om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

More documents

Recommendations

Info

att bli sitt eget subjekt och då möta någon med ärligt menad närvaro. Med det menar jag någon som uppriktigt är beredd att möta just mig och försöka vara närvarande i det mötet. Alltså utan avsikt att få mig till något, ha en avsikt som inte är min egen. Din bok skildrar inte bara ett stort elände, utan också en stark sammanhållning och solidaritet mellan flickorna. Det är inte så vanligt, och min fråga är om den föddes ur att det är så tomt på vuxna i den värld du beskriver. – Det kanske det var, säger Josefine lite eftersinnande. Vi blev rätt mycket som syskon, en sorts förstorad familj där man fick ta hand om varandra. Och för mig finns en stark drivkraft i att jag tycker att det måste vara rättvist. På ett lite barnsligt sätt, kanske, har den där rättvisetanken styrt mycket av vad jag har gjort och vad jag gör. Och när det gäller de vuxna – ja, det kanske var så att de höll sig undan för att inte driva iväg oss ännu längre bort. Alltså inte ta konflikter, för då skulle vi bli ännu mer avogt inställda. Flickorna i ”Kårnulf” använder en massa olika droger, legala som illegala. De äter till exempel massor av piller och blandar nästan vad som helst. Hur är det med gränsen mellan legalt och illegalt, spelade den någon roll? – Nej, inte det minsta! Man använder det man får tag på för att bli pigg eller trött eller vad det nu är man vill bli. Det är en sorts självmedicinering. Den medicinering som unga flickor får av läkare tycker jag man skall fundera allvarligt på. Att ge en ung tjej mediciner är detsamma som att säga: Du duger inte, det är något fel på dig. Och det är på olika sätt det som genomsyrar hela vårdapparaten. Man borde säga: Du är rätt, du duger! Man borde jobba med det friska i stället för att bara söka och arbeta utifrån problem. För vad är det för budskap man ger samtidigt med pillerburken, om inte att det är något fel på dig? Med det inte sagt att det alltid är fel att medicinera, men man skall tänka sig väldigt noga för och veta vem man har framför sig och vad man vill åstadkomma med pillerna. Att jobba på LAVA och inte som journalist, är det något som hänger ihop med din historia och ditt engagemang? – Ja, det är klart att det är. Jag har ju en egen erfarenhet av vad kultur och möjlighet att uttrycka sig själv betyder. Det var en viktig del i min egen vändpunkt. Och det är verkligen inte samma sak som att alla skall bli stora konstnärer eller mediakändisar. Man kan säga att det är ett sätt att inspirera unga människor till att stå för det de är och det de tror på – och att uttrycka det. DEN SOM VILL veta vem Kårnulf är får läsa boken. Då får man veta både det och en hel del annat om ett Sverige som betraktar unga flickor som problem och som med enfaldig envishet tror att repression är svaret på maktlöshet och utanförskap. oberoende 4/2004 internationalen 11/04 5
6 Text: Marie Wiklund På korståg mot fattigdomsfällan När Kerstin Gemberg hamnade i skuldsanering annonserade hon i Göteborgs-Posten och startade föreningen Fattiga Riddare. På ett år har föreningen, som arbetar med att ge hjälp och stöd till dem som fastnat i fattigdomsfällan, fått 330 medlemmar. JAG TRÄFFAR KERSTIN Gemborg i föreningens lokal i Göteborg. Kerstin berättar att hon levde ett ganska normalt liv med två barn och en make som var egen företagare. Plötsligt insjuknade mannen och familjens liv vändes upp och ned. Diagnosen löd manodepressivitet. 