Projektmaterial - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

Projektmaterial 

ITIS-PROJEKTET 

Jämshögs folkhögskola 

Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser 

Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 

www.resurs.folkbildning.net

ITIS 

Jämshögs Folkhögskolas 

S pr proj pr 

ITiSprojekt 

oj ojekt oj 

Jäms Jämshögs Jäms högs F FFol 

F k högs högskol högs a 

A llmän llmänna llmän a l llinj 

l nj njen nj 

Social pe pedagogis pe is iska is a l llinj 

l nj njen nj 

Mediali nj njen nj 

Frit it itidsle it le ledar le ar arutb ar tb tbil tb il ildningen 

il 

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Jämshögs Folkhögskolas ITiSprojekt 

ITiS iS iSans iS ans ansvar ans ar arig ar g h hhar 

h ar o oordet............................. 

o ............................. 3 

Hel el ela el a s sskol 

s an 

an 

Inledning, syfte, frågeställnigar .......................................................................... 5 

Allmän llmän llmänna llmän a l llinj 

l nj njen/S nj n/S n/Social n/S pe pedagogis pe is iska is a l llinj 

l nj njen...... nj n...... 

n...... 6 

Bakgrund, syfte, projekt 1......................................................................... 7 

Projekt 2......................................... ......................................................... 8 

Projekt 3, projekt 4, ett utvecklingsprojekt ............................................... 9 

Ett genomförandeprojekt......................................................................... 10 

Diskussion............................................................................................... 11 

Reflektion, ............................................................................................... 12 

Mediali nj 

nj 

njen..................................................................................................................... 13 

Bakgrund, syfte, genomförande, projekt 1................................................................. 14 

Projekt 2 ............................................................................................... 15 

Projekt 3..................................................................................................... 16 

Projekt 4...................................................................................................... 17 

Diskussion, framtiden, ............................................................................... 18 

Frit it itidsle it le ledar le ar arutb ar tb tbil tb il 

ildningen........................................................ 19 

Inledning, Bakgrund, syfte........................................................................... 20 

Metod, konferensmiljö................................................................................. 21 

Itisprojektet utifrån yrkesroll, lärande, verktyg.............................................. 22 

Genomförande Projekt Erfarenhetsbaserat lärande........................................ 24 

Projekt Pedagogiskt ledarskap ................................................................... 25 

Diskussion, .................................................................................................... 25 

Exempel på kommunikation......................................................................... 27 

Diskussion,Itis, skolan och framtiden............................................................... 28 

Källförteckning ................................................................................................ 29 

Bilagor 

Enkätundersökning från medialinjen 

2


Någ Några Någ a o oord 

o d f ffrån 

f rån I IITIS-ans 

I ans ansvar ans ar arig ar 

Människan existens präglades i årtusenden av Naturens dominans över Kulturen. […] i början av nyare tider (och som hängde) 

samman med den industriella revolutionen och Förnuftets seger, innebar Kulturens dominans över Naturen, och skapade samhällen ur 

den arbetsprocess genom vilken mänskligheten både fann sin befrielse från naturkrafterna och underkastades sina egna avgrunder av 

förtryck och utsugning.. 

Vi är nu på väg in i ett nytt stadium där Kulturen refererar till Kulturen, där den övervunnit Naturen ända dithän att denna 

artificiellt återskapas som en kulturell form […] På grund av konvergensen mellan historisk evolution och teknologisk förändring har 

vi kommit in i ett rent kulturellt mönster av social interaktion och social organisation. Det är därför informationen är 

nyckelingrediensen i vår social organisation och … flödet mellan nätverken utgör den röda tråden i år social struktur. 

”Historien håller just på att börja, om vi med historia menar den stund då vårt släkte efter årtusenden av förhistorisk kamp med 

Naturen, först för att överleva sedan för att besegra den, har nått en nivå av kunskap och samhällsorganisation som tillåter oss att 

leva i en övervägande social värld. Det är början till en ny existens och faktiskt inledningen till en ny tidsålder, informationsåldern, 

som kännetecknas av Kulturens autonomi i förhållande till de materiella grundvalarna för vår existens. Det är dock inte nödvändigtvis 

en munter stund, ty äntligen ensamma i vår människovärld måste vi se oss själva i den historiska verklighetens spegel. Och det 

är inte säkert att vi gillar den synen.” 

(Manuel Castells, Nätverkssamhällets framväxt, s. 479) 

NÅGOT OM ANSVAR 

Jag har varit Itis-ansvarig på Jämshögs Folkhögskola. En stor del av det ansvaret har jag tagit genom att 

inte ta ansvar. Jag har valt att inte vara den som driver på utan istället har vi träffats på ITIS-luncher 

där samtalet rört sig mellan högt och lågt, mellan e-postadresser och informationsteknikens djupa 

påverkan på snart sagt all samhällets områden och funktioner. Eftersom nästan alla lärare på Jämshög 

deltagit i ITIS har det haft en stor påverkan på skolan och arbetslaget. 

Arbetslaget, kollegiet har fått möjlighet att faktiskt göra något tillsammans, till exempel har vi några 

kvällar träffats framför datorer och hjälpt varandra att komma igång med e-post, nätverk och 

inställningar och applikationer. Något som upplevts som skojigt och lärorikt. 

ITIS som skolutvecklingsprojekt har bara börjat. För egentligen handlar det om att bygga en digital 

kultur som på något sätt måste inlemmas med den redan befintliga kulturen. 

Kan man i en organisation få den digitala kulturen och användandet av dess redskap att integreras 

”sömlöst” med den ”traditionella” kulturen så vet ingen vad som kan växa fram. Det finns såna tecken 

i dag på Jämshögs Fhsk. På några års sikt kanske vi har nått dit. När det datorbaserade stöder, underlättar, 

kompletterar det som är det viktiga i sammanhanget; lärandet, växandet och mötet, dialogen, 

diskussion människor emellan. Kan det digitala ge oss fler språk, fler gestalningsmöjligheter, förenkla 

administration under resan tackar vi för det med. 

3


NÅGOT OM TEKNIK 

Tekniken är kass. Dessvärre nödgas man konstatera att efter drygt tjugo års utveckling av persondatorn 

har gränssnittet, inmatning, filhantering etc. inte utvecklats som man kunde förvänta sig. Datorer, 

nätverk, servrar, printrar och uppkopplingar är fortfarande ganska dumma apparater som inte stöder 

användarna på det sätt de skulle kunna göra. Självdiagnostiserande och självreparerande system, 

personiga assistenter, programvaror som vecklar ut sig i komplexitet beroende på användarens behov 

och datorvana, eller varför inte modulera program som där jag kan köpa till de moduler som just jag 

behöver(inte som Officepaketet som genast ger användaren en enorm komplexitet som man som 

användare måste stänga för att kunna göra det man önskar), ja, ett modultänkande generellt borde vara 

ett snabbt och naturligt steg för att undvika onödigt dyra nyinvesteringar när man istället borde byta 

hårddiskar, processorer etc., ett verkligt mobilt Internet och bredband. är funktionalitet i den digitala 

världen som låter vänta på sig. Detta trots Björn Rosengrens påstående från år 2000 att inom två år 

skulle 98 % av Sveriges befolkning ha tillgång till bredband (den riktiga siffran är idag 6 %!!). 

NÅGOT OM KOMPETENS 

Men ITIS har varit än nödvändig satsning för som jag själv skrev i en uppsats på Instutitionen för 

Datavetenskap vid Linköpings universitet 1997: 

”Inom skolans värld finns en av de största potentialerna för ett meningsfyllt utnyttjande 

av CMC för att tillhandahålla undervisning och lärande. Idag har mer än 90 % av lärarna och eleverna 

i Sverige tillgång till såväl datorer som Internetförbindelse, enligt en undersökning som KK-stiftelsen 

låtit Gallup utföra (DNet971106). Trots att både elever och lärare är övertygade om att IT-kunskaper 

kommer att behövas på den framtida (nutida) arbetsmarknaden anser sig speciellt lärarna ha för dåliga 

kunskaper om IT. Naturligtvis handlar det inte om att lära sig IT-teknik utan om att lära sig använda 

datorer och nätverk för att söka, lagra, sammanställa och producera kunskap.” (Selander, Internet & 

Lokalsamhället, LIU, -97) 

ITIS har bidragit till att höja kompetensen på vår skola. Om man med kompetens menar dels att rent 

praktiskt kunna handha dator, Internet och nätverk, dels utökat förståelsen och föreställningsförmågan 

kring hur och till vad man använda digitala media, dels insikt i att det är helt OK att inta kunna allt 

vad det gäller datorer och att det är helt OK att fråga elever som kanske kan en hel del. Utbytet och 

flödet av lärande och kunskap kommer förmodligen att skapa många intressanta pedagogiska situationer 

framöver. 

På lite sikt kommer samhället att förändras som Manuel Castells påstår i det inledande citatet. Men på 

skolornas, folkbildningen, lärarnas och politikernas axlar vilar ett tungt ansvar ett ansvar för en samhällsutveckling 

där humanism, demokrati och människovärde inte får sättas åt sidan. Om jag hoppas 

på någon effekt av ITIS, så är det just detta. En acceptabel samhällsutveckling. 

