om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

22
ETT GRÅTT LITET LIV
Det finns en sol som lyser,
kallt med ett gråblaskigt ljus,
under den finns ett grått litet land,
och där står ett gråmålat hus.
Det grå lilla huset är ensamt
Precis som flickan som bor däri
Där sitter hon hela dagarna och tänker
På saker som hon skulle kunnat bli
– Om bara livet hade varit ett annat,
om inte himlen alltid varit så grå
om inte alla vägar varit så fulla med hinder
som gjort dom så svåra att gå.
Om inte skogarna vuxit så täta
Så fulla av stockar törnen och ris.
Om det inte varit för allt det där
Då skulle hon klarat det på något vis
avdelningarna och den öppna avdelningen
Båtshagen.
– Vi får absolut ingen vård, utan förvaras
bara, säger de.
Sara, som är yngst utgör dock ett undantag.
Hon får regelbundet träffa en psykoterapeut.
De sitter alla på längre straff och tror att det
blev hårdare tag på fängelset, med mer restriktioner,
efter polismorden i Malexander 1999.
Aktiviteter på anstalten dras in, säger de. Det har
blivit svårare att få ta emot besök och att få
telefontillstånd. Utflykter har dragits in, och sedan
något år tillbaks har också tillståndet att få
ha fem privata klädesplagg dragits in. Numer
måste alla intagna bära anstaltens kläder, enligt
Ingrid herrkläder
INGRID BERÄTTAR HUR osedvanligt nonchalant
hon behandlats av doktorn på Hinseberg.
– Hon gav mig beskedet att jag hade cancer
på flera ställen i kroppen, och sen gick hon bara,
utan att låta mig få prata vidare eller veta mer
om saken.
Ingrid hade tidigare haft bröstcancer och hade
därför kontakt med en läkare utanför fängelset.
När han fick undersöka henne sa han att det inte
stämde, utan att hon hade en ärrbildning på
lungorna, en förslitningsskada på ryggraden och
systor på njurarna.
– Vi blir överhuvudtaget ofta nonchalant be-
– Om hon inte suttit där helt ensam
om lyckan någon gång hade stått henne bi
om inte turen alltid hade varit någon annans
och smet henne alldeles förbi
om hon bara blivit född i något annat land
långt borta på någon annan kontinent,
då skulle allt vara annorlunda
Ja då skulle lyckan ha vänt.
Och sådär sitter flickan och tänker
Tills hon blir trött och måste lägga sig ner
Sen sover hon en ensam och grå liten sömn
Och drömmer om en morgondag som är lite mer
Så drömde hon igår så drömde hon idag
Och så drömmer hon säkert i nästa.
Så livet det går, och det blir som det blir
Så är det väl för det mesta.
(Dikt skriven av en av kursdeltagarnas söner, 2004)
handlade, fortsätter hon. Det är jobbigt att gå
runt och bubbla av hat och ilska hela dagarna.
Karl-Anders Lönnberg, en av tre ansvariga
kriminalvårdsinspektörer på Hinseberg, håller
inte med om kvinnornas bild av fängelset.
– Det har inte dragits in på aktiviteter på anstalten,
däremot har vi sedan ett par år delat upp
tiderna i motionshallen för olika sektioner. De
som deltar i behandlings- och motivationsprogram
har till exempel vissa tider och de som
arbetar andra.
När det gäller utflykter berättar han dock att
sådant som biobesök och att åka på fotboll och
ishockey inte förekommer längre sedan ett par år.
– Vad gäller besök och telefontillstånd har vi
samma prövning som tidigare, men vi jobbar
med att försöka förkorta ansökningstiderna.
ENLIGT NYA anstaltsföreskrifter som kommit
under hösten och som gäller för hela landet, ska
fångar bära kriminalvårdens kläder.
– Hittills har vi fått kläder från ett centralförråd,
vilket kan innebära att till exempel arbetskläder
kan vara manskläder, men vi håller
på att ändra detta successivt. Just nu ligger mer
kvinnliga kläder för beställning, kläder som kommer
att höra till anstalten, säger Karl-Anders
Lönnberg.
– Beträffande vård och behandling ligger vi
väl framme jämfört med många andra anstal-
oberoende 4/2004