Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Det uppmärksammade fallet med salladsbaren Wild ’n Fresh är inte något undantag sten i olika OECD-länder är tendensen tydlig. Det finns ingen koppling mellan kollektivavtalens utbredningsgrad och arbetarnas löner som del av nationalinkomsten. Lönetagarna får en ungefär lika stor andel av det producerade mervärdet (ca 60 procent) i länder där drygt tio procent har kollektivavtal som i länder där kollektivavtalens anslutningsgrad liksom Sverige är över nittio procent. (Siffror från OECD.) Arbetarnas främsta skydd inom arbetsmarknaden tycks alltså inte vara facket. Det främsta skyddet är arbetarnas egen produktivitet i kombination med de marknadsmekanismer som tvingar företag att betala marknadsmässiga löner. Maktmissbruk satt i system Även om det vore sant att arbetarna behöver en arbetsmarknadslagstiftning som gör det möjligt för fackföreningarna att genom blockader tvinga storföretag att skriva på kollektivavtal, så används idag denna maktställning bortom all proportion. Fackföreningarna har satt maktmissbruk i system genom sina upprepade angrepp på småföretag. Det uppmärksammade fallet med sal- ladsbaren Wild n’ Fresh är inte något undantag, utan snarare regel på svensk arbetsmarknad. Skillnaden är att de flesta småföretagare inte vågar kämpa emot. En ensam näringsidkare med små resurser sätts emot mot en miljardorganisation som utan självbehärskning sätter hela sin tyngd mot dem som inte går med på alla fackets krav. Dessa krav är inte sällan orimliga. Till exempel kan små företag, vars anställda har utmärkta villkor och inte önskar något som helst samröre med facket, tvingas teckna kollektivavtal. Fackintresse kriteriet för moderat politik? Man kan ha respekt för att moderaterna gick till val på ett löfte att inte avskaffa den så kallade arbetsrätten. Men detta är inte samma sak som partiets nuvarande position att närmast försvara vad än facket gör, oavsett rimlighet eller effekt på samhällsekonomin. Det finns många exempel på de nya moderaternas omsvängning i denna fråga: När Vaxholmskonflikten var aktuell var moderatledaren Fredrik Reinfeldt initialt starkt kritisk till fackföreningarnas agerande och anklagade Byggnads för 3 Svensk Linje 1 • 007
att skämma ut hela LO. När fallet togs upp i EG-domstolen försvarade istället regeringen Reinfeldt Byggnads. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin ställde sig helt på fackföreningarnas sida i blockaden mot Wild n’ Fresh. I Ekots lördagsintervju 007-01-06 gjorde han följande uttalande: ”Det här är en legitim konflikt och man har rätt att göra så här. Jag kan inte se att alternativet hade varit bättre.” Händelseförloppet i denna konflikt var först hot om blockad, sedan verkställande av blockad och till sist att företagaren inte längre orkade och beslöt att sälja sin salladsbar. Alternativet hade varit att företagaren fortsatt driva sin verksamhet och att hennes medarbetare fortsatt arbeta med de villkor de kommit överens om och var nöjda med. Ändå tycks Littorin anse att alternativet är sämre än vad som skedde. I intervjun kritiserar den moderata arbetsmarknadsministern även näringsminister Maud Olofsson för att hon uttalat stöd för möjligheten att låta företag och anställda bestämma själva. Det tydligaste exemplet på hur långt moderaterna kan gå för att försvara fackföreningarnas maktsituation kommer från en intervju i TCO-tidningen. Där sätter Anders Borg i princip ett likhetstecken mellan att förespråka en fri arbetsmarknad och att arbeta mot facken. Tidningen noterar i artikeln att Borg ”för tankarna till vänsterdebattören Johan Ehrenberg, ofta anlitad av LO”. De svenska fackföreningarna har en oproportionerligt stark position i svensk arbetsmarknad och använder sin styrkeposition för att angripa småföretagare som inte följer deras vilja. De påtvingade kollektivavtalen får i princip samma effekt som statlig reglering och leder tillsammans med de faktiska regleringarna till att en stel arbetsmarknad skapas. Den reglerade arbetsmarknaden leder i sin tur till att sysselsättningen minskar och att marginaliserade grupper av arbetare trängs ut ur arbetsmarknaden. I syfte att stärka sin makt har även det parti som traditionellt tydligast stått för Svensk Linje 1 • 007 ekonomisk frihet nu kommit att sätta fackföreningarnas intressen i centrum. Den moderatledda regeringen har i princip abdikerat från sitt ansvar att beskydda svenska företagare och anställda från mäktiga organisationers maktmissbruk. Om regeringens mål om sänkt arbetslöshet, minskat utanförskap för invandrare och ungdomar och ökat nyföretagande ska nås är reformer av arbetsrätten viktiga. Fackföreningarnas oproportionerliga maktsituation måste åtgärdas och svensk arbetsmarknadslagstiftning behöver liberaliseras. Vi behöver naturligtvis ha respekt för att det finns starka särintressen inblandade. En försiktig reformpolitik kan vara den bästa vägen. Men att bli entusiastiska försvarare av systemet är knappast rätt strategi. Moderaternas nuvarande