”Utbildning kommer att spela en 

central roll i ett samhälle baserat på kunskap.” (IBID) 

Jämshögs folkhögskola den 1 maj 2002 

Sten Selander 

4


INLEDNING 

Under Jämshögs folkhögskolas ITISprojekt kommer de tre linjerna Allmänna, Media och Fritidsledare 

att göra olika delprojekt baserade på de olika gruppernas utseende, intressen, förkunskaper och 

utbildningskrav. Projektet involverar hela skolan. Här nedan följer en sammanfattande inledning med 

syfte och frågeställningar, som ska ses som det övergripande för hela skolan. För övrigt finns det under 

varje linjes delredovisning syften, frågeställningar och diskussioner. Vi har valt att dela upp rapporten 

på detta sätt för att bättre klargöra de olika linjernas projekt och samtidigt ge en tydlig bild av det 

mångfacetterade och spännande ”samhälle” som en folkhögskola utgör med stora möjligheter för såväl 

lärare som studerande att, med hjälp av detta nya verktyg, ytterligare tränga in i folkbildningens rika 

värld. 

SYFTE OCH MÅL 

Vårt projekt har två mål. 

• att bygga upp kunnande och rutin kring användandet av datorer och nätverk för 

kursadministration och kurs/tema/lektionsplanering. 

Tanken är att scheman, kursinstruktioner, studiematerial etc ska kunna läggas på en nätverksplats (och 

en webbplats) där elever kan ta del av infomationen asynkront (och på ev. distans). Elever kommer att 

kunna lägga redovisningar av uppgifter på samma plats och kunna få reflektioner, utvärderingar, kommentarer 

etc. via samma medium. Inom denna del ryms också produktion av webplats, e-posthandledning, 

användande av digitala informationsresurser (söktjänster, digitala bibliotek, bildarkiv, 

webbradio etc) 

• att arbeta med digitala media ur ett gestalningsperspektiv. 

Vi vill utforska hur vi kan använda oss av digital video, digital bild och ljud, webbplatser för att stärka 

och stimulera lärandet. Denna del kommer att bedrivas som ett tematisk projekt på hela skolan och 

manifesteras som temadagar och i utställningsform. 

De två delprojekten kommer att i slutskedet vävas samman och utvärderas gemensamt av lärare och 

elever. 

FRÅGESTÄLLNINGAR 

• Hur kan man använda sig av IT i de olika linjerna och i förhållande till de olika 

studerandegrupperna. 

• Hur kan vi formulera en pedagogik där förhållningssättet till tekniken sker i samklang 

med de folkbildande idealen? 

• Hur kan vi använda IT som informations- och kommunikationskanal i och mellan 

våra lärarlag. 

• Hur kan vi använda nya IT-kunskaper för att bli mer pedagogiskt aktiva och nytänkande? 

5


Allmän llmän llmänna llmän a l llinj 

l nj njen nj 

Social pe pedagogis pe is iska is a l llinj 

l nj njen 

nj 

6


BAKGRUND 

Allmänna linjen på Jämshögs folkhögskola är en vuxenutbildning likvärdig gymnasienivå. Den består 

av kursdeltagare, lärare och personal i varierande åldrar där kursdeltagarna kan ha en ålder från 18 till 

55 år. Vi har en stor spridning vad gäller vanan av datoranvändningen på linjen. Inställning, intresse 

och förkunskaper varierar. Datorer har funnits tillgängliga på skolan sedan 1980-talet för alla på 

skolan men i begränsad omfattning. Användandet av datorerna har varit en möjlighet i undervisningen 

men inte en självklarhet. Det har varit en viljeyttring att använda datorerna vid inlämningsuppgifter i t 

ex svenska och samhällskunskap. Tyvärr har detta inte alltid lyckats. 

På grund av den stora ”rädslan” som många av våra äldre kursdeltagare har för den moderna tekniken 

ville vi engagera framförallt dem i ett allsidigt användande av datorer; exempelvis kunskapssökande via 

internet, kommunikativt via e-mail och som ett socialt redskap såsom chat. 

En av folkbildingens idéer är att utgå från kursdeltagarens nivå och behov och att använda sig av deras 

tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta leder till att våra kursdeltagare ofta fungerar som handledare 

åt varandra. Itisprojektet såg vi som en språngbräda in i ”datorvärlden”.Vi såg möjligheten att få yttre 

stöd både vad gäller hårdvara såsom mjukvara och få ingå i ett större projekt tillsammans med andra 

skolformer. Vi såg möjligheterna att kunna förfina och fördjupa vårt kunskapssökande och förbättra 

våra redovisningsmetoder. 

På Allmän linjen arbetar vi sedan ett tiotal år tillbaka i lärarlag där vi varvar temaarbeten med 

behörighetsstudier. Vad som är nytt för oss är att se hela skolan som ett enda stort lärarlag och som en 

gemensam resurs där vi hjälper och lär av varandra. 

SYFTE 

Allmänna linjen ansluter sig till det första av huvudmålen nämligen att bygga upp kunnande och rutin 

kring användandet av datorer och nätverk för kursadministration och kurs/tema/lektionsplanering. 

För att uppnå detta mål använde vi oss av olika delprojekt. 

GENOMFÖRANDE 

DELPROJEKT 1: 

att samordna schematekniskt de aktiviteter som planerades inför temaveckorna kring ”Stillhet” 

Kommunikation fördes med kollegorna via folkbildningsnätet, för att få in lärarlagens idéer och 

projekt. De två veckorna sammanställdes schemamässigt för att kunna följa den röda tråden och 

komplettera, dra ifrån och ändra. Lokalbokningar och upplysningar om teman och föreläsare insamlades 

och schemat las ut i konferensen. Lärarlagen kunde därför direkt sprida information till de studerande 

och dra ut det fullständiga schemat i god tid. 

Jag som skolpräst, gjorde en mycket intressant erfarenhet vid kombinationen av modern It-teknik, 

som står för snabb och effektiv kommunikation, med folkhögskolans ”Stillhets-tema”. Samordningsplaneringen 

via nätverket berörde främst kollegorna, medan eleverna fick del av de schematiska 

uttrycksformerna, som möjliggjorde fysisk närhet människor emellan. Exempel på dessa uttryckformer 

var filmvisning med tankeväckande filmer kring det kristna offertemat. Middagar serverades 

där kökspersonalen var involverad i att komponera måltider kring symbolerna Vegetariskt,Ägg, Fisk, 

Lamm. Massage och kapellmusik varvades med meditation och skapande av stillhetslyktor. Det erbjöds 

föredrag om kost för hälsan, och man inbjöd till övningar i kommunikation. Avslutningen med 

det stora live-dramat kring påskens passionsdrama kring Jesus Via-Dolorosa-vandring engagerade över 

80 personer. 

7


Enkelt utklädda i tidsenliga kläder gick vi in i ett spontant drama där 30 stycken hade fått roller med 

olika karaktärsegenskper. Medialinjens projekt kring att gestalta ”Stillhet” med hjälp av olika uttrycksformer 

i ljud, ljus och bild, kunde delvis ingå som en del i passionsdramats genomförande. 

Artikeln ”Skolan kan återupprätta begreppen nu, jag och vi.”, av Helle Klein (ur Den fjärde basfärdigheten) 

innehåller många viktiga synpunkter. Hon skriver om en stark längtan efter sammanhang som är typisk 

för den postindustriella medborgaren. Det finns ett sug efter existensiella frågor, och existens i sig själv 

förutsätter en form av tillhörighet. Genom att erbjuda ett program med gemensamt tema under två 

veckor bröts naturliga grupper upp och nya kontakter skapades då de flesta program, föreläsningar och 

aktiviteter var öppna för alla. Som H.Klein skriver är bildning liktydigt med att se sammanhang och att 

se samband både bakåt och framåt i tiden. Eleverna blev i projektet både medskapare och konsumenter, 

både talare och lyssnare och tid skapades för eftertanke, stillhet, upplevelser och samtal. Sådana begrepp 

är bristvara för många människor idag och därför skapas ett panikartat behov av att bara orka leva i nuet, 

utan historisitet eller framtidstro. 

Jag citerar artikelförfattaren: Skolan har en central uppgift i att återupprätta tiden och bilda motvärn mot 

nufixeringen. Kunskap famnar över dået, nuet och framtiden. 

DELPROJEKT 2: 

att insamlat material ska skickas till respektive handledare/lärare för central lagring . Därefter bearbetar 

lärare tillsammans med kursdeltagare materialet beroende på syftet. 

Enligt denna metod har vi arbetat inom engelsk- och svenskundervisningen samt med många elevers 

specialarbeten. Uppgiften i svenska var att producera en artikel, med alla dess specifika regler, för att 

sedan sända denna via folkbildningsnätet till en och samma brevlåda. Kursdeltagarna fick också en feedback 

på sin artikel via nätet. 

I engelskundervisningen, grupp B, producerade vi Haikudikter under temat Stillhet. Dikterna lades in i 

en mapp i en brevlåda för att sedan kompletteras med bilder och eventuellt rörliga effekter och ljud. Alla 

bilder hämtades från goggle.com . Slutprodukten förevisades sedan offentligt för hela skolan vid ett 

informationstillfälle. Här hade vi hjälp av vår medialärare 

Under arbetets gång var sedan en del av kursdeltagarna handledare åt varandra. Vissa av eleverna hade 

inget e-mail och fick därför först skaffa en mailadress. Alla hjälptes åt för att uppnå bästa resultat.(Om 

skonutveckling och skolledarens roll, Hans-Åke Scherp) 

I engelskundervisningen , grupp A, jobbade man också med temat Stillhet. Där letade man på Skoldatanätet 

via First Class och i lexikon fick vi fram synonymer för Stillhet på engelska. Därefter gick gruppen 

ut tillsammans för att ”Walk and Talk”. Vid hemkomsten skrev kursdeltagarna fria dikter om Stillhet 

som sedan skickades till läraren. Med hjälp av bilder från nätet illustrerades dikterna och resultatet blev 

ett dikthäfte. Eftersom nivån var så skiftande fick en del av kursdeltagarna lägga ner mycket arbete på den 

tekniska biten. Några fick hjälp att skaffa E-postadresser. Vi hade också hjälp av vår medialärare och även 

i denna grupp agerade en del kursdeltagare som handledare. 

