Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

More documents

Recommendations

Info

Höjda reallöner och hög sysselsättning hos medlemmarna står obevekligen vid någon punkt i vägen för varandra. Tema Det fackliga Janusansiktet Av Henrik Lindberg Sedan början av förra seklet har fackets position stärkts avsevärt – inte minst under de senaste decennierna, då fackets privilegier med statsmaktens goda minne blivit allt fler. Fil dr Henrik Lindberg, forskare vid Ratio, ger i denna artikel exempel på hur den svenska arbetsmarknaden förändrats under i synnerhet senare hälften av 1900-talet. De fackliga organisationerna utgör sedan åtminstone 100 år tillbaka en institutionaliserad kraft i det svenska samhället. Denna betydelse grundas inte minst på inflytandet över lönebildningen och frågor om arbetslivet, men fackföreningarna har också varit aktiva i att skapa och omforma den omgivning som styr näringslivet i stort. Dess roll och maktställning har därmed blivit kraftigt omdiskuterad. Dess effekter på ekonomin är och har varit föremål för ekonomernas intresse – om än utan att man nått någon enighet. En anledning till de divergerande åsikterna är att fackföreningarna inte bara har en utan två distinkta roller i det moderna samhället. Fackets två sidor Den ena sidan av fackföreningarna är den monopolistiska. Med de teoretiska glasögonen blir fackföreningarnas uppgift att begränsa konkurrensen mellan arbetstagarna och i ultimata fall; etablera ett utbudsmonopol på arbetsmarknaden. Förutsättningen för att överhuvudtaget kunna ha någon makt i avtalsförhandlingarna är att facket via olika mekanismer kan påverka utbudet av arbetskraft till företagen. Fackföreningarna kan då ses som en slags kartell, förvisso öppen för både in- och utträde, där syftet är att ge ökade reallöner åt sina medlemmar samt hög sysselsättning bland desamma. Höjda reallöner och hög sysselsättning hos medlemmarna står obevekligen vid någon punkt i vägen för varandra. Därför ser vi hur fackföreningar i olika länder kräver att arbetsstyrkan ska vara fackligt organiserad, s.k. organisationsklausuler ”closed shops”, eller för ökad protektionism för att skydda ”våra” jobb mot utländsk konkurrens. I Sverige har de fackliga organisationerna företrädesvis använt en annan form av konkurrensbegränsning, nämligen kollektivavtalen. Dessa avtal som sluts mellan ett kollektiv av anställda och en arbetsgivarpart (företag eller organisation) omöjliggör lönekonkurrens mellan arbetstagarna, organiserade som oorganiserade. Till saken hör att fackföreningarna ofrånkomligen utnyttjar sin maktställning för att gynna insiders, d.v.s. de redan organiserade väletablerade på arbetsmarknaden, medan outsiders, exempelvis ungdomar och invandrare, effektivt stängs ute från arbete. Monopolstyrkan kan emellertid också nyttjas för att tillgodose organisationens – och dess ledares – egna intressen snarare än medlemmarnas. Varför inte öppna munnen själv när de stekta sparvarna flyger förbi? Exit eller voice Den andra sidan av fackföreningarna handlar om att de effektivt uttrycker kollektiva opinioner, vilket nog snarare bidrar till att höja den ekonomiska effektiviteten. Detta resonemang bygger på att moderna samhällen har två grundläggande mekanismer för att lösa konflikter och ge miss- 4 Svensk Linje 1 • 007
nöjda medlemmar/konsumenter möjlighet att utöva påtryckningar. Den första av dessa är den klassiska marknadsmekanismen exit (sorti), eller individuell mobilitet. Den underbetalde arbetstagaren lämnar sitt arbete, den lurade bilköparen väljer en annan säljare än Hederlige Harry nästa gång och den bedragna hustrun kastar ut karlsloken. Den individuella mobiliteten på arbetsmarknaden med arbetstagare som rör sig mellan olika företag är en effektiv källa till förnyelse varigenom ogina arbetsgivare bestraffas och trängs undan från marknaden. Resurserna allokeras mer effektivt och nyttonivån antas öka. Emellertid finns också ett annat instrument för att hantera missnöje. Denna mekanism kallades voice (protest) av den amerikanske ekonomen Albert O Hirschman. Protest innebär att kunderna ger ett tydligt uttryck för sitt missnöje. Den underbetalde arbetstagaren tar upp en förhandling med sin arbetsgivare baserad på de argument som framläggs. Den lurade bilköparen åker tillbaka med sin nyinförskaffade skrotbil och hotar med en rättsprocess om bilkrängaren inte Svensk Linje 1 • 007 Makten åt folket! Vi ombildar allmännyttan. BROLIN OMBILDNING & FÖRVALTNING A B www.ombildning.se 08-402 10 00 petter.brolin@ombildning.se ger honom rätt. Den bedragna hustrun sätter sig ned för att diskutera problemen i äktenskapet istället för att ta ut skilsmässa. I en politisk kontext blir voice ett instrument där man diskuterar, förhandlar och röstar om saken snarare än att ta sin Mats ur skolan. Kollektiva nyttigheter På arbetsmarknaden är protesten synonymt med förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare om löner och ersättningar, arbetstider och andra arbetsvillkor, och det är i denna kontext som fackföreningarna har vuxit fram. Den ekonomiska logiken bakom detta är att kollektivt agerande, d.v.s. gemensamma förhandlingar, kan vara nödvändigt från arbetstagarnas sida. Ett skäl är att incitamenten för varje enskild arbetstagare att lägga ned tid och kraft på att förhandla om saker som gynnar alla arbetstagare vid arbetsplatsen är så små. Flera förhandlingsfrågor berör nämligen s.k. kollektiva nyttigheter (externaliteter). Inneboende i detta är att fackföreningarna I en politisk kontext blir voice ett instrument där man diskuterar, förhandlar och röstar om saken snarare än att ta sin Mats ur skolan. 5
Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
Page 17 and 18: alla andra stater i hela världen.
Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
Page 23: den svenska fackföreningsrörelsen
Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks

Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?