Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

More documents

Recommendations

Info

Tema LO spenderar således både tid och resurser på att bestrida en politik som de facto gynnar de svenska lön- tagarna. Varför gnäller LO? Av Per Nilsson LO, liksom andra röster vänsterifrån, hävdar att den borgerliga regeringens politik missgynnar arbetstagare. I själva verket är det inte så, men LO måste påstå det, eftersom reformerna av a-kassan och medlemsavgiften i facket hotar de incitament som LO:s inflytande bygger på. Per Nilsson, student vid Politices Magister-programmet i Linköping och aktiv i Liberala Studenter, visar med hjälp av Mancur Olsens teorier att LO måste lägga om sin taktik för att inte tyna bort. ”Alliansregeringen bedriver en fackföreningsfientlig politik!” Wanja Lundby- Wedins ord dånar ut över Mynttorget. Det är mitt i december och 1 000 LO-medlemmar håller värmen uppe med glögg och applåder. Budskapet för dagens demonstration är ”Sänk inte a-kassan”. Men stämningen är också att något större än a-kassan står på spel. Alltsedan höstens val har en löpeld gått genom den svenska arbetarrörelsen. Från Olle Svenning på Aftonbladets ledarsida till LO-borgens topp har det med dystopisk, hotfull ton meddelats att den nya högerregeringen är ”löntagarfientlig”. Finns det någon saklig grund för detta påstående? Knappast. Alliansregeringens politik kommer att leda till ökade nettoinkomster för alla låg- och medelinkomsttagare, det vill säga för majoriteten av alla LO-anslutna medlemmar. LO spenderar således både tid och resurser på att bestrida en politik som de facto gynnar de svenska löntagarna. Varför? Intressegrupper liknar staten Den amerikanske ekonomen Mancur Olsen utvecklar i böckerna The Logic of Collective Actions och The Rise and Decline of Nations en teori kring intressegruppers organisation, agerande och konsekvenser för utformningen av samhällslivet. Olsens teori kan också på ett förtjänstfullt sätt förklara varför LO agerar som de gör – och hur detta handlande kommer att påverka organisationen i framtiden. Olsens insikt är att intressegrupper såsom fackföreningar, yrkessamfund och jordbruksorganisationer liknar staten i ett mycket viktigt avseende: De tjänster som dessa sammanslutningar erbjuder är kollektiva nyttigheter, precis som den offentliga sektorns tjänster; det vill säga, de tillfaller alla individer i en viss kategori eller grupp oavsett om individen bidragit till verksamheten eller inte. Statens insatser för miljöbekämpning, infrastrukturutveckling eller rättsväsende gagnar alla medborgare i ett visst land. På samma sätt ökar subventionen, som blir följden av jordbruksorganisationens lobbying, inkomsten för alla lantbrukare. Om inte individen är driven av ren altruism, finns det därför ingen rationell anledning att offra tid och pengar vare sig till staten eller till någon intressegrupp. Trots detta klassiska free rider-dilemma existerar både staten och intressegrupper. Hur kan det komma sig? Selektiva incitament Olsens svar är selektiva incitament. En belöning eller bestraffning som endast ges den individ som väljer att bidra – eller inte bidra – till verksamheten. Staten ger som bekant inga belöningar; möjligtvis tidigareläggs skatteåterbäringen ett par veckor för den teknikanpassade med- 34 Svensk Linje 1 • 007
orgaren som väljer att deklarera via Internet. Statens främsta selektiva incitament är istället bestraffning. I första hand en straffavgift och i sista hand fängelse väntar den medborgare som inte betalar in skatten i tid. Lobbyorganisationer har som tur är inte möjlighet att vidta denna typ av drastiska åtgärder, men bestraffning som selektivt incitament fyller ändå en mycket viktig funktion. Fackföreningarnas stridsåtgärder är typexempel på detta. De företag och individer som inte vill teckna kollektivavtal försätts i blockad. Strejkvakter ser dessutom till att arbetarna rättar in sig i leden och inte snyltjobbar. Även om stridsåtgärder kan vara effektiva är en intressegrupps viktigaste selektiva incitament ändå belöningar. Olsen pekar på fackföreningarnas medlemsförmåner: lägre försäkringspremier, bättre försäkringsvillkor och avdragsgilla medlemsavgifter. Alliansregeringens förslag går ut på att sänka a-kassans ersättning, avskaffa subventionen av a-kasseavgiften och slopa avdragsrätten för facklig medlemsavgift. Inte konstigt att LO protesterar. Incitamentet för den enskilda arbetaren att gå med i facket minskar kraftigt i och med regeringens politik. Givetvis vill LO behålla de positiva selektiva incitamenten, det vill säga medlemsförmånerna, som det övriga samhället finansierat åt dem. LO:s agerande är alltså i grund och botten en överlevnadsinstinkt: de vill helt enkelt inte tappa fler medlemmar. Att LO:s medlemmar får det bättre tack vare regeringens politik är av ringa eller inget intresse för organisationen. Svensk Linje 1 • 007 Utifrån Olsens teori om kollektivt agerande ser LO ut att gå en dyster framtid till mötes. Försämrade medlemsförmåner och ökade realinkomster som effekt av regeringens skattesänkningar kommer att leda till minskade medlemsantal och på sikt försämra LO:s inflytande över samhällslivet, vilket ytterligare kommer att minska individens incitament att ansluta sig till organisationen. LO måste plocka notan själv Den negativa spiralen kan endast brytas genom att medlemsförmånerna förbättras eller att LO använder sina stridsåtgärder hårdare och oftare. I klassisk gudfaderstil måste LO ge löntagarna ett ”erbjudande de inte kan motstå”. Antingen är erbjudandet så bra att ingen vill tacka nej, eller så vågar ingen tacka nej. Blockaden av salladsbaren Wild n’ Fresh visar med all tydlighet hur LO vill att erbjudandet skall tolkas. På lång sikt är detta ingen hållbar strategi. Dels leder blockader till dålig publicitet, dels är det staten som tillhandahåller stridsåtgärden. Den dag som opinionen mot denna typ av privilegierad maktutövning (vars like inte går att finna i svensk rätt) blir tillräckligt stor, kommer den också att försvinna. Så om LO på sikt inte vill tappa sitt inflytande över den svenska arbetsmarknaden krävs därför en kursomläggning. LO måste börja erbjuda attraktiva medlemsförmåner och stå för kostnaden själv. För så länge notan skickas till staten, kan folket alltid vägra att betala. I klassisk gudfaderstil måste LO ge löntagarna ett ”erbjudande de inte kan motstå”. 35
Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
Page 33: att skämma ut hela LO. När fallet
Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks

Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?