position i frågan kan varken betraktas som speciellt ärlig, logiskt sammanhängande, eller i linje med det samhällsansvar som Sverige har rätt att kräva av politiker oavsett parti. Källor: Botero, J, S Djankov, R Porta och F Lopez-De-Silanes ( 004) ”The Regulation of Labor”, The Quarterly Journal of Economics, 119, 4, s. 1339-138 . Heckman, J och C Pages ( 003) ”Law and Employment: Lessons from Latin America and the Caribbean” (NBER-C) National Bureau of Economic Research Conference Report. McCulloch, R och R Di Tella ( 005) “The Consequences of Labor Market Flexibility: Panel Evidence Based on Survey Data” European Economic Review, 49, 5, s. 1 5-1 59. ”Dyrare a-kassa dämpar lönekrav”, TCO-tidningen, 006-05-18. I syfte att stärka sin makt har även det parti som traditionellt tydligast stått för ekonomisk frihet nu kommit att sätta fackföreningarnas intressen i centrum. 33
- Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
- Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
- Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
- Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
- Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
- Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
- Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
- Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
- Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
- Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
- Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
- Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
- Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
- Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
- Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
- Page 31: kommer fram till att striktare regl
- Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
- Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
- Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
- Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
- Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
- Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
- Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
- Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
- Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
- Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
- Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks
Det uppmärksammade<br />
fallet med<br />
salladsbaren Wild<br />
’n Fresh är inte<br />
något undantag<br />
sten i olika OECD-länder är tendensen<br />
tydlig. Det finns ingen koppling mellan<br />
kollektivavtalens utbredningsgrad <strong>och</strong> arbetarnas<br />
löner som del av nationalinkomsten.<br />
Lönetagarna får en ungefär lika stor<br />
andel av det producerade mervärdet (ca<br />
60 procent) i länder där drygt tio procent<br />
har kollektivavtal som i länder där<br />
kollektivavtalens anslutningsgrad liksom<br />
Sverige är över nittio procent. (Siffror<br />
från OECD.)<br />
Arbetarnas främsta skydd inom arbetsmarknaden<br />
tycks alltså inte vara facket.<br />
Det främsta skyddet är arbetarnas egen<br />
produktivitet i kombination med de<br />
marknadsmekanismer som tvingar företag<br />
att betala marknadsmässiga löner.<br />
Maktmissbruk satt i system<br />
Även om det vore sant att arbetarna<br />
behöver en arbetsmarknadslagstiftning<br />
som gör det möjligt för fackföreningarna<br />
att genom blockader tvinga storföretag<br />
att skriva på kollektivavtal, så används<br />
idag denna maktställning bortom all<br />
proportion. Fackföreningarna har satt<br />
maktmissbruk i system genom sina upprepade<br />
angrepp på småföretag.<br />
Det uppmärksammade fallet med sal-<br />
ladsbaren Wild n’ Fresh är inte något<br />
undantag, utan snarare regel på svensk<br />
arbetsmarknad. Skillnaden är att de flesta<br />
småföretagare inte vågar kämpa emot.<br />
En ensam näringsidkare med små<br />
resurser sätts emot mot en miljardorganisation<br />
som utan självbehärskning<br />
sätter hela sin tyngd mot dem som inte<br />
går med på alla fackets krav. Dessa krav<br />
är inte sällan orimliga. Till exempel kan<br />
små företag, vars anställda har utmärkta<br />
villkor <strong>och</strong> inte önskar något som helst<br />
samröre med facket, tvingas teckna<br />
kollektivavtal.<br />
Fackintresse kriteriet för moderat politik?<br />
Man kan ha respekt för att moderaterna<br />
gick till val på ett löfte att inte avskaffa<br />
den så kallade arbetsrätten. Men detta<br />
är inte samma sak som partiets nuvarande<br />
position att närmast försvara vad<br />
än facket gör, oavsett rimlighet eller<br />
effekt på samhällsekonomin. Det finns<br />
många exempel på de nya moderaternas<br />
omsvängning i denna fråga:<br />
När Vaxholmskonflikten var aktuell<br />
var moderatledaren Fredrik Reinfeldt<br />
initialt starkt kritisk till fackföreningarnas<br />
agerande <strong>och</strong> anklagade Byggnads för<br />
3 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007
Change language