Bodil Jönsson refererar i Learning by searching till Sören Kirkegaards ord om att läraren ska försöka hitta 

den studerande där hon är och börja just där. Nu visar det sig att det är eleven som ska få chansen att hitta 

sig själv i sin sökande-lärande-process och börja just där hon är. Detta stämmer verkligen i vårt Stillhetsprojekt 

i engelskan. 

8


Tema Stillhet, som pågick under två studieveckor, utvärderades via e-mail. Elevernas delades i två huvudgrupper 

dels planeringsgruppen (5pers) och dels alla deltagarna (45pers). De skulle var för sig svara på 

olika frågeställningar. Elevgruppen delades i sin tur i grupper om 4. 

DELPROJEKT 3 

att använda digitalkameran för dokumentering av konsthantverk som tillverkades under veckan Stillhet. 

DELPROJEKT 4 

verklighetsbaserat kunskapsinhämtande i matematik med hjälp av IT-teknik. 

Många elever upplever matematik som ett svårt ämne. Uppgiften för folkhögskolan är att göra ämnet 

tillgängligt och möjligt att förkovra sig i. Om man ska läsa in grundskolematte är det vissa ramar som 

man måste hålla sig inom. Målet är att få godkända kunskaper inom behörighetskraven. 

Första åtgärden blev att formulera problemet. Svaret från de 5 elever som ingick i gruppen blev: Matte är 

tråkigt! Det är svårt att förstå!. Ett delmål blev att verklighetsbasera den teoretiska kunskapen dvs att 

kombinera den teoretiska matematiken med vardagsverkligheten 

Andra åtgärden blev att gå igenom vilken del i matten som är det största problemet. Svaret blev att 

ekvationer När det gäller ex uppvärmnings-och belysningskostnader kan man lägga in problembilden i 

ekvationen. 

På detta sätt kan man räkna ut kostnader för belysning. Man tog belysningen i gymnastiksalen som 

exempel. Sen fortsatte gruppen genom att följande fråga ställdes: Hur ser det ut i era hem vad gäller 

energiberäkningar på bl a dusch, bad, tvätt, värme. Detta arbete har pågått hela våren. 

Inom It –projektets ram kommer denna verklighetsbaserade metod att involveras 

med datorns hjälp, koppla in specialkomponerade program, speciellt avsedda för olika energiberäkningar. 

Elevens intresse för matte har ökat markant genom att göra verklighetsbaserade exempel och kombinera 

det med en teknik som underlättar arbetet och gör det mer tidsbesparande. 

Nästa steg kan ex bli att genom konkreta undersökningar i vår närmiljö, kontrollera hur mycket CO2utsläpp 

man kan minska genom att duscha kortare tid. 

Inom vaktmästarsidan kommer fler energiberäkningsprogram att laddas ner och ställas till förfogande för 

elevers nyfikenhet. 

ETT UTVECKLINGSPROJEKT 

Bakgrund 

Jämshögs folkhögskola har under lång tid haft en fast bas av utbildningar. Samtidigt har arbetsklimatet 

alltid gynnat ett dynamiskt och kreativt utvecklingsarbete. Längre utbildningar har jämte kortare kurser 

kommit och gått. 

Folkhögskolans pedagogik innebär att kursdeltagarna medverkar vid planeringen av den pågående verksamheten. 

I och med introducerandet av ITIS-projektet togs ännu ett steg när det gäller medverkan från 

kursdeltagarna. 

Under en längre tid har vi haft en idé om en utbildning till natur- och friluftsguide. I vilken omfattning 

skulle innevarande kursdeltagare kunde delta vid projekteringen av denna nya utbildning? Vilka kriterier 

bör vi ställa på en kursdeltagare för att hon/han ska bli aktuell? 

9


SYFTE 

• att med intresserelaterade och/eller presumtiva kursdeltagare som bollplank beskriva e n 

ny utbildning. 

• att med layoutkunniga kursdeltagare som samtalspartner och möjligen handledare, 

konstruera en säljbroschyr. 

• att med kursdeltagare som handledare marknadsföra utbildningen genom att skapa en 

hemsida. www.naturochfriluftsguide.nu . 

METODIK 

Vi har arbetat probleminriktat mot ett klart mål. 

Vi har arbetat marknadsorienterat och paketerat informationen på ett attraktivt sätt. 

Vi har arbetat kursdeltagarcentrerad genom att deltagarna å ena sidan är en förutsättning för utbildningens 

varande, å andra sidan för deras medverkan i processen. 

GENOMFÖRANDE 

Från en ursprunglig idé har ett dokument vuxit fram. Bakgrund, syfte, pedagogik, ekonomi och ingående 

moment i studieplanen har med tiden formulerats. Kursdeltagare av det slag som omnämnts ovan 

har involverats. Genom ständig återkoppling, feed-back, har processen dokumenterats, (de bärbara datorerna 

har visat sig mycket värdefulla). Flera dokument har skapats, bollats, ändrats och bollats igen. Kontakter 

har etablerats med Olofströms kommun, (gäller gemensamma intressen inom turismbranschen), reklambyrån 

Creatrix, (för stöd, synpunkter och slutlig utformning av broschyren), Norrköpings tryckeri, aktörer 

på marknaden och sist men inte minst specialister bland våra kursdeltagare. 

En säljbroschyr har skapats och distribuerats. En hemsida har registrerats, producerats och ska fortlöpande 

uppdateras. Medel för medfinansiering av verksamheten har vi ansökt om. 

Nu väntar vi bara på att ansökningarna ska drälla in! 

REFLEKTION 

Att fortlöpande ifrågasätta min kompetens tvingar mig som pedagog och ämnesspecialist till kontinuerlig 

uppdatering. I ett pedagogiskt arbete inom vuxenskolan är det inte ovanligt att ”eleven” och ”läraren” 

byter roller. Traditionella ämneskunskaper blandas med ungdomskultur, modern teknik och annorlunda 

metodik. Vedertagna arbetstider och arbetsrum, förändras och anpassas till de nya möjligheter som IKT 

ger. Den ”datakultur” som etablerats, måste självfallet integreras i folkhögskolans pedagogik? Ur en kursdeltagares 

perspektiv kan ett medverkande vid projekteringen leda till att utbildningen blir en gemensam 

angelägenhet. Det kan också innebära att samarbetet ger ömsesidiga vinster. Enligt Henke, som designat 

vår hemsida, ger detta projekt: ”- en referenser vid framtida ansökningar om arbete”. 

Referenslitteratur, se källförteckning 

ETT GENOMFÖRANDEPROJEKT (SOCIALPEDAGOGISKA LINJEN) 

skapat för en klass som läser en tvåårig socialpedagogisk utbildning och som är på slutet av sin sista 

termin. De har delat upp sig i fyra olika fördjupningsgrupper, och de gör denna sista månad ett individuellt 

fördjupningsarbete. 

Vi som klassansvariga funderade på hur man kunde hålla ihop klassen under denna sista del av utbildningen. 

Vi ville dessutom ordna så att vi lärare var lätta att få tag i för omedelbar handledning och vi ville kunna 

följa kursdeltagarnas skrivprocess dag för dag. 

10


Vi har tillsammans med vår IT ansvarige skapat en konferensmiljö på folkbildningsnätet som ser ut som 

följer: 

1) Hela klassen har ett gemensamt chatrum. 

2) Varje fördjupningsgrupp har ett gemensamt rum, ej tillgängligt för de andra men för oss handledare. 

I detta rum skall kursdeltagarna varje dag lägga in en dagrapport om vad de har gjort. 

3) Det finns ett rum för handledning som inte klassen har tillgång till utan bara kan nås av oss handledare. 

Dit kan man skicka frågor eller synpunkter till oss och vi kan skicka svar samma eller nästa dag. 

4) Det finns en klasskalender med dag för dag-schema 

Av våra elever var ungefär hälften ganska ovana vid IT kontakt av detta slag. Det är med många ”tänk att 

det går!!” och ”jag kom in!!”som de skickat sina första meddelanden. 

Några få har inte tillgång till Internet i bostaden och vi har inte ställt krav på att de skall skicka dagliga 

rapporter. De skickar sammanfattande dagboksanteckningar så snart de kommer åt en nätansluten dator, 

men minst en gång i veckan. 

En del utbyter tips om litteratur, om möjliga intervjupersoner eller intressanta fakta i sina konferensrum. 

Vi som lärare har inte arbetat så här tidigare och vi är mycket nöjda med att ha fått igång detta. Det känns 

mycket meningsfullt att få prova denna typ av kommunikation, och vi tror oss veta att till vi till nästa 

läsår kommer att introducera något liknande redan i början av utbildningen. 

Det öppnar oerhörda möjligheter. Klassen kan göra utvärderingar över nätet. Man kan lämna in skriftliga 

arbetsuppgifter så här. En schemaändring kan aviseras i klasskalendern. 

Många små arbetsuppgifter är tungrodda i det vardagliga skolarbetet. Dit hör information till större 

grupper. Mycket information kan gå förlorad för att inte alla är närvarande vid ett visst tillfälle. Här nås 

alla snabbt och samtidigt. En annan tung uppgift att att handha allt skrivet material i form av elevarbeten 

som skall gås igenom och kommenteras. Dessa kan med det här systemet hanteras snabbt och lätt. 

