om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL
om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL
om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ev <strong>och</strong> deb<strong>att</strong><br />
36<br />
Okej <strong>att</strong> hetsa mot knarkare?<br />
”Lagen <strong>om</strong> hets mot folkgrupp har blivit en särlagstiftning s<strong>om</strong> endast skyddar<br />
de minoriteter s<strong>om</strong> är tillräckligt starka <strong>att</strong> hävda sig, vilket knappast kan ha<br />
varit syftet när den skapades. Om lagen fortsätter <strong>att</strong> utesluta minoriteter s<strong>om</strong><br />
har ett verkligt skyddsbehov så k<strong>om</strong>mer den <strong>att</strong> förlora värdefull legitimitet.”<br />
EN LÖRDAGSKVÄLL i oktober<br />
gick jag <strong>och</strong> en vän gen<strong>om</strong> gamla<br />
stan i Stockholm. Vi var på väg<br />
mot tunnelbanan <strong>och</strong> framför oss<br />
gick ett gäng på 5-6 vanliga killar i<br />
25-årsåldern. Mot oss k<strong>om</strong> en <strong>ung</strong><br />
asiatisk kvinna i armkrok med sin<br />
mor. De båda såg ut <strong>att</strong> bara njuta<br />
av livet, s<strong>om</strong> jag <strong>och</strong> min vän.<br />
Plötsligt börjar en av killarna i<br />
gänget skrika ”din jävla gulinghora!”<br />
till <strong>tjej</strong>en <strong>och</strong> hennes<br />
mamma. Den person s<strong>om</strong> öste ur<br />
sig detta var onekligen psykiskt<br />
instabil. Jag <strong>och</strong> min vän ökade<br />
långsamt avståndet mellan oss<br />
<strong>och</strong> d<strong>om</strong> civilklädda rasister s<strong>om</strong><br />
gick framför oss. Väl igen<strong>om</strong><br />
spärrarna vek vi av åt ett annat<br />
håll <strong>och</strong> diskuterade lite oss emellan<br />
vad man borde göra åt sådana<br />
här fen<strong>om</strong>en.<br />
LYCKLIGTVIS ÄR rasismen politiskt<br />
sett relativt marginaliserad i<br />
<strong>Sverige</strong>, även <strong>om</strong> det inte alltid<br />
varit så. En gång i tiden reste till<br />
<strong>och</strong> med tyska rasideologer från<br />
Hitlers nationalsocialistiska parti<br />
till <strong>Sverige</strong> för <strong>att</strong> undervisa på det<br />
statliga rasbiologiska institutet,<br />
s<strong>om</strong> var verksamt 1922-1959.<br />
Fundamentalism <strong>och</strong> rastänkande<br />
hör inte till den politiska<br />
vardagen i <strong>Sverige</strong> idag, även <strong>om</strong><br />
det existerar i en högre <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning<br />
än man vill tro. För <strong>att</strong> möta<br />
detta problem har <strong>Sverige</strong>s riksdag<br />
instiftat ett förbud mot hets mot<br />
folkgrupp. I inledningsskedet <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ade<br />
denna lag hets på etniska<br />
grunder, men idag <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar den<br />
även hets gentemot personers <strong>och</strong><br />
gruppers sexuella läggning.<br />
Andra uts<strong>att</strong>a minoritetsgrupper,<br />
bland dem narkotikamissbrukare,<br />
<strong>om</strong>f<strong>att</strong>as däremot<br />
inte av lagstiftningen. Samma tankemönster<br />
s<strong>om</strong> rasister <strong>och</strong> nazister<br />
nyttjar är alltså helt ok – så<br />
länge ”de andra” definieras utifrån<br />
annat än härk<strong>om</strong>st eller sexuell<br />
