om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

More documents

Recommendations

Info

infekterade, och nära en halv miljon barn hade blivit föräldralösa på grund av sjukdomen. ”Om det fallet inte utgjorde en ‘nationell nödsituation’ som tillåter patenträttigheter att bli kringgångna för att skaffa billiga mediciner, då är det svårt att veta vad som gör det”, menade Oxfams Kevin Watkins. MEN TROTS ATT SYDAFRIKA använde sig av en TRIPS-klausul som ger möjlighet att överskrida patenträttigheter, hotade USA med att sätta in handelssanktioner. EU avrådde kraftigt från att anta lagen, och hävdade att lagen skulle skada den europeiska läkemedelsindustrin. 39 läkemedelsföretag, inklusive jättar som Pharmacia & Upjohn, Glaxo Wellcome och Boehringer- Ingelheim, drog 1998 Sydafrikas regering inför rätta för överträdelse av TRIPS regler och Sydafrikas patentlagar. ”Jag tycker att läkemedelsföretagen exploa- oberoende 4/2004 internationalen 11/04 31
32 terar situationen i länder som Sydafrika – och i andra utvecklingsländer – eftersom de kräver priser som ligger bortom vad en vanlig HIV/AIDSinfekterad kan betala. Det är helt fel och måste fördömas”, sade före detta president Nelson Mandela. Massiva protester, i Sydafrika och världen över, startade. 260 000 människor från 130 olika länder skrev under en petition som krävde att läkemedelsföretagen tar sitt ansvar och sätter människoliv före vinster. Efter fyra bortslösade år, då regeringen var hindrad att inköpa billiga bromsmediciner, drog de 39 företagen tillbaka stämningen, framförallt på grund av den proteststormen. SYDAFRIKAS REGERING stod emot läkemedelsbolagen i striden om patenträttigheter, men på hemmaplan har grupper som TAC, tillsammans med fackföreningar och andra rörelser, tvingats pressa regeringen till att utarbeta en nationell plan för att så småningom se till att alla som behöver får tillgång till bromsmediciner. En sådan plan antogs den 19 november 2003. Avtal slöts i december samma år med två jätteföretag att tillåta andra företag att producera och sälja bromsmediciner. Effekter kan ses i exemplet med läkemedlet AZT. Priserna var beräknade att sjunka från 582 sydafrikanska rand per person och månad för den patenterade medicinen, ner till under 100 rand för den billigare versionen. Hur mycket billigare kan då medicin bli som inte täcks av patent? De tabletter som bland annat behandlar svampbildning – en bieffekt av HIV/AIDS – som aktionsgruppen TAC illegalt importerade som en del av sin kampanj för billiga bromsmediciner år 2001 visar på enorma prisskillnader. 5000 tabletter hämtades av TAC:s representanter från Thailand. Priset per patenterad tablett – ägd av företaget Pfizer – är 90 kronor. TAC köpt de tabletter som tillverkades i Thailand för runt en och femtio. ENLIGT LÄKARE UTAN Gränser kan en kombination av bromsmediciner som inte är patenterade kosta ner till 3 procent av priset på patenterad medicin såld i rika länder. I ett land som Sydafrika, med över 40 procents arbetslöshet och minimalt – om något – arbetslöshetsunderstöd är den prisskillnaden enorm. På den norra delen av jordklotet är den offentliga sektorn mycket mer utvecklad än i syd, där människor måste betala mer för sin hälsovård ur egen ficka. Medicinkostnader är vanligtvis den största utgiften för hälsovård bland familjer i utvecklingsländer. Dyra mediciner slår därmed direkt och hårt mot de allra mest sårbara i samhället: sjuka människor med liten – om någon – inkomst, utan skydd av en välfärdsstat. HIV/AIDS beskrivs inte sällan som en katastrof. ”HIV/AIDS-epidemin är ett av de största hoten mot södra Afrika idag,” skrev aktionsgruppen för södra Afrika, ACTSA, redan år 2000. Matproduktion, utbildning, sjukvårdssystem och trygghet för barn, är bara några områden som hotas av HIV/AIDS. När allt fler blir sjuka och dör så många år tidigare än de skulle gjort utan HIV-infektion trasas hela samhällen sönder. Bromsmediciner botar inte syndromet och stoppar av sig själva heller inte spridningen, men de kan hjälpa till att låna många års liv och hälsa till miljoner människor och deras familjer världen över. I praktiken betyder läkemedelsbolagens vinstintresse att människor förvägras dessa år. FAKTA HIV/AIDS i Sydafrika Enligt den Sydafrikanska regeringens statistik kommer HIV/AIDS troligtvis att ligga bakom hälften av alla dödsfall år 2005. Andra uppskattningar visar att medellivslängden hos sydafrikaner kommer att sjunka ner till mellan 45 och 50 år – en minskning från medellivslängden 63 år 1990, och en betydande faktor bakom denna utveckling är HIV/AIDS. Runt 5,3 miljoner sydafrikaner är idag smittade med HIV. FAKTA Bromsmediciner Bromsmediciner botar inte HIV/AIDS, och de måste användas i samband med preventiva åtgärder – utbildning, fattigdomsbekämpning och ökad jämställdhet mellan män och kvinnor – för att minska spridning och negativa effekter av HIV/AIDS. Men för dem som redan bär på viruset kan bromsmediciner – svåra bieffekter till trots – betyda liv och kraft för flera extra år. Medicinerna minskar mängden HIV i blodet och förhindrar dupliceringen av HIV. De kan också hindra att HIV överförs från en gravid kvinna till hennes ofödda barn, och om de tas i tid kan de förebygga HIV-smitta hos en person som utsätts för risk. I västvärlden har bromsmediciner använts mycket framgångsrikt, men för de många som lever med HIV och AIDS i utvecklingsländer är de onåbara – priserna är satta långt högre än vad som är överkomligt för den fattiga majoriteten. Sydafrika är inget undantag. oberoende 4/2004
Page 1 and 2: oberoende Ges ut av Riksförbundet
Page 3 and 4: 4 Text: Sonja Wallbom Josefine was
Page 5 and 6: 6 Text: Marie Wiklund På korståg
Page 7 and 8: noterat: inrikes 8 LÄKEMEDELSINDUS
Page 9 and 10: 10 I Stockholm var både smittorisk
Page 11 and 12: 12 ”Jag är den gode herden, en g
Page 13 and 14: 14 resultaten blir förbudet mot sp
Page 15 and 16: 16 Text och foto: Johan Vikström T
Page 17 and 18: spridda tankar 18 Hemliga Mollgan p
Page 19 and 20: 20 Ett liv efter fän oberoende 4/2
Page 21 and 22: 22 ETT GRÅTT LITET LIV Det finns e
Page 23 and 24: 24 Text: Per Sternbeck SCEN 1: VAD
Page 25 and 26: 26 SCEN 6: VAD SÄGER KRONOFOGDEN?
Page 27 and 28: 28 Text och foto: Johan Vikström R
Page 29: 30 SYDAFRIKA HAR världens största
Page 33 and 34: ev och debatt 34 Sänk inte skatten
Page 35 and 36: ev och debatt 36 Okej att hetsa mot
Page 37 and 38: 38 Förbundsnytt ★ RFHL:s öppenv
Page 39: 40 GÅ MED I RFHL Bli medlem i RFHL

om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?