Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten - Svensk Linje
Mötet på UD förbereddes tillsammans med Byggnads jurister. Laval tillfrågades inte om sin uppfattning. domstolen måste händelserna i Vaxholm te sig mycket svårbegripliga. Hur kan stridsåtgärder förekomma med syfte att en viss grupp arbetare skall få ett kollektivavtal, när de berörda arbetarna motsätter sig dessa stridsåtgärder? Hur kan sympatiåtgärder förekomma utan någon begränsning och utan någon möjlighet till domstolskontroll? Det svenska rättsläget är fullständigt unikt internationellt sett. De politiska kampanjerna För Byggnads och LO stod mycket på spel. Eftersom händelserna i Vaxholm kunde väcka sympati för företaget om de blev kända i Europa gällde det att försöka påverka andra medlemsstater och skapa ett politiskt tryck. Lilla Lavals försök att våga trotsa det svenska facket hade väckt mäktiga intressen till liv. Den europeiska fackföreningsrörelsen engagerades och ETUC (European Trade Union Confederation) stödde helhjärtat sina svenska medlemmar. Byggnads advokater utarbetade en promemoria om fallet som på sju språk är tillgänglig på ETUC:s hemsida. Informationen där är klart vilseledande. Bland annat påstås att det inte förekom några fysiska hinder i Vaxholm vilket är fel. Inte heller nämns att de lettiska arbetarna motsatte sig blockaden, att Byggnads inte hade någon medlem på arbetsplatsen och att AD har godtagit de lettiska kollektivavtalen. Även den förra regeringen har bedrivit en liten kampanj. UD kallade i december 005 ett tiotal medlemsstater till informationsmöte i Stockholm och skrev i sin inbjudan att det vore värdefullt med ett bidrag från många regeringar till EG-domstolen i detta fall. Mötet på UD förbereddes tillsammans med Byggnads jurister. Laval tillfrågades inte om sin uppfattning. Så bäddade regeringen för påverkan på EG-domstolen med politiskt tryck från andra medlemsstater. Kampanjerna är del av en starkt nationalistisk och protektionistisk motreaktion i Sverige. Förhoppningsvis kommer Laval att få en rättvis prövning i EG-domstolen. Även där har Byggnads framfört oriktiga påståenden, till exempel att Laval skulle vara bulvan för Svenskt Näringsliv. Fackföreningsrörelsen och regeringen har låtit förstå att fallet allvarligt kan inskränka europeiska fackförbunds rätt att vidta fackliga stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal för sina medlemmar. Detta är fel. Målet gäller istället den principiella frågan om det är tillåtet enligt EG-rätten att flera svenska fackförbund vidtar så obegränsade blockadåtgärder mot ett gästande företag, att företagets möjligheter att utnyttja sin rätt enligt EG-rätten att verka i Sverige omöjliggörs och görs beroende av fackförbundens godtycke. Egenartade förhållanden De avgörande frågorna i fallet beror på svenska förhållanden som är helt egenartade. För det första ingick i de kollektiva åtgärderna ingen strejk. Blockaden vidtogs av flera svenska fackförbund och utfördes av professionellt anställd personal som har till arbetsuppgift att bevaka utländska företag. För det andra genomfördes blockaden mot de berörda, lettiska arbetarnas vilja. Inga andra arbetstagare berördes av kraven. För det tredje har fackförbunden i Sverige en så långtgående rätt att vidta stridsåtgärder att den saknar motstycke i 16 Svensk Linje 1 • 007
