1980 (dvs av den dåvarande borgerliga regeringen) en ny lag, lagen om skatteflykt. Lagen innehöll en generalklausul som sade att förfaranden som stred mot “lagstiftningens grunder” var att anse som ogiltiga, om de medförde en skattefördel. Osäker rättstillämpning Problemet med generalklausulen i detta fall, liksom i andra, är att den gör rättstillämpningen oförutsägbar. Det är också det uttalade syftet – eftersom staten alltid ligger steget efter skatteplaneraren krävs att domstolarna har ett verktyg för att komma åt de konstruktioner som lagstiftaren inte kunnat förutse, var argumentet. Generalklausulen stärker också statens ställning gentemot den enskilde. En skattskyldig kan inte förutse om ett skatteupplägg är godtagbart eller ej från statens sida. Statens intresse är alltid att få in så mycket skattemedel som möjligt under gällande lagstiftning. En viss kompensation gavs genom att möjligheten till förhandsbesked för den skattskyldige infördes samtidigt, men det kan ändock inte sägas förta rättssäkerhetsproblemen med skatteflyktslagen, särskilt som skattelagstiftningen i Sverige är en veritabel snårskog. Skatteflyktslagen avskaffades av den borgerliga regeringen 1991, men återinfördes efter socialdemokraternas valvinst 1994. 1996 vidtogs en översyn av lagen som ledde till vissa förändringar av formuleringar i den, men grunddragen kvarstår. Principiella problem Det finns ett flertal problem med skatteflyktslagen, särskilt ur rättssäkerhetssyn- 36 Svensk Linje 1 • 007
punkt. Först och främst är luddiga formuleringar som “lagstiftningens syfte” aldrig att föredra i lagtext. Att lagstiftaren (dvs riksdagen) inte tydligare visat på vad detta “syfte” är genom att skriva ut det explicit visar på en passivitet från lagstiftaren som är beklaglig för den skattskyldige som blir utsatt för lagen. Tillämpningsområdet för lagen är vidare otydligt, särskilt som begreppet inkomst inte är tydligt definierat i svensk rätt. Det lämnar också ett utrymme för tolkning till domstolar och myndigheter som riskerar att utfalla på olika sätt i olika fall, vilket egentligen är oacceptabelt. Att Skatteverket ska vara båda lagtolkare och skatteindrivare är också problematiskt, vilket de flesta som haft med Skatteverket att göra på närmare håll kan vittna om. Grundlagsstridigt I det fall skatteflyktslagen, generalklausulen till trots, inte befinns tillämpbar har genom praxis utvecklats en metod från skattemyndigheternas sida som kallas genomsyn. I korthet går det ut på att myndigheten gör en djupare genomgång av omständigheterna i det enskilda fallet för att utröna vad det “egentliga” syftet med en transaktion eller konstruktion har varit. Genomsynen har kritiserats för att vara om möjligt än mer rättsosäker än skatteflyktslagen. Dels är det tveksamt om metoden är förenlig med skyddet mot godtycklig expropriation som är befäst i såväl den svenska grundlagen som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Oförenligheten med grundlagen har lyfts fram av bland andra juristprofessorerna Lars AE Hjerner och Anders Hultqvist. Hultqvist lade 1995 fram sin avhandling Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen. Det torde vara den mest gedigna genomgången av frågan inom svensk rätt, och Hultqvist deltar aktivt i skattedebatten. I avhandlingen påpekar Hultqvist bland annat att det är svårt att fastställa vad lagstiftarens intentioner eller syften är eller har varit, eftersom “lagstiftaren” inte är ett subjekt som kan tillskrivas något liknande ett syfte eller en vilja. Hultqvist Svensk Linje 1 • 007 menar också att uttrycket “lagstiftningens grunder” är formulerat för att ge möjlighet till analog lagtillämpning, vilket annars är otillåtet såsom stridande mot legalitetsprincipen. Lata lagstiftare Det är ett tecken på lathet från lagstiftarens (politikernas) sida om man inte klarar av att formulera lagen på ett vettigt sätt för att komma till bukt med de problem man är ute efter att lösa, utan tar till trubbiga verktyg som generalklausuler. Inom ett för den enskilde så ingripande område som beskattningen torde det vara extra påkallat med extra rättssäkerhet. Därför borde skatteflyktslagen avskaffas, och regeringen ta sig en funderare på hur man kan lösa “problematiken” med skatteflykt på ett bättre sätt. Såväl moderaterna som folkpartiet har motionerat under 90-talet om att avskaffa skatteflyktslagen och/eller dess generalklausul, så det torde inte heller vara främmande för den sittande regeringen. Gör om, gör rätt helt enkelt. Inom ett för den enskilde så ingripande område som beskattningen torde det vara extra påkallat med extra rättssäkerhet. 37
Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
Page 35: orgaren som väljer att deklarera v
Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks

Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?