DISKUSSION 

Vad gäller användandet av IT tekniken i engelskundervisningen så elevcitat : ”tycker jag att det gett mig 

mer kunskap i hur man kan använda datorn som redovisningsmedel” och ”det var bra att lära sig en 

presentation i form av bildspel”. Vidare uppskattades det att ” bildspelet visades för hela skolan under ett 

stormöte på torget.” Uppgiften uppfattades som mera seriös då. Eftersom det fanns ett par elever som 

behärskade power-point handledde de de övriga i gruppen helt enligt folkbildningens ideal att ta till vara 

allas erfarenheter och kunskap och på så sätt bygga upp självtillit och självförtroende.(Klein, Helle. Skolan 

kan återupprätta begreppen nu, jag och vi.) Variationsmomentet är viktigt i språkundervisningen 

”Det var roligt att variera lite och få lite annat i engelskan också” och ” det är ett bra sätt att ha omväxling 

i undervisningen.” Projekt har gett gruppen en bra gemenskap, som har främjat arbetet och samtliga 

elever var överens om att ökad datoranvändning berikade undervisningen. 

Lektionsbegränsningen i tid faller. Tidsaspekten blir annorlunda och det enda som man behöver ta hänsyn 

till är sista inlämningstid. 

11


REFLEKTIONER 

De personliga mötena kan med ökad datoranvändning bli både färre och kortare men de blir mer 

betydelsefulla. Vi får inte glömma individen!! 

Tillgängligheten och flexibiliteten för var och en av oss lärare blir större. Vi kan vara tillgängliga utan 

att vara närvarande. 

Förhoppningsvis leder det till att mer tid då kan ägnas åt elevkontakt men stressen kan öka.. Kaos kan 

uppstå och då krävs en mer strukturerad tillvaro där ramarna måste vara tydligt fastställda.(Jönsson, 

Bodil.) 

Vi kan nå nya grupper i samhället genom att använda bilden som kommunikationsmedel. Svagpresterande 

kan hitta nya vägar till kommunikation. via bilden. 

Kanske måste vi då använda oss av nya bedömningsmallar? Kan bilden bli ett medel? 

Kommer lärarens roll i framtiden att vara frågeställare och källkritiker och/eller endast hjälpa till vid 

kunskaps- och informationssök?. Det viktigaste blir att veta var kan jag söka.. 

Datorn ska vara ett stöd och ett hjälpmedel. 

Itis arbetet har framför allt gett oss fördjupning, insikt och ökad nyfikenhet i datorns värld. 

på vilken nivå vi än befinner oss. 

12


Medial i nj njen 

nj 

13


BAKGRUND 

Media Jämshög är en projektarbetarlinje inriktad mot kommunikation. På utbildningen är idag drygt 45 

elever inskrivna. Deltagarna arbetar huvudsakligen praktiskt med olika egna och gemensamma projekt. 

Verksamheten är framförallt indelad i tre olika delar. Video- och Tv-produktion, foto/bild eller musikoch 

ljudproduktion. Det finns en tydlig spridning på vanan, kunnandet och intresset för datoranvändande 

hos deltagarna. Från mycket stort datakunnande till under grundläggande nivå. De flesta elever har dock 

vana vid grundläggande ord/bildbehandlingsprogram och rent kommunikativa sätt att använda IT-tekniken, 

t.ex mail, chat, informationssökning på Internet mm. 

Den stora spridningen på elevernas kunskaper, intresse och förutsättningar, gör att vi oftast måste individanpassa 

undervisningen. Vi behöver i dagsläget se över rutiner för att strukturera upp vårt arbete med 

eleverna och arbeta för att utveckla de möjligheter den nya informationstekniken ger oss i undervisningen. 

Till detta kommer kravet på oss handledare inom mediasektorn, att ständigt utöka våra kunskaper 

och hålla oss ajour med den senaste utveckling inom teknik- och på programsida, ett arbete som 

ständigt pågår. Det har därför funnits god anledning att se över användandet av datorer i både det administrativa, 

gestaltande och pedagogiska. 

SYFTE 

I det övergripande ITIS projektet på Jämshögs Folkhögskola fanns det två huvudsyften; dels att arbeta 

administrativt med hjälp av elektroniska hjälpmedel, dels att arbeta gestaltande med hjälp av elektroniska 

media. Media Jämshög ansluter sig till båda målen i sitt arbete. I dagsläget har vi framför allt koncentrerat 

oss på det andra målet, att arbeta gestaltande med hjälp av elektroniska media. Vi är också på god väg att 

genomföra mål ett. Vi befinner oss idag på ett långt framskridet planeringsstadieum och kommer att 

genomföra planerna inför terminsstarten ht-02. 

GENOMFÖRANDE 

Sedan ITIS projektet startade i januari har vi gjort en analys av nuläget och av hur vi skall bli bättre på att 

använda de vägar för kommunikation och strukturering i vårt dagliga arbete som den nya informationstekniken 

innebär. Som Bodil Jönsson beskriver det i ”Den sökande människans revansch” är den traditionella 

lärarrollen, ”katederundervisningen”, snart ett minne blott och en ny syn på kunskap är på väg in. 

Kunskap är där något individen i stor mån hämtar in själv och ”lärarens” roll blir framförallt att ha ett 

helikopterperspektiv, ett strukturellt ansvar. Det innebär i förlängningen ett lärande för livet, ett lärande 

som föds i individens nyfikenhet och lust till utveckling. I våra lärarroller måste vi vara öppen för denna 

förändring och använda den nya tekniken för att underlätta för eleverna att söka kunskap och finna vägar 

att förmedla sig med omvärlden. En annan viktig del har varit att försöka öka vår pedagogiska flexibilitet 

och hitta sätt att anpassa informationsteknologin till att både stimulera våra elevers fantasi och inlärning. 

Nedan följer några exempel på hur vi har arbetat/tänker oss att arbeta i olika delprojekt som ligger i linje 

med projektet och målsättningarna för ITIS. 

DELPROJEKT 1 - STILLA VECKAN 

Jämshögs folkhögskola har Lunds Stift som huvudman. Därför har påskveckan en speciell innebörd på 

skolan. 

Gemensamt ITIS-projekt på skolan bl. a. varit att göra ett gestalningförsök kring ”Stilla veckan” (se även 

Allmänna linjens Stillhetsprojekt). På medielinjen gavs en introduktion av två av lärarna i form av ett 

bildcollage/spel med nykomponerad elektronmusik som ackompanjemang. Uppgiften som följde var 

att gestalta stillhet med hjälp av en kombination av minst två media. Det vill säga, ljud och bild eller 

14


video och musik, etc. Detta skulle ske i form av en fristående konst/media-installation under Påskveckan. 

Så skedde också. Under den stilla veckan fanns det ett antal installationer i skolan publika miljöer. Det 

spelades musik och ljud, videoapparater stod och snurrade, datorer med multimediapresentationer fanns 

tillgängliga. Samt även mer analoga inslag som ett stort ”live” rollspel, stillhetsglasögon, dymo-textapparat 

med möjlighet att tillverka egna stillhets-ord. 

Den pedagoiska vinsten i detta projekt var kanske inte så lätt att direkt koppla till ITIS-målsättningarna 

utan fanns istället att hämta i att elevgruppen fick möjlighet att använda en konstnärlig utgångspunkt för 

arbetet med en medial gestaltning. Annars finns det en risk att den typen av gestalning blir produktionsinriktad 

och i sämsta fall stereotyp utan egen tanke och reflektion. Och det vill vi inte. 

DELPROJEKT 2 - MARKNADSFÖRING 

Marknadsföringskurs 

På media har vi haft en marknadsföringskurs. Omfattning tre heldagar. I den här kursen användat av vår 

nya data/videoprojektor haft en stor roll. Den lärare som har gett kursen gjorde ett omfattande 

introduktionsmaterial till ämnet i PowerPoint. Med marknadsföringens historik, delar, modeller användningsområden 

etc. Med ett rikligt bildmaterial, vilket var väldigt lämpligt med tanke på ämnesområdet. 

Introduktionen tog cirka en dag. Uppgift till gången därpå var att skriva en ”copy”-text dvs, en 

reklamtext för deras egna specifika marknadsföringprojekt. Den texten mejlades till lärare som flyttade 

över filer till en gemensam nätverksplats så att det fanns möjlighet för elever att läsa varandras texter. 

Andra omgången av kursen gjordes ett gemensamt ”surfande” till olika typer av ungdomsinriktade 

webbplatser (t.ex Lunarstorm, Coca-Cola, klädbutiker på nätet etc) med hjälp av bärbar dator och den 

nyligen införskaffade dataprojektorn. Att på det sättet göra en översikt och analys av ett befintligt dynamiskt 

markandsföringmaterial kändes verkligen som ett nytt sätt att förhålla sig ämnesområdet. Diskusionen 

kunde flöda och gruppen kunde föreslå olika webbplatser att besöka för att understödja olika argument 

i diskussionen. 

I utvärdering av den dagen utbrast flera elever spontant att de inte hade varit med om något liknande 

tidigare. Ur lärar synpunkt blev det övervägande positiva erfarenheter av tillvägagångssättet. Finslipning 

är självklart möjlig 

Tredje gången diskuterades de tidigare skrivna texterna och analyserades olika marknadsföringsstrategier, 

målgruppstänkande, profilering etc. I samband med det valdes några av texterna ut och ett gemensamt 

idé- och processarbeta vidtog för att skapa färdiga marknadsföringprodukter med utgångspunkt från de 

texterna. Med hjälp av digital kamera togs ”reklambilder” som stoppades in i datormiljö, texter finputsades 

tilsammans i ”brainstorming”, annonser och trycksaker gjordes i stunden och gemensamt med hjälp 

av projektor och dator. Fördelen var att fokus inte hamnade på datoranvändet utan vad som var möjligt 

i idéprocessen. Elevgruppen kunde vara aktiv i diskussion och förslag och samtidigt se vad som skapades 

på skärmen. 