alla andra stater i hela världen. För det fjärde var stridsåtgärderna i detta fall en konsekvens av att Sverige med avseende på utstationerade arbetstagares löner endast ofullständigt har infört ett viktigt EG-direktiv i svensk rätt, utstationeringsdirektivet. Enligt detta skall det finnas en minimilön i lag eller allmängiltigförklarade kollektivavtal i varje medlemsstat. Gästande företag kan då få kännedom om minimilönen i förväg och likabehandling uppnås. Sverige struntade emellertid i att införa denna regel och har överlåtit åt svenska fackförbund att utkräva vilka löner som helst. För det femte saknas i svensk rätt helt garantier för att de grundläggande rättigheter som följer av EG-rätten respekteras. Den svenska arbetsmarknadsmodellen innehåller inga som helst garantier för att krav som ställs på gästande företag är förutsebara, proportionella och att det gästande företaget inte diskrimineras i förhållande till svenska företag. Slutligen måste alla åtgärder och krav som ställs på företag enligt EG-rätten kunna prövas i domstol. Enligt svensk rätt saknar domstolar i princip rätt att inskränka fackliga blockader. Svensk Linje 1 • 007 På nästan varje punkt är den svenska arbetsmarknadsmodellen oförenlig med EG-rätten. Utländska företag har svagare position Ett grundläggande problem med den svenska arbetsmarknadsmodellen är att utländska företag i praktiken har en mycket svagare position än svenska företag. Den svenska arbetsmarknaden medger en viss flexibilitet beträffande anställningsvillkor. Svenska politiker uttalar ofta att denna flexibilitet är bra. Det kanske den är – för svenska företag. Svenska företag kan nämligen utnyttja komplicerade förhandlingar om kollektivavtal för att åstadkomma olika typer av förbättringar av villkoren. För utländska företag innebär flexibiliteten enbart nackdelar. Utländska företag har i alla avseenden en svagare position än svenska. De kan redan med hänsyn till språkliga svårigheter de facto inte genomföra några reella förhandlingar om villkor som förekommer i svenska kollektivavtal. En ytterligare skillnad gäller svenska och utländska företags möjligheter till svarsåtgärder. Svenska företag som ut- På nästan varje punkt är den svenska arbetsmarknadsmodellen oförenlig med EGrätten. 17
- Page 1 and 2: Nr 1 2007 TEMA: Facket och makten S
- Page 3 and 4: Innehåll Ledare 4 Förbundsordför
- Page 5 and 6: I förnuftets tjänst Ratio är ett
- Page 7 and 8: naturligtvis inte särdeles förvå
- Page 9 and 10: Bomber Former Head of Government H
- Page 11 and 12: Kan ett lokalt företag ha en globa
- Page 13 and 14: Svensk Linje 1 • 007 Facket och m
- Page 15: skyldig att ingripa. Laval väckte
- Page 19 and 20: Tema Det vitryska fackföreningsliv
- Page 21 and 22: hade fullt upp med att skicka nya r
- Page 23 and 24: den svenska fackföreningsrörelsen
- Page 25 and 26: nöjda medlemmar/konsumenter möjli
- Page 27 and 28: En viktig ingrediens var att de ans
- Page 29 and 30: gör hon ju allt på en gång - uta
- Page 31 and 32: kommer fram till att striktare regl
- Page 33 and 34: att skämma ut hela LO. När fallet
- Page 35 and 36: orgaren som väljer att deklarera v
- Page 37 and 38: punkt. Först och främst är luddi
- Page 39 and 40: Näringsliv är emot all diskrimine
- Page 41 and 42: egränsats till nattväktarfunktion
- Page 43 and 44: Debatt Fager och framgångsrik Av N
- Page 45 and 46: In memoriam Den före detta preside
- Page 47 and 48: Recension En studie i smaklöshet H
- Page 49 and 50: nerat i detalj. Självmordet var in
- Page 51 and 52: trollerandet skulle bli dyrare än
- Page 53 and 54: i avtalspensionen, göra att det ä
- Page 55 and 56: Föreningar FMS Malmö Anders Eriks
Mötet på UD<br />
förbereddes<br />
tillsammans med<br />
Byggnads jurister.<br />
Laval tillfrågades<br />
inte om sin uppfattning.<br />
domstolen måste händelserna i Vaxholm<br />
te sig mycket svårbegripliga. Hur kan<br />
stridsåtgärder förekomma med syfte att<br />
en viss grupp arbetare skall få ett kollektivavtal,<br />