1988 tog mannen livet av sig. I all sorg kunde Kerstin inte ta tag i något. Barnen var då 11 och 12 år gamla. En tid gick och snart stod det klart för henne att maken utan hennes vetskap hade startat 17 olika företag. Där stod hon utan försörjning och med närmare en miljon i skulder. Totalt kaos, familjen var i kris, det fanns bara rädsla inför framtiden. Att byta lägenhet, skaffa telefonabonnemang, ta lån och så vidare var bara att glömma. När det här hände Kerstin fanns inte någon skuldsaneringslag. Hon försökte få skulderna avskrivna med hjälp av läkarintyg på grund av makens sjukdom. Hon fick nej. Kronofogden var henne ständigt i hälarna. FÖRST ÅR 2000 fick hon kraft att börja kämpa. Ett år senare började hennes skuldsanering, med ett liv på absoluta existensminimum. Skuldsanering tar fem år och man får inte ha för “nya” skulder. Kraven är hårda, det är inte alla som klarar av det. Kerstin berättar att många hamnar i ett läkemedels- och/eller alkoholmissbruk på grund av den enorma press ekonomisk utslagning innebär. Utanförskapet, känslan att vilja glömma en stund eller bara kunna sova en natt, blir ofta inledningen till ett beroende. För många dör hoppet och livsglädjen. De blir starkt psykiskt påverkade av ekonomisk svaghet. Det var ilskan som gav Kerstin kraft att starta Föreningen Fattiga Riddare. Hon visste att hon inte var ensam i sin situation. Genom att annonsera i Göteborgs-Posten efterlyste hon personer som satt i samma sits och fick stort gehör. De berörda samlades till ett möte och med egna pengar gjorde de flygblad och spred sitt budskap. I JULI -03 BILDADE föreningen en styrelse och lyckades få föreningsstöd för år 2004. På ett år har de fått 330 medlemmar och ska nu flytta till en större lokal. Det märks att ämnet är angeläget. Pressen i Göteborg har visat stort intresse för verksamheten. Huvuddelen av medlemmarna är helt vanliga människor i medelåldern som råkat ut för sjukdom, skilsmässa, arbetslöshet eller andra trauman. Kerstin har sökt EU-projektpengar och anslag från allmänna arvsfonden med mera men fått avslag. Hon ger sig inte, utan kommer att söka på nytt. Vad som fattas är en budgetrådgivare som är knuten till föreningen. Även det är svårt att ordna. TELEFONEN GÅR VARM och mycket tid går åt till att hjälpa till med att ringa fordringsägare och olika myndigheter, som kronofogden, konsumentverket och Socialstyrelsen, eller bara vara ett stöd i nöden. Föreningen Fattiga Riddare är religiöst och politiskt obunden med syftet att stoppa social utslagning genom att hjälpa personer som fastnat i fattigdomsfällan. Vill du veta mer om Föreningen Fattiga Riddare så ring 031-12 70 72 eller gå in på deras hemsida www.fattigariddare.org oberoende 4/2004
Page 1 and 2: oberoende Ges ut av Riksförbundet
Page 3: 4 Text: Sonja Wallbom Josefine was
Page 7 and 8: noterat: inrikes 8 LÄKEMEDELSINDUS
Page 9 and 10: 10 I Stockholm var både smittorisk
Page 11 and 12: 12 ”Jag är den gode herden, en g
Page 13 and 14: 14 resultaten blir förbudet mot sp
Page 15 and 16: 16 Text och foto: Johan Vikström T
Page 17 and 18: spridda tankar 18 Hemliga Mollgan p
Page 19 and 20: 20 Ett liv efter fän oberoende 4/2
Page 21 and 22: 22 ETT GRÅTT LITET LIV Det finns e
Page 23 and 24: 24 Text: Per Sternbeck SCEN 1: VAD
Page 25 and 26: 26 SCEN 6: VAD SÄGER KRONOFOGDEN?
Page 27 and 28: 28 Text och foto: Johan Vikström R
Page 29 and 30: 30 SYDAFRIKA HAR världens största
Page 31 and 32: 32 terar situationen i länder som
Page 33 and 34: ev och debatt 34 Sänk inte skatten
Page 35 and 36: ev och debatt 36 Okej att hetsa mot
Page 37 and 38: 38 Förbundsnytt ★ RFHL:s öppenv
Page 39: 40 GÅ MED I RFHL Bli medlem i RFHL

om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?