Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
alla andra stater i hela världen.<br />
För det fjärde var stridsåtgärderna i<br />
detta fall en konsekvens av att Sverige<br />
med avseende på utstationerade arbetstagares<br />
löner endast ofullständigt har<br />
infört ett viktigt EG-direktiv i svensk<br />
rätt, utstationeringsdirektivet. Enligt<br />
detta skall det finnas en minimilön i lag<br />
eller allmängiltigförklarade kollektivavtal<br />
i varje medlemsstat. Gästande företag<br />
kan då få kännedom om minimilönen i<br />
förväg <strong>och</strong> likabehandling uppnås. Sverige<br />
struntade emellertid i att införa denna<br />
regel <strong>och</strong> har överlåtit åt svenska fackförbund<br />
att utkräva vilka löner som helst.<br />
För det femte saknas i svensk rätt helt<br />
garantier för att de grundläggande rättigheter<br />
som följer av EG-rätten respekteras.<br />
Den svenska arbetsmarknadsmodellen<br />
innehåller inga som helst garantier för<br />
att krav som ställs på gästande företag är<br />
förutsebara, proportionella <strong>och</strong> att det<br />
gästande företaget inte diskrimineras i<br />
förhållande till svenska företag. Slutligen<br />
måste alla åtgärder <strong>och</strong> krav som ställs<br />
på företag enligt EG-rätten kunna prövas<br />
i domstol. Enligt svensk rätt saknar domstolar<br />
i princip rätt att inskränka fackliga<br />
blockader.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007<br />
På nästan varje punkt är den svenska<br />
arbetsmarknadsmodellen oförenlig med<br />
EG-rätten.<br />
Utländska företag har svagare position<br />
Ett grundläggande problem med den<br />
svenska arbetsmarknadsmodellen är att<br />
utländska företag i praktiken har en mycket<br />
svagare position än svenska företag.<br />
Den svenska arbetsmarknaden medger en<br />
viss flexibilitet beträffande anställningsvillkor.<br />
<strong>Svensk</strong>a politiker uttalar ofta att<br />
denna flexibilitet är bra. Det kanske den<br />
är – för svenska företag. <strong>Svensk</strong>a företag<br />
kan nämligen utnyttja komplicerade<br />
förhandlingar om kollektivavtal för att<br />
åstadkomma olika typer av förbättringar<br />
av villkoren.<br />
För utländska företag innebär flexibiliteten<br />
enbart nackdelar. Utländska<br />
företag har i alla avseenden en svagare<br />
position än svenska. De kan redan med<br />
hänsyn till språkliga svårigheter de facto<br />
inte genomföra några reella förhandlingar<br />
om villkor som förekommer i svenska<br />
kollektivavtal.<br />
En ytterligare skillnad gäller svenska<br />
<strong>och</strong> utländska företags möjligheter till<br />
svarsåtgärder. <strong>Svensk</strong>a företag som ut-<br />
På nästan varje<br />
punkt är den<br />
svenska arbetsmarknadsmodellen<br />
oförenlig med EGrätten.<br />
17