Under processen kunde tydligt märkas att det blev en aha-upplevelse i gruppen. En mycket verklighetsnära 

process hur man faktiskt kan arbete med marknadföring och produktion av marknadsföringsmaterial. 

15


DELPROJEKT 3 - MUSIKBRANSCHEN MED POWERPOINT 

Efter att ha föreläst med hjälp av PowerPoint presentationer om musikbranschen, kom en massa frågeställningar 

upp om hur man skulle kunna använda detta presentationsprogram på ett mer effektivt, 

flexibelt och pedagogiskt sätt. Eftersom vi har ett upplägg på medielinjen där enskilda projektarbete 

prioriteras, får det till följd att elever, djupt fokuserade i sina arbeten, ibland har svårt att närvara vid alla 

föreläsningar och kurser, som i sin tur skapar en studiemiljö som kräver en högre grad av pedagogisk 

flexibilitet av oss lärare/handledare. Ur denna situation väcktes frågeställningar som: 

1. Hur kan man lära ut till flera elever på olika tider och platser? 

2. Hur kan man kontrollera att kunskaperna har befästs? 

3. Hur kan man göra studiematerialet pedagogiskt kreativt för att motivera instudering på 

egen hand? 

4. Hur kan man öka interaktionen med Internet, som informationskälla, och väcka sök 

lusten? 

UTMANINGEN! 

Utmaningen ligger i att integrera de svaren som kommer på frågorna och med dessa åstadkomma ett nytt 

pedagogiskt grepp. Min huvudsakliga uppgift blir att sätta samman PowerPoint presentationer som har 

en pedagogiskt tydlig struktur, dvs. att lägga in information omkring ämnet med arbetsuppgifterna och 

eventuella hänvisningar till hur man ska gå igenom instuderingsmaterialet i presentationerna. Man får 

också ha en förberedande kurs om hur man använder PowerPoint (för de som har behov av det!). Möjligheten 

att vara kreativ med PowerPoint är relativt stor , då man kan lägga upp länkar och bilder som 

man ska klicka på för att komma ut till någon speciell sida på Internet och därmed öka interaktionen. 

ARBETSMETOD 

1. I presentationen bakar man in uppgifter som eleverna ska göra t.ex.: att aktivt konstruera ca 5-3 st 

frågor vid varje sida, eftersom frågor aktiverar det undermedvetna där all inlärning, och dess resurser 

(motivation!) finns. 

2. Infotainment blir ett stående (stå-upp!) inslag i presentationerna. Man lägger in roliga länkar, bilder 

och ljud (t.ex. Wavljudklipp ifrån kända filmer) . Det har visat sig att ett klimat i glädje och skratt 

optimerar inlärning och påverkar minnet positivt. Om elevens attityd till inlärning kan förändras till 

glädje och entusiasm, kan bara slutresultatet bli positivt! 

3. Eleverna får själva omskapa presentationer på ett sätt som känns roligare för dem (skapa sin egen 

atmosfär!). 

4. Man lägger in ett självtest i slutet på presentationen som ett word-dokument som eleven svarar på 

och bifogar, tillsammans med de frågeformuleringar som de skrivit (i Word) till varje sida i presentationen 

och skickar till läraren med mail när uppgiften är fulländad. 

5. Därefter får eleverna feedback antingen på skolan, skrivet mail eller både och! 

6. Eleverna kan sedan efter godkänt arbete bränna ner sin egna presentation med godkänt självtest + 

de aktiva frågorna som de gjort på en egen CD. 

MÖJLIGHETERNA! 

Möjligheterna för mig, som lärare, att ge snabb feedback ökar. Eleverna kan ju få feedback samma kväll 

som de har gjort uppgiften. Tänk vad skönt, som elev, att få höra positiv uppmuntran om sitt arbete 

innan man går och lägger sig! Vilken elev vill du möta på morgonen? 

När en presentation är klar så kan man alltid uppdatera uppgifterna, för att följa med rätt i tiden, på ett 

lätt sätt eftersom man redan har allt sparat i hårddisken eller har bränt presentationerna på en CD- skiva 

16


(att rekommendera!)! De frågeformuleringar som eleverna har satt samman kan bli ett underlag för att 

förbättra informationsinnehållet i presentationen, men även en överblick över vilken typ av frågor eleven 

ställer sig själv och vilken kvalité dessa frågor har. När eleven jobbar aktivt med att designa om presentationen 

blir den mer, tillsammans med kunskaperna, personlig och intressant för dem. 

DELPROJEKT 4 - DIGITAL VIDEO 

Som en del av skolans omfattande IT-satsning har den digital videohantering på skolan utvecklats. Jämshögs 

folkhögskola arbetar sedan några år företrädesvis med digital videoteknik. Skolan har införskaffat 

ett antal mini-Dv kameror, som eleverna använder till sina elevarbeten och till att göra inslag till den 

lokala tvkanalen OLTV. Problemet har under en tid varit bristande tillgång till videoredigeringsmöjligheter. 

Vi har sedan projektet startade färdigställt 2 arbetsstationer där videoredigeringsprogrammet Premiere, 

samt andra bildbehandlings och grafikprogram finns installerade. Där har eleverna möjlighet att digitalt 

redigera kortare (upp till 30 min) filmer och reportage. Dessa filmer har sedan överförts till digitala 

videoband och sänts i vår lokaltv-kanal OLTV. 

Eleverna har lärt sig att hantera digitalvideofilmning och redigering. De har aktivt sökt information om 

de inslag de skall göra till lokaltv-sändningarna på Internet. De har också sökt och tagit del av de ”kurser” 

som erbjuds på Internet i videoredigeringsprogrammet Premiere. Eleverna har även på ett helt nytt sätt 

kombinerat ljud, digitalbild, video och grafik, något som vissa elever funnit vara den stora vinsten. 

Hela arbetet med digital bildbehandling/videoredigering på Jämshögs folkhögskola har starkt effektiviserats 

under vårens projekt. Jag har märkt att tillgängligheten till tekniken, att vi flyttat ut utrustningen/videoredigeringarna 

till klassrummen, närmare verksamheten, har haft stor betydelse för den ökade användningen. 

Att det finns möjlighet att använda arbetsstationerna till många olika användningsområden, t.ex 

informationssökning, bearbetning av video, ljud och digitalbild har eleverna också sagt sig mycket positiva 

till. På Media Jämshög är sedan många år en övervägande del av deltagarna killar (ca 70-75%). Det 

finns en betydligt större självklarhet och nyfikenhet i killarnas förhållningssätt till tekniken, inte minst på 

Tv/videoområdet. (Se Stig Roland Rasks resonemang ”Tjejer och teknik” i ”Med eller utan filter”). Det 

har varit roligt att se att det har varit fler av våra tjejer som tagit till sig det nya lättillgängliga videotekniken. 

Det visar på viktiga vägar till jämlikhet inom kommunikation och personligt uttryck. 

Under våren har en hemsida har tagits fram för OLTV av en av kursdeltagarna. Där presenteras verksamheten 

och de verksamma i ord och bild. Besökarna har även möjlighet att påverka innehållet i sändningen 

och även önska, fråga, tipsa mm. Den har publicerats på Internet under april månad. 

www.jamshog.org/OLTV 

Som en del av projektet kommer vi även att arbeta med tekniker för att kunna ”streama” videosekvenser 

för publicering på Internet. Streaming innebär att det är möjligt att kunna visa kortare videofilmer på en 

hemsida, utan att mottagaren behöver spara ner dem på sin hårddisk. Detta gör det möjligt för eleverna 

att presentera sina filmer för hela världen. 

17


FRAMTID – HUR GÅR VI VIDARE? 

Vi befinner oss idag på ett långt framskridet planeringsstadie för att arbeta mer administrativt med hjälp 

av elektroniska hjälpmedel och kommer att genomföra planerna inför terminsstarten ht-02. Vi har skissat 

på en hemsida där eleverna kan finna aktuell kursinformation, möjligheter för eleverna att få egen mailadress 

på firstclass och därmed möjlighet för oss att enkelt förmedla aktuell information, skapa diskussionsrum, 

konferenser, utvärdera/ge feedback på elevernas arbeten och frågor. Vi har redan skapat en gemensam 

mapp på nätverket där eleverna kan spara sina arbeten som de vill att alla ska ta del av i gruppen. 

Inom Itis-projektet har vi sökt vägar för hur vi ska öka tillgängligheten och användarvänligheten. Vi har 

också försökt skapa ett öppnare klimat och öka förståelsen för IT-teknikens användningsområden och 

möjligheter vid gestaltning. Detta är ett arbete som fortgår kontinuerligt. 

POSITIVA ERFARENHETER MED ITIS 

Det har varit inspirerande att ta del av Itis-projektet då det inneburit möten med andra som arbetar i olika 

projekt. Det har gett inspiration till hur man kan arbeta i olika projekt med elevgrupper. På vår skola har 

även effekten av projektet blivit en ökad interaktion via mejl mellan lärare och elever och mellan de olika 

lärarlagen. Jag upplever att nyfikenheten och önskan att ta till sig den nya tekniken är stor. Positivt är 

också de tänkvärda artikelserier som ingått som litteratur. Tex. kloka Bodil Jönsson och hennes nya 

perspektiv på skolan och dess roll, Stig Roland Rask tankar i ”Med eller utan filter” och Gunnar 

Löwenhielms artikel ”Rum för ny skola” i ITIS-studiematerialet. Sistnämnda artikel har inspirerade till 

en översyn, uppstädning och ommöblering av miljöer där datoranvändandet sker, detta som ett led i 

skolans satsning för att göra den digitala tekniken mer tillgänglig. 

