om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

16
Text och foto:
Johan Vikström
Tandvård viktig för hemlösa
Tandläkaren Patricia de Palma forskar kring hemlösa och tandvård, och
har varit med om att starta den första tandläkarmottagningen för hemlösa
i Sverige som finns i Stockholm.
Näst efter bostad kommer tandvård högst på listan för att ta sig tillbaks
in i samhället igen bland dem hon talat med i sin forskning.
– VI SKULLE EGENTLIGEN inte behövas, understryker
Patricia de Palma när vi träffas på
vårdcentralen för hemlösa i Stockholm, Hållpunkt
Maria, där tandläkarmottagningen ligger.
Alla borde ha rätt till god tandvård i den vanliga
tandvården – men så fungerar det inte av
olika skäl. En del tandläkare tar inte emot hemlösa,
bland annat är de osäkra på om de ska få
betalt, och socialtjänsten betalar oftast bara för
akuta behandlingar.
I sin undersökning om hemlösas tandhälsa,
den första som gjorts i Sverige, har hon hittills
behandlat och talat med 147 patienter och dessutom
djupintervjuat tolv.
90 procent av dem tyckte att näst efter att få
en bostad är det viktigast att få hela tänder igen.
Självkänslan och känslan av värdighet är grundläggande
för att ta sig tillbaks till samhället, slår
Patricia fast.
– Alla vill vi ju vara med i gänget och se normala
ut, säger hon. Många hemlösa har så stora
tandbesvär att det i sig blir ett socialt problem
för dem – något vi andra sällan tänker på.
”Förut kunde jag inte öppna munnen” och
”tänk att våga le, eller kunna gå in i en affär och
beställa något” är några av de kommentarer hon
fått, bland dem hon talat med och behandlat.
Om ungefär ett och ett halvt år räknar hon
med att hennes doktorsavhandling om hemlösas
tandhälsa ska vara klar.
NÄSTAN ALLA HON undersökt är drogmissbrukare.
Missbruket i sig skapar fler hål, bland annat
på grund av muntorrhet, berättar hon. Men
alkohol är det som skadar tänderna mest beroende
på att den mängd många intar är så stor. I
genomsnitt har de besökt en tandläkare vart sjätte
år, och i genomsnitt hade de totalt 18 tänder jämfört
med 28 – 32 som är det normala.
De flesta som har större skador får proteser
istället för implantat. De sociala myndigheterna
betalar oftast bara för proteser, eftersom det är
billigast.
– Men det är ett kortsiktigt tänkande, i läng-
den skulle kostnaderna bli mindre med regelbundna
besök där tänderna lagas, säger Patricia.
Den första undersökningen vid mottagningen
är kostnadsfri. Därefter tar man fram ett
kostnadsförslag som socialtjänsten får ta ställning
till.
Barriärerna till en god tandvård är många.
Många söker inte vård själva under aktiva
missbruksperioder.
– Vi hjälper många med att kontakta socialen
och föra deras talan, berättar hon. Men det saknas
också kunskap inom tandvården kring hur
man bemöter hemlösa, anser hon.
– Hepatit C-smittade och HIV-positiva jag
intervjuat säger att de inte kan berätta att de är
smittade för en vanlig tandläkare. ”På en mottagning
blev de så obekväma att de inte ens ville
ta i mig med tång”, berättar en person hon
intervjuat.
TANDLÄKARMOTTAGNINGEN är ett samarbetsprojekt
mellan Odontologiska institutionen vid
Karolinska institutet och Stockholms läns landsting,
som startade 2002 och pågår till och med
december 2005.
– Därefter vet vi inte vad som händer, vi vill
att den ska bli permanent fram till dess att vi inte
behövs längre, fortsätter Patricia. Det finns ingen
som för de hemlösas talan, därför måste vi forskare
göra det. Men folk börjar få upp ögonen
för hur gräsligt den här gruppen har det. Målet
är att alla tandläkare ska veta att de får betalt och
att de behandlar alla lika.
Om Patricia fick välja skulle kostnaderna för
tandvård ingå i den allmänna sjukförsäkringen.
– Åtminstone skulle någon form av försäkring
behövas. Barntandvården finansieras ju av
staten, och vi har lämnat ett förslag till politikerna
i landstinget om att ett liknande system
även borde gälla för de hemlösa.
YTTERLIGARE EN tandläkare förutom Patricia
arbetar deltid vid mottagningen. Betalt får hon
inom ramen för sin doktorandtjänst vid tandoberoende
4/2004