Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Höjda reallöner<br />
<strong>och</strong> hög<br />
sysselsättning<br />
hos medlemmarna<br />
står<br />
obevekligen<br />
vid någon<br />
punkt i vägen<br />
för varandra.<br />
Tema<br />
Det fackliga<br />
Janusansiktet<br />
Av Henrik Lindberg<br />
Sedan början av förra seklet har fackets<br />
position stärkts avsevärt – inte minst<br />
under de senaste decennierna, då fackets<br />
privilegier med stats<strong>makten</strong>s goda minne<br />
blivit allt fler. Fil dr Henrik Lindberg,<br />
forskare vid Ratio, ger i denna artikel<br />
exempel på hur den svenska arbetsmarknaden<br />
förändrats under i synnerhet<br />
senare hälften av 1900-talet.<br />
De fackliga organisationerna utgör sedan<br />
åtminstone 100 år tillbaka en institutionaliserad<br />
kraft i det svenska samhället.<br />
Denna betydelse grundas inte minst på<br />
inflytandet över lönebildningen <strong>och</strong> frågor<br />
om arbetslivet, men fackföreningarna har<br />
också varit aktiva i att skapa <strong>och</strong> omforma<br />
den omgivning som styr näringslivet<br />
i stort. Dess roll <strong>och</strong> maktställning har<br />
därmed blivit kraftigt omdiskuterad. Dess<br />
effekter på ekonomin är <strong>och</strong> har varit<br />
föremål för ekonomernas intresse – om<br />
än utan att man nått någon enighet. En<br />
anledning till de divergerande åsikterna<br />
är att fackföreningarna inte bara har en<br />
utan två distinkta roller i det moderna<br />
samhället.<br />
<strong>Facket</strong>s två sidor<br />
Den ena sidan av fackföreningarna är<br />
den monopolistiska. Med de teoretiska<br />
glasögonen blir fackföreningarnas uppgift<br />
att begränsa konkurrensen mellan<br />
arbetstagarna <strong>och</strong> i ultimata fall; etablera<br />
ett utbudsmonopol på arbetsmarknaden.<br />
Förutsättningen för att överhuvudtaget<br />
kunna ha någon makt i avtalsförhandlingarna<br />
är att facket via olika mekanismer<br />
kan påverka utbudet av arbetskraft till<br />
företagen. Fackföreningarna kan då ses<br />
som en slags kartell, förvisso öppen för<br />
både in- <strong>och</strong> utträde, där syftet är att<br />
ge ökade reallöner åt sina medlemmar<br />
samt hög sysselsättning bland desamma.<br />
Höjda reallöner <strong>och</strong> hög sysselsättning<br />
hos medlemmarna står obevekligen vid<br />
någon punkt i vägen för varandra. Därför<br />
ser vi hur fackföreningar i olika länder<br />
kräver att arbetsstyrkan ska vara fackligt<br />
organiserad, s.k. organisationsklausuler<br />
”closed shops”, eller för ökad protektionism<br />
för att skydda ”våra” jobb mot<br />
utländsk konkurrens.<br />
I Sverige har de fackliga organisationerna<br />
företrädesvis använt en annan form<br />
av konkurrensbegränsning, nämligen<br />
kollektivavtalen. Dessa avtal som sluts<br />
mellan ett kollektiv av anställda <strong>och</strong> en arbetsgivarpart<br />
(företag eller organisation)<br />
omöjliggör lönekonkurrens mellan arbetstagarna,<br />
organiserade som oorganiserade.<br />
Till saken hör att fackföreningarna<br />
ofrånkomligen utnyttjar sin maktställning<br />
för att gynna insiders, d.v.s. de redan<br />
organiserade väletablerade på arbetsmarknaden,<br />
medan outsiders, exempelvis<br />
ungdomar <strong>och</strong> invandrare, effektivt stängs<br />
ute från arbete. Monopolstyrkan kan<br />
emellertid också nyttjas för att tillgodose<br />
organisationens – <strong>och</strong> dess ledares – egna<br />
intressen snarare än medlemmarnas. Varför<br />
inte öppna munnen själv när de stekta<br />
sparvarna flyger förbi?<br />
Exit eller voice<br />
Den andra sidan av fackföreningarna handlar<br />
om att de effektivt uttrycker kollektiva<br />
opinioner, vilket nog snarare bidrar<br />
till att höja den ekonomiska effektiviteten.<br />
Detta resonemang bygger på att moderna<br />
samhällen har två grundläggande mekanismer<br />
för att lösa konflikter <strong>och</strong> ge miss-<br />
4 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007
Change language