Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Det är förvånande att inte heller den nya regeringen accepterar de fördrag Sverige har undertecknat. sätts för blockader kan i princip tillgripa lockout av fackförbundens medlemmar på olika arbetsplatser. För svenska företag råder därmed en principiell balans med fackförbunden. Utländska företag kan däremot inte vidta lockout av de svenska fackförbundens medlemmar på deras arbetsplatser. Anledningen är att det normalt inte finns några svenska medlemmar mot vilka det utländska företaget kan vidta lockout. Den balans i fråga om kollektiva åtgärder som gäller för svenska företag saknas därmed för utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige. Dubbla stolar Ett grundläggande problem är att svenska fackförbund enbart företräder sina egna medlemmar och inte de utländska arbetstagarna. Svenska fackförbund sitter på två stolar samtidigt. Det ligger nämligen nära till hands för dem att agera så att utländska företags verksamhet försvåras. Därigenom gynnas svenska arbetstagare. Fackförbund är fria att agera precis som de vill och är inte bundna av några lagregler när de framställer avtalskrav och vidtar blockader. Fackförbundens hårdhänta agerande har skapat problemen för den svenska modellen. Fackförbunden påstår ofta att deras mål är att utländska arbetstagare får samma villkor som svenskar. En riktigare beskrivning finns att läsa på LO-TCO Rättsskydds hemsida: ”Vårt mål är att alla arbetsgivare som har verksamhet i Sverige ska ha kollektivavtal. Då slipper de skötsamma arbetsgivarna bli utkonkurrerade och våra medlemmar kan behålla jobben.” Det övergripande syftet för svenska fackförbund är således att medlemmarna, svenska arbetstagare, skall kunna behålla sina arbeten. Händelserna i Vaxholm visar just hur Byggnads ställde oproportionella avtalskrav, skrek ”Go home” åt de utländska arbetarna och slutligen lyckades med blockaden. Letterna blev arbetslösa och svenska byggnadsarbetare övertog jobben. Om politik, juridik och rättsstatlighet Vaxholmsfallet handlar om en konflikt mellan ett särpräglat nationellt rättssystem, det svenska, och EG-rätten. Det är alldeles klart att den svenska modellen inte uppfyller EG-rättens krav. Men Sverige är enligt de fördrag som har undertecknats med EU skyldigt att tillämpa EG-rätten framför sina egna regler. Det sätt på vilket den tidigare regeringen liksom den nuvarande förvarar den svenska arbetsmarknadsmodellen utan att acceptera att någon justering måste ske med hänsyn till EG-rätten är utslag av bristande intellektuell analys samt fackföreningsrörelsens överdrivna makt över sinnena. Fackföreningsrörelsen uppvisar nationalism och protektionism. Det är förvånande att inte heller den nya regeringen accepterar de fördrag Sverige har undertecknat. När arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin uttalar att ”regler som inte ger nya jobb är ointressanta” (Lag & Avtal 006 nr 1 ) glömmer han att Sverige är rättsligt förpliktat att tillämpa EG-rätten. I en rättsstat skall lagarna gälla, även de som inte uppskattas av politiker eller fackföreningsrörelsen. Det borde gälla även i Sverige. 18 Svensk Linje 1 • 007
Tema Det vitryska fackföreningslivet Av Gunilla Davidsson I Sverige kan man anse att fackföreningarna har för mycket makt, men i vissa länder är rätten att organisera sig som arbetstagare starkt kringskuren. Gunilla Davidsson, generalsekreterare för Swedish International Liberal Center (SILC), skriver här om fackföreningarnas situation i Vitryssland. I Vitryssland, ett land inte längre bort än en dryg timmes flygresa, ser vardagen helt annorlunda ut mot den som vi svenskar är vana vid. Allt som rör någon form av aktivism som inte tilltalar den vitryska regimen bestraffas med allt från administrativa straff i form av dryga böter som ingen har råd att betala, till fängelsestraff mellan allt från fem dagar till fem år. Detta gäller oavsett om du vill engagera dig i en religiös rörelse som är obekväm för staten, en ungdomsorganisation som inte stödjer president Aleksander Lukasjenka, ett politiskt parti eller en oberoende fackförening. Något sådant som en oberoende vitrysk fackförening är lika omöjligt som en oberoende vitrysk tidning eller en oberoende vitrysk nyhetskanal. Svensk Linje 1 • 007 Rent tekniskt sett erkänner den vitryska författningen arbetares rättigheter att bilda och gå med i fackföreningar, men i praktiken så existerar endast FPB (Federatsija Profsojuzov Belarusi) som är den enda officiella fackföreningsrörelsen i Vitryssland. De oberoende fackföreningar som fortfarande är registrerade lever under svåra villkor och kämpar dagligen för överlevnad. Hinder för facklighet De vitryska arbetarnas rättigheter har gradvis försämrats för varje år sedan Lukasjenka kom till makten 1996. I januari 1999 kom presidentens dekret nr som innebar att alla dåvarande fackföreningar skulle omregistrera sig. De nya kraven på registreringen innefattar bl.a. att den officiella adressen till företagets ledning skulle uppges och de fackliga ledarna får inte uppge sina hemadresser. Till detta behövs också ett godkännande brev från företagsledningen något som är väldigt svårt att få till stånd. Man har infört orimligt höga krav på ett minsta antal grundande medlemmar och en namnlista måste skickas till justitieministeriet. De oberoende fackföreningar som fortfarande är registrerade lever under svåra villkor och kämpar dagligen för överlevnad. 19
- Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
- Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
- Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
- Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
- Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
- Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
- Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
- Page 15 and 16: skyldig att ingripa. Laval väckte
- Page 17: alla andra stater i hela världen.
- Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
- Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
- Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
- Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
- Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
- Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
- Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
- Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
- Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
- Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
- Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
- Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
- Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
- Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
- Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
- Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
- Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
- Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks
Tema<br />
Det vitryska<br />
fackföreningslivet<br />
Av Gunilla Davidsson<br />
I Sverige kan man anse att fackföreningarna<br />
har för mycket makt, men i vissa<br />
länder är rätten att organisera sig som<br />
arbetstagare starkt kringskuren. Gunilla<br />
Davidsson, generalsekreterare för Swedish<br />
International Liberal Center (SILC),<br />
skriver här om fackföreningarnas situation<br />
i Vitryssland.<br />
I Vitryssland, ett land inte längre bort än<br />
en dryg timmes flygresa, ser vardagen helt<br />
annorlunda ut mot den som vi svenskar<br />
är vana vid. Allt som rör någon form av<br />
aktivism som inte tilltalar den vitryska<br />
regimen bestraffas med allt från administrativa<br />
straff i form av dryga böter som<br />
ingen har råd att betala, till fängelsestraff<br />
mellan allt från fem dagar till fem år.<br />
Detta gäller oavsett om du vill engagera<br />
dig i en religiös rörelse som är obekväm<br />
för staten, en ungdomsorganisation som<br />
inte stödjer president Aleksander Lukasjenka,<br />
ett politiskt parti eller en oberoende<br />
fackförening.<br />
Något sådant som en oberoende vitrysk<br />
fackförening är lika omöjligt som en oberoende<br />
vitrysk tidning eller en oberoende<br />
vitrysk nyhetskanal.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007<br />
Rent tekniskt sett erkänner den vitryska<br />
författningen arbetares rättigheter<br />
att bilda <strong>och</strong> gå med i fackföreningar,<br />
men i praktiken så existerar endast FPB<br />
(Federatsija Profsojuzov Belarusi) som är<br />
den enda officiella fackföreningsrörelsen<br />
i Vitryssland. De oberoende fackföreningar<br />
som fortfarande är registrerade lever<br />
under svåra villkor <strong>och</strong> kämpar dagligen<br />
för överlevnad.<br />
Hinder för facklighet<br />
De vitryska arbetarnas rättigheter har<br />
gradvis försämrats för varje år sedan Lukasjenka<br />
kom till <strong>makten</strong> 1996. I januari<br />
1999 kom presidentens dekret nr som<br />
innebar att alla dåvarande fackföreningar<br />
skulle omregistrera sig. De nya kraven<br />
på registreringen innefattar bl.a. att den<br />
officiella adressen till företagets ledning<br />
skulle uppges <strong>och</strong> de fackliga ledarna får<br />
inte uppge sina hemadresser. Till detta<br />
behövs också ett godkännande brev från<br />
företagsledningen något som är väldigt<br />
svårt att få till stånd. Man har infört<br />
orimligt höga krav på ett minsta antal<br />
grundande medlemmar <strong>och</strong> en namnlista<br />
måste skickas till justitieministeriet.<br />
De oberoende<br />
fackföreningar<br />
som fortfarande<br />
är<br />
registrerade<br />
lever under<br />
svåra villkor<br />
<strong>och</strong> kämpar<br />
dagligen för<br />
överlevnad.<br />
19
Change language