när de berörda arbetarna motsätter<br />
sig dessa stridsåtgärder? Hur kan<br />
sympatiåtgärder förekomma utan någon<br />
begränsning <strong>och</strong> utan någon möjlighet till<br />
domstolskontroll? Det svenska rättsläget<br />
är fullständigt unikt internationellt sett.<br />
De politiska kampanjerna<br />
För Byggnads <strong>och</strong> LO stod mycket på<br />
spel. Eftersom händelserna i Vaxholm<br />
kunde väcka sympati för företaget om<br />
de blev kända i Europa gällde det att<br />
försöka påverka andra medlemsstater<br />
<strong>och</strong> skapa ett politiskt tryck. Lilla Lavals<br />
försök att våga trotsa det svenska<br />
facket hade väckt mäktiga intressen till<br />
liv. Den europeiska fackföreningsrörelsen<br />
engagerades <strong>och</strong> ETUC (European Trade<br />
Union Confederation) stödde helhjärtat<br />
sina svenska medlemmar. Byggnads advokater<br />
utarbetade en promemoria om<br />
fallet som på sju språk är tillgänglig på<br />
ETUC:s hemsida. Informationen där är<br />
klart vilseledande. Bland annat påstås<br />
att det inte förekom några fysiska hinder<br />
i Vaxholm vilket är fel. Inte heller nämns<br />
att de lettiska arbetarna motsatte sig<br />
blockaden, att Byggnads inte hade någon<br />
medlem på arbetsplatsen <strong>och</strong> att AD har<br />
godtagit de lettiska kollektivavtalen.<br />
Även den förra regeringen har bedrivit<br />
en liten kampanj. UD kallade i december<br />
005 ett tiotal medlemsstater till informationsmöte<br />
i Stockholm <strong>och</strong> skrev i<br />
sin inbjudan att det vore värdefullt med<br />
ett bidrag från många regeringar till<br />
EG-domstolen i detta fall. Mötet på UD<br />
förbereddes tillsammans med Byggnads<br />
jurister. Laval tillfrågades inte om sin<br />
uppfattning. Så bäddade regeringen för<br />
påverkan på EG-domstolen med politiskt<br />
tryck från andra medlemsstater.<br />
Kampanjerna är del av en starkt nationalistisk<br />
<strong>och</strong> protektionistisk motreaktion i<br />
Sverige. Förhoppningsvis kommer Laval<br />
att få en rättvis prövning i EG-domstolen.<br />
Även där har Byggnads framfört oriktiga<br />
påståenden, till exempel att Laval skulle<br />
vara bulvan för <strong>Svensk</strong>t Näringsliv.<br />
Fackföreningsrörelsen <strong>och</strong> regeringen<br />
har låtit förstå att fallet allvarligt kan<br />
inskränka europeiska fackförbunds rätt<br />
att vidta fackliga stridsåtgärder för att få<br />
till stånd kollektivavtal för sina medlemmar.<br />
Detta är fel.<br />
Målet gäller istället den principiella<br />
frågan om det är tillåtet enligt EG-rätten<br />
att flera svenska fackförbund vidtar så<br />
obegränsade blockadåtgärder mot ett gästande<br />
företag, att företagets möjligheter<br />
att utnyttja sin rätt enligt EG-rätten att<br />
verka i Sverige omöjliggörs <strong>och</strong> görs beroende<br />
av fackförbundens godtycke.<br />
Egenartade förhållanden<br />
De avgörande frågorna i fallet beror på<br />
svenska förhållanden som är helt egenartade.<br />
För det första ingick i de kollektiva åtgärderna<br />
ingen strejk. Blockaden vidtogs<br />
av flera svenska fackförbund <strong>och</strong> utfördes<br />
av professionellt anställd personal som<br />
har till arbetsuppgift att bevaka utländska<br />
företag.<br />
För det andra genomfördes blockaden<br />
mot de berörda, lettiska arbetarnas<br />
vilja. Inga andra arbetstagare berördes<br />
av kraven.<br />
För det tredje har fackförbunden i<br />
Sverige en så långtgående rätt att vidta<br />
stridsåtgärder att den saknar motstycke i<br />
16 <strong>Svensk</strong> <strong>Linje</strong> 1 • 007
Change language