Flera artiklar har även berört tankar som vi inom folkbildningen känner igen och omhuldar. Många av 

Folkbildningens ideal och tankesätt aktualiseras i den nya tiden på ett nytt sätt. Synen på människan som 

en integrerad del i helheten. Vikten av jämlikhet, delaktighet och demokrati. Ingen skall stängas ute på 

grund av ålder, kön och bakgrund. Detta berörs bl.a. i ”Jämställdhet över alla gränser”, Lennart Koskinen. 

Det är viktiga frågor som vi måste arbeta med och stå rustade att möta i framtiden. Speciellt när 

samhällsstrukturerna ständigt förändras. 

Inom folkbildningstraditionen har det funnits en syn på bildning som något som ”hjälper människan att 

bli något större än hon är” (se ”Skolan kan återupprätta begreppen nu, jag och vi”, Helle Klein). Bildningens 

ideal är inte att skapa färdiga människor, utan ”växande, vardande människor”. Den sökande människan 

står som ideal inom folkbildningstraditionen, en människa som deltar i samhället med självtillit och 

självaktning. IT-tekniken kan hjälpa denna människa att finna sina redskap för söklust, kommunikation 

och uttryck. 

Diskussion – Se bifogad enkät som delades ut till elevgruppen. 

18


Frit it itidsle it le ledar le ar arutb ar tb tbil tb il ildningen 

il 

19

INLEDNING OCH BAKGRUND 


Under Jämshögs folkhögskolas ITiS-projekt har arbetslaget för FLU, Forum för ledarutveckling, 

formulerat sina tankar kring skolans första mål. Detta betyder för FLU att bygga upp kunnande i hur 

tekniken kan användas i en interaktiv kommunikation mellan kursdeltagare och handledare med målet 

att utforska nya pedagogiska metoder. 

På FRI, fritidsledarutbildningen, använder vi oss, förutom av dialogen, mycket av det skrivna ordet. I 

vår lokala kursplan ingår litteraturseminarier, skriftliga och muntliga, praktikrapporter och skriftliga 

reflektioner runt de block och terminer som just är genomgångna. Förutom den dialog som ständigt 

förekommer i klassrummet finner vi det viktigt, att man efter varje avslutat moment stannar upp och 

tillsammans eller i grupp, muntligt eller skriftligt i papers. reflekterar över det man just gått igenom. 

Dessa papers ligger också till grund för de mentorsamtal som kontinuerligt finns mellan lärare och 

kursdeltagare under hela utbildningen. Inga svar eller tankar är fel. Det viktiga är reflektionen och den 

relation man kan se mellan det upplevda och sin framtida yrkesroll som fritidsledare. Det är i det 

skrivna ordet som man, i en mer noggrann form, har möjlighet att ge uttryck åt det man har upplevt. 

Kanske är det också så att det är först när man har formulerat sig som det blir klart för en själv. Man 

kan börja att föra en dialog med sin egen text. 

Innan Itis´s intåg i vår pedagogiska verklighet har många papper försvunnit, möjligheten för våra 

kursdeltagare att ta del av varandras tankar och erfarenheter varit mycket liten, reaktionen från oss 

lärare på det skrivna varit begränsad till den enskilde kursdeltagaren mm. Lärandet som ständigt sker, 

har, som det varit hittills, endast skett i kommunikationen mellan läraren och den enskilde kursdeltagaren. 

Genom vårt projekt kan varje kursdeltagares reflektioner och varje lärares reaktioner spridas 

till alla och genom detta göra det möjligt för var och en att vara med om ett så mångfacetterat lärande 

som möjligt. 

SYFTE 

Arbetslag 

• att övergå från den traditionella lärarrollen till en handledarroll 

• att utforska den eventuella pedagogiska möjlighet som IKT-tekniken innebär 

• att få de utökade kommunikationsmöjligheterna att bli en naturlig del i utvecklingen av linjen 

Kursdeltagare 

• att få insikt i de rika möjligheter till informationssökning som finns på folkbildningsnätet. 

• att skaffa sig kunskaper i att uttrycka sig på korrekt svenska, strukturera och disponera sin text. 

och att genom den skrivna texten föra en dialog även med sisjälv 

• att få kursdeltagarna att använda datorn som ett naturligt kommunikationsmedel i kontakten 

med lärare och andra kursdeltagare och därmed sprida lärandet till fler. 

20


METOD 

Vi har genom ett antal möten, (bil. 1) själva utbildat oss i de möjligheter som Itis innebär. Nästa 

moment är att vidarebefordra detta till våra kursdeltagare. Detta sker måndag i vecka 16 tillsammans 

med FRI 1 och FRI 2. Tanken är att det skall mynna ut i två projekt i vecka 17 för I:orna och vecka 

18-19 för II:orna.De virtuellaklassrummen ska där fungera som ett forum för att lägga in arbeten för 

gemensam reflektion. De studerande ska kunna läsa allas arbeten för att få en helhet och kunna reflektera 

över varandras slutsatser eller berättelser. 

Efter detta kommer vi att låta kursdeltagarna lämna in sina reflektioner över olika block, endast över 

nätet och naturligtvis, vid terminens slut ha en utvärdering av hur var och en upplevt detta nya inslag i 

utbildningen. 

KONFERENSMILJÖ 

YRKESROLL 

Vi skapade en grund som är tänkt att kunna växa beroende på hur vi och de studerande väljer att 

använda konfernesen. Där finns nu en konferens för lärarlaget, som inte kursdeltagarna kommer in i. 

I övrigt är de andra konferneserna öppna för bägge fritidsledarklasserna och lärarlaget. Vi kan senare 

skapa konferenser för respektive klass om det behövs. I nuläget ser vi det som angeläget att ha så 

mycket som möjligt öppet, dock kommer ingen utanför FLU in. Där finns konferenser för information, 

tex. schema, protokoll och övrig information. Har man missat något ska man veta var man 

kan få information. Ansvaret förflyttas från den som ger ut information till samtliga att se till att 

man håller sig informerad. 

21


Fritidsledarrollen är förknippad med en speciell situerad praktik. Det är en vardag som mycket lite 

liknar skolans situerade praktik. Vårt projekt är ett försök att skapa en brygga över studierna via erfarenheterna 

till den yrkesverksamme fritidsledaren. I förlängningen kan det för skolan och utbildningen 

bli en direkt port ut till det vi utbildar för. Yrkesverksamma fritidsledare kan samtala och reflektera 

kring olika erfarenheter tillsammans med studerande vid utbildningen. 

LÄRANDE 

Kanske är det också så att det är först när man har formulerat sig som det blir klart för en själv. Man 

kan börja att föra en dialog med sin egen text. 

Vårt fokus ligger på hur synen på kunskap förändras i samhällsförändringen. Det gör att vi inte kan 

lösa dagens problem på gårdagens sätt. 

”Utbildning och lärande är livslångt, men det är inte främst frågan om att lära mer utan lära av, lära om 

och lära nytt. Det är inte frågan om att allt fler skall tillbringa allt längre tid på kurser och seminarier, i 

studiecirklar och utbildningslokaler. Enbart förmedling av färdiga kunskapspaket kommer inte att vare sig 

lösa dagens problem eller skapa de nya möjligheterna inför framtiden. –istället handlar det om att utveckla 

en lärande attityd till allt vi företar oss i arbetet, på arbetsplatsen, i själva arbetsuppgifterna. –att 

”lära sig lära”, att experimentera, pröva sig fram och att utveckla nyfikenhet och reflektionsförmåga i alla 

sammanhang.” 1 

”Lärandet differentieras i stor skala i det industriella samhället. Utbildningsväsendet växer och fogar med 

skiftande framgång, in alla unga i sitt läromönster. Högskoleutbildade lärare, psykologer, kuratorer, 

syokonsulenter, pedagogiska experter och andra specialister befäster skolan som det industriella samhällets 

helt dominerande institution för kunskapsförmedling.” 2 

Något som också ligger nära vårt projekt är Per Lauvås och Gunnar Handals funderingar kring praktisk 

yrkesteori. 

”Handledning som en reflektion över handling går mer ut på att hjälpa yrkesutövaren (eller de som 

utbildar sig till yrket) att bli medvetna om grunderna för deras yrke än på att förmedla hur en ”riktig” 

yrkesutövning ser ut eller ge den nödvändiga kunskap som krävs för att utöva yrket. Genom att bli mer 

medveten om sin egen yrkeskunskap, ökar möjligheterna för att förändra och utveckla den kunskapsbasen 

och impulser för att utveckla den.” 3 

De skriver vidare: 

”Avsikten med handledningen är just att hjälpa den enskilde att komma fram till det bästa sättet att 

utöva yrket -– utifrån de värderingar, kunskaper och erfarenheter vederbörande har i en konfrontation 

med kvalitativa och etiska krav som yrket ställer.” 4 

1 Rohlin, Skärvad, Strateiskt ledarskap i lärarsamhället, 1994 

2 Lyttkens, Lorenz, Mellan lust och nytta, 1993 

ITIS PROJEKTET 

UTIFRÅN YRKESROLL – LÄRANDE – VERKTYG 

3 Lauvås, Handahl, Handledning och praktisk yrkesteori 1993 

4 Lauvås, Handahl, Handledning och praktisk yrkesteori 1993 

22


Lauvås och Handal visar också på hur praxisen hänger ihop med våra grundläggande värderingar via 

teori och didaktik. 

Praxis 

Praktisk 

Yrkes- 

teori 

p2 

P1-nivån är själva handlingen, det som kan ses. 