läggning. Likt ideologier i rastänkandets<br />
historia speglar dagens<br />
narkotikapolitiska ideologier<br />
samma typ av kulturnationalism<br />
<strong>och</strong> intolerans gentemot de s<strong>om</strong><br />
definieras s<strong>om</strong> annorlunda.<br />
I FÖRRA OBEROENDE gavs två<br />
tydliga exempel på hur det kan se<br />
ut. Det ena exemplet gällde en<br />
våldtagen kvinna s<strong>om</strong> nekades<br />
ersättning s<strong>om</strong> brottsoffer därför<br />
<strong>att</strong> hon missbrukade narkotika.<br />
Liknande fall har rapporterats<br />
tidigare, bland annat då en<br />
person s<strong>om</strong> uts<strong>att</strong>es för ett mordförsök<br />
nekades ersättning av<br />
samma skäl.<br />
Det andra exemplet gällde organisationen<br />
EURAD:s hets mot<br />
missbrukare i vad s<strong>om</strong> kan uppf<strong>att</strong>as<br />
s<strong>om</strong> ett upprop mot deras<br />
demokratiska rätt <strong>att</strong> organisera<br />
sig. EURAD kan inte anmälas <strong>och</strong><br />
missbrukarna står helt utan<br />
skydd.<br />
En viktig bidragande orsak till<br />
<strong>att</strong> missbrukare står helt<br />
oskyddade inför denna typ av<br />
hets är <strong>att</strong> fundamentalism <strong>och</strong><br />
intolerans – till skillnad från när<br />
vi diskuterar ras <strong>och</strong> religion – inte<br />
är marginaliserade. Tvärt<strong>om</strong> utgör<br />
de ofta den politiska mittfåran<br />
<strong>och</strong> har institutionaliserats<br />
i narkotikapolitikens uttalat<br />
fundamentalistiska målsättning:<br />
”ett narkotikafritt samhälle”. Den<br />
svenska narkotikapolitiken har<br />
s<strong>om</strong> en följd tagit Europas mest<br />
extremt repressiva <strong>och</strong> diskriminerande<br />
uttryck. Detta gäller inte<br />
minst kriminaliseringen av missbruket<br />
<strong>och</strong> dess följder.<br />
VAD GÄLLER EN narkotikapolitisk<br />
hörnsten i <strong>Sverige</strong> beskrev<br />
Magnus Linton i ”Den nationella<br />
baksmällan” (Arena 6/2002) konstruktionen<br />
av ”typnark<strong>om</strong>anen”<br />
– ”knarkaren” i folkmun. Enligt<br />
Linton förutsätter denna föreställning<br />
<strong>att</strong> nark<strong>om</strong>ani <strong>och</strong><br />
mänsklighet är oförenliga, <strong>att</strong> en<br />
”knarkare” inte är en människa<br />
utan något väsensskilt annat. Linton<br />
menar <strong>att</strong> denna tankekonstruktion<br />
är ett bärande led i<br />
den ideologi s<strong>om</strong> organisationerna<br />
Hassela, RNS <strong>och</strong> deras<br />
Europeiska samarbetsorganisation<br />
EURAD företräder.<br />
Människosynen får sitt uttryck<br />
i den förda narkotikapolitiken.<br />
Politiken har med andra<br />
ord till viss del formats av en<br />
ideologi s<strong>om</strong> saknar grundläggande<br />
respekt för människovärdet,<br />
dessut<strong>om</strong> i en fråga där man<br />
brukar skryta med <strong>att</strong> det råder<br />
”en bred enighet <strong>och</strong> samsyn<br />
över partigränserna”.<br />
DET FINNS MÅNGA skäl <strong>att</strong> vidga<br />
skyddet under lagen mot hets<br />
mot folkgrupp till <strong>att</strong> inkludera<br />
andra minoritetsgrupper, bland<br />
dem missbrukare <strong>och</strong> psykiskt<br />
sjuka. Lagen s<strong>om</strong> urspr<strong>ung</strong>ligen<br />
instiftades för <strong>att</strong> motverka dis-<br />
oberoende 4/2004