P2-nivån är där vi resonerar om vad som är effektivt, relevant och lämpligt och varför vi anser detta på 

basis av praktiska och teoretiska orsaker. Vi grundar oss på egna erfarenheter, kännedom om andras 

erfarenheter och på teoretiska insikter. 

P3-nivån handlar om våra grundläggande värderingar: människosyn, samhällssyn, kunskapssyn, Gudssyn, 

natursyn osv. Värderingarna är något som alltid finns även om de inte alltid är uttalade. 

Tom Tiller säger: ”En utgångspunkt för lärande i vardagen är tanken om att det finns en stor outnyttjad 

lärandepotential och att det troligtvis är möjligt att mobilisera större delar av det vi lärt oss i vardagen.” 5 I 

samma bok framställer han en trappstege hur ett sådant lärande går till. Lärandetrappan har 4 steg. 

1. Löst samtal om erfarenheter – Det lösa samtalet i farstun, personalrummet eller i arbetslaget, 

där man mäter situationen med sina löst kopplade erfarenheter. 

2. Erfarenheterna ordnas – Man sammanställer erfarenhetsbitar som liknar varandra och sammanställer 

några mönster i det stora erfarenhetstäcket. 

3. Erfarenheternas kopplas – En analytisk kopplingsfas. Man kopplar ihop de kategoriserade 

erfarenheterna med varandra. 

4. Erfarenheterna knyts till teori – Genom att knyta erfarenheterna till kunskap, framodlad 

genom forskning, är det möjligt att se sammanhang mellan erfarenheter som annars skulle vara svåra 

att koppla. 

VERKTYG 

Som nyutexaminerad hamnar man i olika verksamheter ofta ensam i sin yrkesroll. Med hjälp och 

utrymme att använda erfarenheter ur den nya vardagen kan vi nu med hjälp av IT och folkbildningsnätet 

fortsätta utvecklingen av en professionell yrkeskår. Genom att bli medveten och genom handledning 

av varandra kan man utnyttja konkreta situationer för att bolla dem mot sina värderingar och 

didaktiska metateorier. Det ger också oss som utbildare unika möjligheter att kunna koppla erfarenheter 

till teorier och som institution en insikt i yrkets vardag. Hur mycket påverkar verktyget innehållet? 

4 Tiller, tom, Lärande i vardagen - om lärares lärande, 1998 

p1 

p3 

Etisk/politisk legitimitet 

23 

Kunskap - egna erfarenheter 

- om andras erfarenheter 

- om teori 

Handling


GENOMFÖRANDE 

Konferensmiljön är tänkt att kunna växa beroende på hur vi och de studerande väljer att använda 

konferensen. Där finns nu en konferens för lärarlaget, som inte kursdeltagarna kommer in i. I övrigt är 

de andra konferenserna öppna för båda fritidsledarklasserna och lärarlaget. Vi kan senare skapa konferenser 

för respektive klass om det behövs. I nuläget ser vi det angeläget att ha så mycket som möjligt 

öppet, dock kommer ingen utanför FLU in. Där finns konferens för information, tex. schema, protokoll 

och övrig information. Har man missat något ska man veta var man kan få information. Ansvaret 

förflyttas från den som ger ut information till samtliga att se till att man håller sig informerad. 

De studerande ska till att börja med få i uppgift att gå in på konferensen och ändra sitt lösenord och 

också skriva en hälsning i caféet. Vidare instruktioner om de olika klassernas projektarbete ges i samband 

med projektstart. 

PROJEKTET 

ERFARENHETSBASERAT LÄRANDE, FRI 2 

Syfte:• att studera konflikthantering utifrån deltagarnas egna erfarenheter. 

• att försöka koppla praktik med teori. 

• att pröva IKT (Informations och Kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt 

hjälpmedel. 

Tanken är att starta utifrån kursdeltagarnas erfarenheter som ledare. Deltagarna lyfter i små grupper 

upp situationer där de upplevt att dilemman uppstått. Problemet kan ha uppstått ungdomar emellan, 

mellan mig som ledare och ungdomarna, mellan mig och min överordnade, mellan mig och mina 

arbetskamrater, mellan mig som talesman för samhället och ungdomarna etc. Samtliga i gruppen tar 

del av varandras beskrivning. 

Därefter konkretiseras diskussionen och lösningsalternativ och läggs in på nätet i en särskild konferens. 

Nu ges möjlighet för alla i klassen att på nätet ta del av de olika problemen och problemlösningsförslagen 

och själva ge sig in i diskussionen Klassen återsamlas efter en period och lyfter upp de olika 

problemställningarna i helklass. Handledarna tillsammans med kursdeltagarna teoretiserar kring de 

olika problemställningarna och diskuterar lösningar utifrån teorier i litteraturen. 

Kursavsnittet avslutas med en utvärdering dels av kunskapsinhämtningen, dels av metoden att använda 

IKT i studiearbetet. 

Efterhand kommer konferensen att växa och en mängd erfarenheter och reflektioner kan komma fler 

till del. Man kan gå dit med sina egna erfarenheter och kanske upptäcka att fler har upplevt liknande 

och tänkt kring detta. Det här är en typ av konferens som man skulle kunna öppna upp för fritidsledare 

på fältet och på så sätt brygga över klyftan mellan utbildningen och arbetslivet. 

Studielitteratur: Maltén, Det pedagogiska ledarskapet 

Lennéer Axelsson, Thylefors, Arbetsgruppens psykolo 

24


PEDAGOGISKT LEDARSKAP FRI 1 

Syfte 

• att studera pedagogik genom att på olika sätt bearbeta boken Samtal i pedagogernas rum 

• att formulera sin egen pedagogiska syn och lägga inden på konferensen för att tillsammans reflektera 

vidare 

• att pröva IKT som ett pedagogiskt hjälpmedel så att dess fördelar och nackdelar kan ge oss 

underlag för framtida användning 

Det pedagogiska ledarskapet bearbetas med hjälp av ”Samtal i pedagogernas rum”. Två och två ska 

sedan de studerande få sig tilldelat en av åtta utvalda pedagoger. En sammanställning av pedagogens 

tankar och synsätt presenteras i det virtuella klassrummet för I:orna . Där läggs även ett individuellt 

arbete som presenterar den studerandes egen pedagogiska plattform, ”JAG-Pedagogen. 

Det reella klassrummet blir ett rum för möte med varje pedagog utifrån att varje grupp sätter sig in i 

sin pedagog och ”blir den personen”. Klassrummet förvandlas till ”Pedagogernas rum” där vi som klass 

genom forumteater, där alla är aktörer, får ta del av pedagogernas undervisning. Den grupp som har 

hand om en viss pedagog leder klassen i en pedagogisk situation. 

Den sammmantagna redovisningen genom drama, skriftlig presentation, dokumentation med hjälpav 

digital videoteknik och Jag-pedagogen blir sedan föremål för reflektion via både det reella och virtuella 

klassrummet. 

Studielitteratur: Norén,Westin, Samtal i pedagogernas rum 

DISKUSSION OM PROJEKTET, REFLEKTIONER INFÖR FRAMTIDEN 

Eftersom arbetslaget inte fick sina datorer förrän den 15.3 och våra kursdeltagare under olika perioder 

före och efter detta datum ägnat sig åt praktik, specialarbete och olika projekt, kunde igångsättandet av 

projektet inte äga rum förrän måndagen i vecka 16. Det kommer att i detta första skede vara klart 

fredagen i vecka 19. Av denna anledning är det svårt för arbetslaget att i skrivande stund reflektera och 

diskutera om målet nåtts, om vi fått svar på frågeställningarna och vad detta kan innebära för framtiden. 

I vår utbildning lägger vi stor vikt vid att efter varje genomgånget moment tillsammans med kursdeltagarna 

reflektera över vad som hänt och hur vi, utifrån vunna erfarenheter, går vidare. Det är därför mycket 

viktigt för oss att även, eller kanske speciellt, i detta projekt som kanske i ännu högre grad berör just oss 

själva som pedagoger, få föra en ordentlig diskussion, när vi har fått en helhetssyn både beträffande oss 

själva och kursdeltagarna. 

Vi kommer därför att efter vecka 19 göra Fritidsledarutbildningens del av rapporten komplett med 

reflektioner utifrån projektet och inför framtiden. 

Reflektioner utifrån den del som hittills gjorts. 

Introduktionen för klasserna: 

Den allra första upplevelsen av detta var att vi alla gemensamt var samlade, både lärare och studerande på 

fritidsledarlinjen, för att introducera ITiSprojektet. Det var en upplevelse som gav mersmak och vikänsla. 

Vi var samlade kring en gemensam sak. Slutsatsen blev att vi vill göra mer tillsammans. 

Folkbildningsnätet med alla dess möjligheter samt vårt upplägg med en virtuell konferens med café, 

klassrum och informationsrum intoducerades. Var och en fick sig tilldelat en e-postadress och tillträde 

till respektive klassrum och gemensamma informationsrum. Dessutom fick de studerande information 

om FLU:lärarforum. 

25


En del studerande blev mycket entusiastiska medan andra såg med tveksamhet och viss frustration över 

vad det skulle betyda för dem. Efter genomgången gick flera direkt till datorerna och loggade in sig på 

konferensen, bytte lösenord och gav en hälsning på caféet så som var tänkt. Dels tror vi att det var de 

som blev sporrade av utmaningen, som var snabba att gå in men också att de som behövde lite hjälp 

för att komma igång tog chansen att hjälpas åt ( folkbildning!). En fråga som vi ställer oss är om det 

var de som inte har datorer och Internet hemma som gjorde slag i saken direkt. 

Reflektionerna från blocket Ungdom-Social har FRI 1 samtliga skickat in till nätet. Det har fungerat 

mycket bra och de flesta verkar stolta över sina nya kunskaper. 

Arbetslagets egna erfarenheter så här långt är alltigenom positiva, näst intill euforiska. 

Kommunikationen mellan oss på kvällarna inför brådskande brev som ska skrivas, funderingar över 

olka rapporter, osv har gjort att vi tillsammans mer effektivt och på kortare tid har åstadkommit saker 

som har blivit mycket bra. Att två lärare varit i Stockholm, en i Sigtuna och två hemma har inte 

försvårat eller försenat vårt samarbete i någon högre grad, tack vare våra nyvunna kunskaper. Det känns 

med andra ord så här långt mycket stimulerande och roligt. 

En reflektion som arbetslaget gjorde då vi introducerade ITiS var att en del av de studerande känt 

frustration kring projektet. Kan denna frustration och detta motstånd beror på osäkerhet inför själva 

tekniken? Kan det vara så att vi tillmäter de studerande större datorkunskaper och datavana än vad de i 

själva verket besitter ? Finns det en myt om att alla unga har större kunskaper än vad vi äldre/lärare har? 

Våra gemensamma funderingar idag är att vi inte känner oss färdiga. Tvärtom menar vi att vi är i början 

av en process. Nu vidtar genomförande och utvärdering. Vi känner nu att vi hade önskat att längre tid 

skulle anslagits till projektets initiering, genomförande och utvärdering. Processer tar tid! I folkbildningens 

grundtankar ligger att kunskap måste integreras. Tittar vi på våra två projekt finner vi att Ove 

Wickströms tankar i Långsamhetens lov ,2001, om långsam läsning, väl stämmer överens med våra intentioner 

med projekten. ” Långsam läsning......hjälper läsaren att fördjupa perspektiv. Kanske måste man 

1 

träna sig att läsa eller snarare umgås med vissa texter. Till dem bör man återvända många gånger” 

Även Ingmar Hedenius menar i Tröstens villkor, 1959: ”När jag här talar om att kunna ´läsa´ avses inte 

bara förmågan att förstå skriftlig framställning. Något vida mer tänker jag på: att tillägna sig och bli i en 

djupare mening påverkad av det lästa. Att positivt eller negativt införliva andras tankar med sin person- 

lighet”. I våra projekt betonar vi att kursdeltagarna inte bara redovisar sina egna tankar utan även tar del 

av, och bearbetar andras funderingar i en långsam process. 

Därför hade vi känt oss nöjdare, rent pedagogiskt och folkbildarmässigt sett, om tiden för projektets 

genomförande hade varit längre. Vi är i arbetslaget alltså fullständigt övertygade om att ”this is the 

beginning” och i motsats till Churchill vill vi inte se ”the end” 

Vi återkommer efter vecka 19 och hoppas då att kursdeltagarnas reflektioner ska vara lika positiva som 

våra, eftersom vi tror på denna nya väg till en ökad kommunikation och därmed ökat lärande, inte 

bara för kursdeltagarna utan även för lärarna. 

1 

2 

2 

Wickström Ove, Långsamhetens lov, 2001 

Hedenius Ingmar, Tröstens villkor, 1959 

26


EXEMPEL PÅ DEN KOMMUNIKATION ITIS- PROJEKTET STARTAT OSS EMELLAN 

Kursdeltagare 

Jag tycker introt var helt OK. Men för övrikt är jag inte jätte possitiv till det hela. Jag tycker det är ett 

störande moment i utbildningen. Kanske för att jag är ovan, kanske för att jag tycker att människor 

bör kommunicera vebalt istället för med 1:or och 0:or. 

Lärare 

Hej Pär och ni andra. 

Jag förstår din invändning mot användandet av datatekniken. Jag är själv ibland lite motsträvig men 

upptäcker att det mest handlar om min egen okunskap och det är antagligen en helt naturlig flyktreaktion. 

Jag ser datakommunikationen inte som ett ”i stället för” utan som ett ytterligare alternativ 

eller möjlighet. Just nu gör jag erfarenheteten av dess fördelar. Jag är i dag sjuk och kan inte vara på 

arbetsplatsen. Jag har klarat av en uppgift gentemot sommarfjällsgruppen och kan också besvara och 

diskutera med dig. Naturligtvis är mötet människor emellen bäst ”live”. 

Hälsningar Per-Arne i sjuksängen. 

Kursdeltagare 

Jag tycker att det är jätte bra att skolan har kommit i fatt 2002-talet. 

Jag tycker att man borde utväckla det mer i form av wed-kameror i klassrumen så man kan va med om man är sjuk 

T.ex. eller liknande.... 

tänk sitta utomlands i ett IT-Café och vara del aktig på en lektion eller en föreläsning... hade varit någon eller hur:) 

Jag tcker det är bra..... 

Tack för mig / Wojé 

Lärare 

Hej Woje. 

Dina visioner låter häftiga. Jag ser det som en klart möjlig utveckling. Varför inte göre ett eget projekt 

kring detta när du går i 2:an. Börja i liten skala och se vad det blir. 

Hej då hälsar Per-Arne 

27

DISKUSSION 


Mångfalden av delprojekt har gjort det möjligt för lärarna på alla linjer att ta del av varandras 

tankar, projekt och genomföranden. Friheten att välja projekt för respektive linje har varit 

mycket stor. Genom våra ITiS-luncher , vår gemensamma utbildning och intresset för projektet 

har gemenskapen arbetslagen emellan ökat på skolan och vi har blivit mer insatta, inte bara i 

varandras projekt, utan även den dagliga arbetet. 

ITIS, SKOLAN OCH FRAMTIDEN. 

Inom folkhögskolan arbetar vi genomgående deltagarstyrt, problembaserat och projektinriktat. Vårt 

användande av datorer varierar i omfattning och innehåll. I och med ITiS, har det skett en allmän 

uppdatering av både verktyg och personal. Det har startats en diskussion kring datoranvändandet. En 

process har satts igång och en utveckling mot ett etablerande av en mer djupgående datakultur kan ha 

tagit sin början. Elever kommer, elever går. Lärare består! Det som tillkommer oss i form av ökad 

kompetens, överförs efterhand till våra elever i ett slags kontinuerligt flöde över tiden. 

För att vårt ITiSarbete inte ska bli en engångsföreteelse har arbetslagen på skolan enats om att använda 

sig av erfarenheterna från våren i arbetet med planeringen inför nästa läsår. Dessutom har vi bestämt en 

pedagogdag i oktober, då vi berättar om våra egna och kursdeltagarnas synpunkter och de konsekvenser 

som dessa fått för kursuppläggningen. 

Jämshög 2002 04 30 

Ingrid Friman 

Ann-Marie Mörngård 

Torbjörn Lingöy 

Philip Sohl 

Ulrika Persson 

Torbjörn Nielsen 

Erika Giselsson 

Lisbeth Nilsson 

Maria Garney 

Johan Dahlén 

Sten Selander 

Karin Malmström 

Helen Kemi 

Martin Bordes Kemi 

Per-Arne Höög 

Ulla Olofsson 

28

KÄLLFÖRTECKNING 

Allmän llmän l llinj 

l nj nje nj 


Brugge, B, Glantz, M & Sandell, K. Friluftslivets pedagogik. Liber AB, 1999 

Dahlgren, L-O & Szczepanski, A.Utomhuspedagogik, Åtvidabergs bok & tryck AB, 1997 

Isberg, Roger. Färd, Sjöviks folkhögskola 1991 

Koskkinen, Lennart, Jämställdhet över alla gränser. Carlssons förlag 2000 

Artiklar 

Adler Björn, Vad är dyskalkyli? 2001 

Dahlgren, Lars Owe, Problembaserat lärande – idé, praktik och effekter. Linköpings universitet 1998 

Jönsson, Bodil, Learning by searching. Delegationen för IT i skolan 

Jönsson, Bodil, Den sökande människans revansch, Den fjärde basfärdigheten, KK-stiftelsen 

Klein,Helle, Skolan kan återupprätta begreppen nu, jag och vi. 

Koskinen, Lennart, Jämställdhet över alla gränser,Den fjärde basfärdigheten, KK-stiftelsen 

Kylemark, Mimmi & Winther, Mia, Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap?www.itis.gov.se 

Rask,Stig Roland, Slutligen måste det handla om internetvettt.Den fjärde basfärdigheten, KK-stiftelsen 

Scherp, Hans-Åke, Om skolutveckling och skolledarens roll. Delegationen för IT i skolan 

Åkerlund, Irene, Stubinen, -ett sätt att undervisa vuxna. www.itis.gov.se 

Medial i nj njen nj 

Jönsson Bodil, Den sökande människans revansch 

Koskinen, Lennart, Jämställdhet över alla gränser, Den fjärde basfärdigheten, KK-stiftelsen 

Klein Helle, Skolan kan återupprätta begreppen nu, jag och vi , Den fjärde basfärdigheten, KK-stiftelsen 

Löwenhielm Gunnar, Rum för ny skola 

Rask Stig Roland Med eller utan filter 

Frit it itidsle it le ledar le ar arutb ar tb tbil tb il ildningen il 

Hedenius Ingmar, Tröstens villkor, Bonniers, 1959 

Lauvås, Handahl, Handledning och praktisk yrkesteori , Studentlitteratur, 1993 

Lyttkens, Lorenz, Mellan lust och nytta, Akademeja, 1993 

Rohlin, Skärvad, Strateiskt ledarskap i lärarsamhället, MiL Publisher, 1994 

Tiller, Tom, Lärande i vardagen - om lärares lärande, Akademeja, 1998 

Wickström Ove, Långsamhetens lov, Natur och Kultur2001 

29


30


31


32

Projektmaterial - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?